Människans starkaste framgångsfaktor är vår förmåga att samarbeta för att lösa komplexa problem. Om klimathotet är vår svåraste utmaning kräver den vårt största samarbete. Psykologen Frida Hylander ger sex värdefulla tips för att vända klimatångest till handling i DN. Jag vill bidra med att fördjupa hennes tredje tips: organisera dig.

Trots Romarrikets fall och Brexit har mänsklighetens samarbeten konstant blivit större i historien. Byar har blivit länder som i sin tur börjat samarbeta i flera olika konstellationer som EU och FN. Biologiprofessor Joseph Henrich visar i boken The Secret of our Success – How culture is driving human evolution, domesticating our species and making us smarter, att det inte är människans intelligens som fått oss att dominera planeten. Det är vår förmåga att samarbeta. Vår genetiska evolution sätts på turbo av en kulturell evolution med innovationer som vapen och förmågan att göra upp eld som får oss att springa om alla andra djur i utvecklingen. Hastigheten med vilken vi kan skapa innovationer och lösa problem ökar med gruppens storlek och möjligheten att inspireras av personer med hög status. En status som ges när vi uppmuntrar de vi tycker gör något bra. Större samarbeten med fler personer innebär fler slumpmässiga framsteg och avsiktliga framgångar. Större samarbeten har konkurrerat ut mindre samarbeten i historien.

Vilken grupp vinner: genierna eller minglarna?

Biologiprofessorn Joseph Henrich ger ett intressant exempel: Tänk dig att du har två väldigt stora uråldriga människogrupper som strävar efter en innovation. Vi kan kalla grupperna för Genierna och Minglarna. Genierna klarar av att leverera en stor innovation en gång på tio livstider. Minglarna är mycket dummare, de behöver 1000 livstider för att skapa samma innovation. Genierna är alltså 100 gånger smartare än minglarna. Däremot är Genierna inte särskilt sociala och har bara en vän var som de kan lära från. Minglarna har 10 vänner vilket gör dem tio gånger mer sociala. Vilka tror du vinner i loppet om innovationen? Det visar sig att bland Genierna blir det bara en av fem (18%) som når innovationen medan 99.9% av Minglarna nås av innovationen. För de behöver inte komma på lösningen själva, de lär sig av sina vänner.

Så om vi vill lösa komplexa problem är det bättre att vara sociala än att vara smarta. Om klimathotet är vår svåraste utmaning kräver den vår största sociala insats.

Fem sociala knep för att motverka klimathotet

• Att uppmuntra de som gör något bra för miljön, som att peppa de som viger sina karriärer åt miljöfrågan.
• Att härma de som gör något bra för klimatet, exempelvis Frida Hylander och andra som informerar och skriver om frågan.
• Att mobilisera din arbetsplats och organisation att bli klimatneutral genom att analysera hela klimatfotavtrycket, klimatkompensera och ta fram strategier för att minska utsläppen i den takt vetenskapen kräver.
• Att värdera vad de politiska partierna gör för miljön. Inte bara utifrån ett nationellt perspektiv, som Naturskyddsföreningens pedagogiska lista, utan även vilka partier som är bäst på att samarbeta kring miljöfrågan internationellt.
• Läsa på och sprida information om vad som har störst effekt på klimatet. Exempelvis en global koldioxidskatt.

Innovationen för att klara klimathotet finns redan.

Podcasten Planet money sammanfattar lösningen väldigt pedagogiskt i avsnitt 472: The One-Page Plan To Fix Global Warming. Vi behöver en global koldioxidskatt. Nu måste vi sprida den innovationen så att samarbetet som vill rädda planeten blir större än motståndarna. Nu är det dags att mingla. 

Hotet mot samarbete är egoism. Att ett land tjänar på att låta andra länder göra mer för det globala klimatet. En egoism som avhandlas i nästa del: Hur vi botar ett egoistiskt land och löser allmänningens tragedi. Tredje delen kan du läsa här: Parisavtalen, Elinor Ostrom och jag.