Att våra vanor säger något om oss själva är förmodligen ingenting nytt. Att samma vanor kan indikera hur vi mår psykiskt kommer däremot kanske som en överraskning. En nyligen genomförd studie på collegestudenter vid Missouri University of Science and Technology, utanför St. Louis i USA, visar att våra internetvanor faktiskt kan avslöja om vi känner oss glada eller nedstämda. Sriram Chellapan, professor i datavetenskap på ovan nämnda universitet, samlade tillsammans med kollegor in data på vilka mönster i internetanvändande som 216 collegestudenter uppvisade. Tanken var att precis som att depression yttrar sig på ett visst sätt i vardagssituationer, exempelvis med isolation och minskad aktivitetsnivå till följd, borde det även gå att identifiera vissa beteenden på internet som tyder på att en individ är nedstämd.
Deltagarna fick ge sitt samtycke till att deras internetanvändande registrerade, och skattade även sitt mående före det att studien påbörjades. Sriram Chellapan samlade därefter in vad deltagarna gjorde online under en månads tid, och jämförde deras aktiviteter med resultaten från de ifyllda skattningsformulären. Han fann att cirka 30 % av deltagarna uppvisade vissa depressiva symtom i form av ett sänkt stämningsläge, koncentrationssvårigheter och ökad ångest. Detta betyder inte att alla uppfyllde kriterierna för en depressionsdiagnos, men väl att de under denna period uppvisade några av de aspekter som är vanliga vid nedstämdhet. Tidigare undersökningar på collegestudenter visar även att mellan 10-40 % någon gång uppfattar sig själva som deprimerade, vilket tyder på att problemet tycks vara väldigt utbrett bland denna grupp av unga vuxna.
Det mest intressant resultatet från studien framkom dock i analysen av deras internetvanor. Sriram Chellapan fann att de som skattade att de mådde sämst avvek mest gällande vad de ägnade sin tid åt framför datorn. Framför allt tycks snabba växlingar mellan olika program vara vanligt, vilket skulle kunna bero på den sänkta koncentrationsförmåga som många människor med en pågående depression ofta har. Andra iakttagelser var att gruppen deprimerade oftare kollade sin mail, i högre utsträckning tittade på videoklipp, samt ägnade mer tid åt att spela spel och chatta online. Sriram Chellapan menar att det visserligen inte går att hitta ett specifikt mönster som skulle vara typiskt för alla personer som är nedstämda, men att vissa överdrivna aktiviteter på internet skulle kunna fungera som ett sätt för deprimerade individer att hantera sina symtom.
Studier på depression visar att människor som är nedstämda ofta uppvisar beteenden som handlar om undvikande, tillbakadragande och minskad aktivitetsnivå. Att samma typ av handlingar också förekommer på internet är därför inte förvånande, och tyder på att psykisk ohälsa skulle kunna gå att identifiera även online. Sriram Chellapans studie är dock relativt ovanlig, och det kan därför dröja innan samma tillvägagångssätt skulle kunna tillämpas för att förebygga depression. Dels är det ännu inte helt säkert att de aktiviteter som studien fann vara relaterade till nedstämdhet nödvändigtvis indikerar psykisk ohälsa, och det går mycket väl att tänka sig onlinespel som ett sätt att faktiskt höja sitt stämningsläge. Dels innebär också en konstant registrering av människors internetvanor ett hot mot den personliga integriteten, vilket komplicerar att denna metod för att identifiera psykisk ohälsa skulle bli särskilt vanlig. Samtidigt pekar studiens resultat på att våra aktiviteter framför datorn kan avslöja risken för att falla in i en depression, och att våra internetvanor därmed skulle kunna ses som ett sätt för psykologer, föräldrar och nära anhöriga att förstå när någon mår dåligt.
Akademisk referens:
Kotikalapudi, R., Chellappan, S., Montgomery, F., Wunsch, D., & Lutzen, K. (2012). Associating depressive symtoms in college students with internet usage using real internet data. IEEE Technology and Society Magazine, 31(3).
