Skulle bara köpa mjölk. Ett par kliv ut i gatan ser jag i ögonvrån något komma emot mig – en bil svischar förbi centimeter ifrån mig, och är sen borta. Kvar står jag, med hjärtat bultande i takt med gröna gubbens smattrande ljud.

– Jävla idiot! skriker jag rakt ut.

Rusar adrenalinstinn in i affären, slänger ner varor i korgen, sparkar på en tom kartong mitt i gången och skäller på en kille som packar upp frukt.

Bra att du avreagerade dig, kanske vissa av er tänker nu, eftersom undertryckt ilska annars lagras och växer. Likt en ångkokare byggs trycket upp i oss tills det släpps ut i form av ett raseriutbrott. Om du håller tillbaka så kommer ilskan ändå till uttryck som andra psykiatriska symptom och nervösa sammanbrott längre fram. Ilskan måste helt enkelt ut ur systemet, innan den börjar äta på ditt psyke som en cancersvulst. Så lätta på trycket! Avreagera dig! Processen kallas katharsis (efter grekiskans ord för rening) och är något man känt till länge. Inte minst betonade Freud vikten av detta och det är ett vanligt förekommande tema i kulturella sammanhang. Men hur ligger det egentligen till?

Myterna om hur människans psyke fungerar är många, vikten av att avreagera sig är en. Men forskning visar det motsatta; ju mer vi ”ventilerar” ilska desto argare blir vi och desto mer aggressivt beteende uppvisar vi. Teorin om kognitiv neoassociation har ersatt den om katharsis. Kognitiv neoassociation innebär att exempelvis arga tankar länkas ihop till ett nätverk i hjärnan och när en tanke stimuleras, så aktiveras hela nätverket. Nätverket innefattar både tankar,  minnen, känslomässiga reaktioner och beteendemönster. Detta skulle alltså kunna förklara varför ett raseriutbrott i stället för att släcka elden, snarare häller bensin på den. Många vetenskapliga experiment har utförts som visar på just denna effekt, och resultatet är detsamma; ju mer folk slår på boxnings-säckar och hamrar spik, desto mer ilska både känner och uppvisar de.
Så även i mitt fall. Jag blev allt argare och väl hemma igen var jag många gånger argare än precis efter min nära döden-upplevelse – inte minst för att jag glömt köpa mjölk.

Text: Åsa Krey, psykolog
Läs mer: Bushman (2002) Does Venting Anger Feed or Extingguish the Flame? Catharsis, Rumination, Distraction, Anger and Aggressive Responding. Personality and Social Psychology Bulletin, Vol. 28, No. 6.
Foto: flickr.com/creative_tools