Arbetslivet står inför stora förändringar och de senaste decennierna har kännetecknats av ett alltmer gränslöst och flexibelt arbete. Den anställde har idag bättre möjligheter att själv bestämma hur och på vilken plats jobbet ska organiseras. För en del kan detta upplevas som en frihet och underlätta för livspusslet att gå ihop, medan andra får det svårt att sätta en gräns mellan arbete och fritid. Christin Mellner är forskare på Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet och har studerat effekterna av det gränslösa arbetet. Psykologifabriken blev intresserade och bad om att få höra mer om ett alltmer angeläget ämne.
Vad innebär begreppet gränslöst arbete?
Gränslöst arbete innebär att globalisering, ökad konkurrens och återkommande kraftiga konjunktursvängningar gör att företag och organisationer behöver vara alltmer flexibla för att klara av snabba omställningar. Företag kan i sin tur göra sig flexibla via sina anställda genom antingen utbytbarhet eller förtroende. Med det förstnämnda menas att man tar in personal, till exempel från bemanningsföretag eller på kortare projektanställningar, utifrån konjunkturläge och efterfrågan. Med det sistnämnda avses istället den personalkategori som ofta utgör kärnkompetensen i en verksamhet, ofta anställda inom kunskapsintensiva och målstyrda organisationer – den personalkategori som framförallt påverkas av ett gränslöst arbete. För dessa innebär denna form av flexibilitet en uppluckring av de traditionella formerna för arbetets organisering i tid och rum, dels utifrån ökade krav och möjligheter att arbeta flexibel, dels att vi med den nya teknikens hjälp kan utföra vårt arbete i stort sett när och var som helst. Gränslöst arbete innefattar även att vi i hög grad själva kan besluta om vad vi ska göra i arbetet, hur vi ska utföra det samt med vilka vi ska samarbeta, det vill säga ett ökat inflytande eller autonomi – det är resultat och mål inom uppställda deadlines som räknas.
Vid vilket tillfälle började man tala om detta som ett vanligt fenomen?
I Sverige var vi tidiga att se förändringar som har kommit att prägla arbetslivet de senaste decennierna. Redan i mitten av 1990-talet började professor Gunnar Aronsson vid dåvarande Arbetslivsinstitutet i Stockholm att undersöka de nya fenomen som dök upp på arbetsplatsen. Det handlade om hur vi gick från de tidigare så tydliga formerna av arbetets organisering i termer av en fast arbetstid och arbetsplats, fasta arbetsbeskrivningar och samarbetsformer samt fasta anställningsformer, till att börja anamma alltmer flexibilitet. Vi såg då hur det blev vanligt med flextid, distansarbete, projektanställningar och även att bemanningsföretag dök upp. Vi gjorde en kartläggning av Sveriges arbetsmarknad år 2005 vilken visade att 26 procent av de anställda vid den tiden hade ett gränslöst arbete, medan hela 45 procent i hög grad kunde bestämma själva när och var de ska utföra sitt jobb. Anställda inom IT/telekom, finans, högre utbildning och forskning samt läkemedelsindustri låg högst i att kunna arbeta gränslöst. Sedan dess har ingen större undersökning gjorts, men man kan anta att det gränslösa arbetet har ökat ganska markant i takt med den snabba utvecklingen av ny bärbar teknik.
Vad finns det för fördelar och nackdelar med att gränserna mellan arbete och fritid luckras upp?
Fördelarna för organisationer och företag är ju att de genom att vara flexibla bättre kan hantera konjunktursvängningar och snabbt anpassa sig till förändrade marknader och villkor. För individen innebär det ökad autonomi och möjlighet att anpassa arbetet till sitt övriga liv. Många småbarnsföräldrar menar till exempel att för dem är just möjligheten att arbeta flexibelt en förutsättning för att kunna kombinera småbarnslivet med heltidsarbete och karriär. Däremot menar många att det även innebär att vi arbetar mer än tidigare eftersom jobbet tenderar att spilla över i privatlivet om vi alltid är uppkopplade, nåbara och tillgängliga. I det sammanhanget kan det vara svårt att sätta sina egna gränser om man är på en arbetsplats och i en bransch med hög konkurrens. Krav och förväntningar i arbetet kring att vara tillgängliga utanför ordinarie arbetstid, oavsett om de är outtalade eller kanske bara våra egna, är idag det som stressar oss mest och gör att vi inte kan släppa tankarna om vårt arbete. Att inte kunna distansera sig från jobbet under vår ledig tid inverkar negativt på såväl livsbalans som sömn och hälsa eftersom denna ”stand by” gör att vi inte får tillräckligt av den tid för vila och återhämtning som annars medför att våra stressystem återgår till basnivå.
Finns det skillnader mellan individer när det kommer till att hantera ett alltmer gränslöst arbete?
Att kunna hantera gränslöst arbete handlar mycket om hur man som individ kan sätta de gränser man själv föredrar och behöver mellan arbete och privatliv, det vill säga att ha en välfungerande gränskontroll. För detta är både faktorer i arbetet och på individnivå viktiga. För fungerande gränskontroll behöver vi socialt stöd av såväl chef som kollegor, men även att det finns tydliga mål i arbetet och att vi får återkoppling på vårt utförda arbete. På individnivå är det viktigt med det vi kallar gränskompetens, eller förmågan till självreglering. Detta innebär en god förmåga att kunna arbeta självständigt, organisera sitt arbete och sin dag effektivt, att själv kunna avgöra när man är färdig med sina arbetsuppgifter samt ha lätt för att säga nej och sätta gränser.
Vad bör man tänka på som arbetstagare respektive arbetsgivare när det gäller gränssättning?
Som arbetstagare är det viktigt att bli medveten om hur man förhåller sig till den nya tekniken, alltså i vilken utsträckning man till exempel läser, skriver och besvarar jobbmail, samtal och sms utanför ordinarie arbetstid. Det är lätt att tro att bara för att något är tekniskt möjligt så är det även vad som förväntas av oss, så det är viktigt att bli klar över varifrån förväntningarna kommer. Man kan även se över hur mycket man faktiskt jobbar och försöka organisera arbetet så att man håller sig inom sin avtalade arbetstid. Vidare är det viktigt att på arbetsplatsen, till närmaste chef, lyfta om man upplever en för hög arbetsbelastning och be om avlastning alternativt ökade resurser och hjälp att prioritera bland sina uppgifter. Som arbetsgivare är det givetvis mycket viktigt att arbeta medvetet med dessa frågor så att man har en förståelse inom organisationen för både de fördelar och nackdelar som finns med detta sätt att arbeta. Det innebär att man har arbetsgivaransvar att se till att anställda kan utföra sitt arbete inom ramen för sin avtalade arbetstid, det vill säga har en rimlig arbetsbelastning. Vidare ska man som chef vara medveten om att man är den som anger normen för medarbetarna och präglar kulturen på arbetsplatsen. Därför är det viktigt att vara en förebild och stötta medarbetare i deras gränssättning vilket kan handla om att gå ifrån arbetet i normal tid och inte maila sina medarbetare sena vardagkvällar, helger eller semestrar annat än i undantagsfall. Man kan även diskutera gemensamma riktlinjer kring tillgänglighet samt i medarbetarsamtal ta upp hur medarbetare upplever sin gränskontroll, vad som hindrar respektive främjar denna, och vad de kan behöva från arbetsgivaren för att öka både sin gränskompetens och gränskontroll.
Hur tror du att arbetslivet kommer att se ut i framtiden, kommer gränserna att förändras ytterligare?
Det är en svår fråga och blir ren spekulation. Den nya tekniken kommer fortsätta att utvecklas på ett sätt som jag inte tror att vi kan föreställa oss. Det kommer i sin tur att ha följder för arbetslivet i en mängd avseenden där många arbeten och yrken kommer att försvinna genom digitalisering och automatisering. Nya jobb, branscher och arbetssätt kommer att tillkomma. Många talar om att även som anställda kommer vi att behöva bli mer av entreprenörer, och där kan jag se att gränslöst arbete möjligen är en fingervisning om det. Vi kommer sannolikt behöva bli alltmer flexibla, självgående, initiativtagande och kreativa för att stå oss i konkurrensen på den framtida arbetsmarknaden.
Christin Mellner är verksam som forskare på Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet, samt en flitigt anlitad konsult och föreläsare kring gränslöst arbete och gränsöverskridande teknik.
