Galna genier & vilda barn: 10 myter om kreativitet del 2

Är det musor och kärlek – eller smärta och elände som inspirerar till skapande? John Airaksinen och Jenny Rickardson fortsätter sin skärskådning av några av våra vanligaste föreställningar om kreativitet.

6. En musa får fart på kreativiteten
Stämmer
Dalí, Nietzsche, Picasso, Dante och ett helt gäng gamla grekiska genier sägs ha varit beroende av kvinnor för att kunna skapa. Enligt Guinness Rekordbok är Picasso tidernas mest produktiva konstnär med sina 147 800 verk. Och en närmare titt på hans kreativa perioder avslöjar ett mönster: när han är förälskad i någon ny kvinna är han extra kreativ. Det finns faktiskt belägg för detta fenomen i modern forskning – som också förklarar varför det bara är män som enligt myten gynnas av en musa.

Tankar på kärlek har i en studie vid Jacobs University i tyska Bremen från 2009 visat sig stimulera kreativt tänkande, medan tankar på sex stimulerar analytiskt tänkande. Förklaringen till detta tros vara att kärlek triggar globala, holistiska tankeprocesser, medan sexuell lust styr in oss på här och nu. Kreativa processer har ofta en högre abstraktionsnivå och gynnas av globalt tänkande – kreativa processer arbetar med skogen – medan analytiska processer jobbar mer specifikt och lokalt, här och nu – de fokuserar i större utsträckning på träden.
Detta gäller för både män och kvinnor, men det finns en avgörande skillnad i kraven på kärleksobjektet som sätter igång processerna.

2006 testade några socialpsykologer vid Arizona State University i USA hur män och kvinnors kreativitet påverkas av en potentiell framtida partner. En attraktiv person som beskrivs som en möjlig kärlekspartner räcker för att boosta en mans kreativitet, medan kvinnor ställer betydligt högre krav. En snygging som man ska ut på sin första dejt med duger inte. Det ska vara en person med många bevisat goda kvaliteter och som är villig att ingå i ett varaktigt förhållande. Först då höjs kvinnans kreativitet.

Troligen finns det evolutionära skäl till att kärlek triggar kreativitet. Vi vill framstå som goda partier och kreativitet imponerar – och ökar våra chanser att få föröka oss.

7. Bara människor som jobbar inom ”kreativa” yrken behöver bry sig om kreativitet
Stämmer inte

Traditionella uppdelningar i kreativa avdelningar och administrativa avdelningar visar sig vara ytterst ogynnsamt enligt kreativitetsforskningen. Kreativitet är så mycket mer än konstnärlig produktion. Nya idéer och tjänster, uppfinningar, lösningar på samhällsproblem, relationsproblem, löneutbetalningar eller möblering – alla är de betjänta av nytänkande för att fungera bättre än de gör i dag.
I en norsk studie som genomfördes 2008 vid universitetet i Stavanger i Norge testade man kreativitetsträning för förskolelärare och kommunanställda – och kunde se positiva effekter på personalens tilltro till sin egen förmåga att hitta lösningar på problem även flera månader senare.
– Det är möjligt att vara kreativ inom alla områden. En lärare som stöter på en elev man inte förstår måste tänka i nya banor och pröva nya metoder, en läkare som träffar en patient som är svårdiagnosticerad måste tänka nytt för att hjälpa denne, som förälder måste du ständigt vara kreativ för att bemöta sina barn och kanske styra in upptågen på mer konstruktiva vägar, säger Eva Hoff.

8. Galenskap och kreativitet hänger ihop
Stämmer – oftast – inte

Eva Hoff skulle vilja vända på påståendet.
– Välmående och kreativitet hör ihop. Människor som skapar och är kreativa upplever stort välmående. Men det finns ju flera exempel på konstnärer med psykiatriska diagnoser och det tycks finnas en viss samvariation mellan högre kreativa läggningar och psykisk instabilitet, säger Eva Hoff.
Hon menar att kreativitet underlättas av att man är mycket psykologiskt flexibel. Att kunna se sig själv i olika roller, förändra sig efter situation, härbärgera motsatser som att vara både introvert och extrovert eller bejaka både manliga och kvinnliga sidor är egenskaper som främjar kreativitet. Den här psykologiska flexibiliteten kan vara en liten förklaring till varför det finns ett svagt men signifikant samband mellan psykosbenägenhet och kreativitet.
– Men man blir absolut inte galen av att vara kreativ. Generellt är det tvärtom: kreativitet ger högre lycka och tillfredsställelse, säger Eva Hoff.
Hon får medhåll av Richard Caselli
– Psykisk sjukdom är i regel ett hinder och gynnar inte kreativitet. Men en del patienter med frontallobsdemens utvecklar nya konstnärliga uttryck som kan anses vara mindre hämmade.
Det kan förklaras av att omdömesförmåga och impulshämmande funktioner till stor del sitter i frontalloberna.
– Men de flesta dementa upplever minskad kreativ förmåga, liksom schizofrena patienter, säger Caselli.

9. Lyckliga människor är inte kreativa
Stämmer inte

En deprimerad persons hjärna arbetar långsammare, har färre associationer och är en sämre problemlösare och idéspruta än en icke-deprimerad hjärna
– Man måste vara produktiv för att vara kreativ och depression drar ner aktiviteten, säger psykologiprofessorn Lennart Sjöberg.
Lyckoforskningen visar att en person som just har tänkt på eller varit med om något bra eller roligt ökar sin associationsförmåga, prestationsförmåga och kreativitet.
Men att ha lidande i bagaget är mer omdiskuterat.
– Nöjda personer är inte så motiverade som missnöjda personer, säger neurologen Richard Caselli. De senare vill förändra sina omständigheter och förändring kräver kreativitet.
Eva Hoff håller med i viss mån.
– Erfarenhet av lidande kanske kan vara någon form av drivkraft eller motivation för författare eller konstnärer, men generellt finns det inget samband mellan kreativitet och lidande. Det finns ju också många författare och konstnärer med lycklig barndom. Om man studerar människor som förändrat en domän med upptäckter eller uppfinningar så finns det inte fler olyckliga barndomar bland dem än bland andra människor.

10. Vänsterhänta är mer kreativa än högerhänta
Stämmer i stort inte

Höger hjärnhalva – som styr vänster hand – betraktas traditionellt som den mer kreativa halvan. Hjärnforskningen visar på större aktivitet i höger halva när det handlar om att lösa problem, associativt tänkande och fantasi. Höger hemisfärs arbetsprocess aktiverar bredare sammanhang och fler alternativa betydelser. Forskarna tror att höger halva har ett sätt att arbeta som i större utsträckning ger valmöjligheter och unika reaktioner som i sin tur ger kreativitet. Men nästan alla vänsterhänta har en annorlunda uppdelning i höger och vänster hjärnhalva. För de flesta av oss sitter till exempel språkfunktionen i den hjärnhalva som styr den hand vi föredrar att använda.
– Många vänsterhänta har en spegelvänd hjärna och då finns det inga belägg för att de skulle vara mer kreativa. Men ett fåtal vänsterhänta eller dubbelhänta har hjärnfunktionerna kvar på samma sida som högerhänta har, och då finns möjligen en annan förmåga att se världen på ett nytt sätt, använda ett mer holistiskt tänkande, säger Eva Hoff.

Modern hjärnforskning visar att vänster hemisfär kompletterar höger genom att utvärdera, sortera, formulera verbalt och hålla ordning på regler även under kreativa processer. Snarare är det så att det är samarbetet som främjar kreativitet, en teori som stärks av att personer som av olika skäl saknar kommunikation mellan hjärnhalvorna har sänkt kreativitet.

I kreativitetsexperiment har ambidextrösa – alltså dubbelhänta – personer fler och mer originella idéer, något man tror beror på deras mer intensiva informationsutbyte mellan hjärnhalvorna. Manipulation som syftar till att öka antalet signaler mellan hjärnhalvorna ger en tillfällig ökning både av kvantitet och kvalitet i kreativa lösningar för enhänta personer. Det finns ingen statistik på att vänsterhänta skulle vara mer kreativa än högerhänta. Men när man forskar på konstnärers hänthet finns en högre grad av vänsterhänthet och ambidexteritet än hos resten av befolkningen.


Text: John Airaksinen & Jenny Rickardson
Den här texten publicerades ursprungligen i Modern Psykologi nr 1 2010
Läs del 1 här!