Förra veckan blev jag intervjuad av Lotta Bromé på Sveriges Radio angående att sätta upp nyårslöften för sig själv och att råka ut för bakslag. Nyårslöften har i forskningsstudier visat sig fungera väldigt väl när det kommer till att hålla målsättningar för det nya året, något som står i kontrast till de återkommande undersökningar som uppger att allt färre avger dem. Orsaken till denna diskrepans skulle kunna vara att majoriteten råkar ut för bakslag, ungefär snedsteg eller motgångar, vilket gör det lätt att tro att en är tillbaka på ruta ett.
Bakslag är dock inget dramatiskt, utan en naturlig del av att genomgå någon form av beteendeförändring. John Norcross, professor i psykologi vid University of Scranton utanför New York i USA, har i studier funnit att under en period på två år efter att ha avgett ett nyårslöfte så råkar en person i genomsnitt ut för sjutton bakslag. Ofta kännetecknas det av att gå in i situationer som en inte riktigt bemästrar än, exempelvis att som före detta rökare hamna på en fest där alla röker, eller att personen saknar tillräcklig erfarenhet och träning gällande sitt nya beteende.
Lyckligtvis rapporterar försöksdeltagare att de bakslag som de råkar ut för faktiskt är att betrakta som något positivt, åtminstone när de blickar tillbaka på vad de har varit med om. Ett bakslag ansågs vara ett viktigt lärotillfälle, en chans att förstå vad som gjorde att en hamnade ur kurs, vilket gjorde det lättare för dem att klara av liknande situationer i framtiden. Avgörande för att lyckas var emellertid att vara förberedd på att bakslag kommer att inträffa, därigenom minskar risken att förebrå sig själv och känna att försöket var misslyckat.
När det kommer till nyårslöften finns det med andra ord god anledning att förbereda sig på att bakslag kommer att inträffa, men genom att se det som en naturlig del i sin förändringsprocess ökar sannolikheten att lyckas. Sedan finns det inget magiskt i att en beteendeförändring måste ske vid ett visst datum. Nyårsaftonen utgör en övergång från gammalt till nytt, varför så många människor utnyttjar tillfället att lova sig bot och bättring. Det skulle dock lika gärna kunna ske idag, något som gäller i lika stor utsträckning när vi försöker hantera våra bakslag.
Akademisk referens: Norcross, J. C., & Vangarelli, D. J. (1989). The resolution solution: Longitudinal examination of New Year’s change attempts. Journal of Substance Abuse, 1, 127-134.
Norcross, J. C., Mrykalo, M. S., & Blagys, M. D. (2002). Auld lang syne: Success predictors, change processes, and self-reported outcomes of new year’s resolvers and nonresolvers. Journal of Clinical Psychology, 58(4), 397-405.
