En vanlig frågeställning när det kommer till prokrastinering handlar om huruvida det finns några bakomliggande faktorer som kan förklara varför olika individer har olika svårt att komma till skott. Psykologisk forskning kring uppskjutande har dessutom i större utsträckning fokuserat på att undersöka individuella skillnader, exempelvis ålder, kön och personlighetsdrag, än vilka åtgärder som kan tänkas hjälpa människor hantera sina svårigheter. Kruxet är dock att få faktorer ger något entydigt svar på frågan varför vissa människor har bekymmer med prokrastinering, och det som framkommer är ofta svårt att använda rent praktiskt.

I en utvärdering av ett stort antal olika studier på området, en så kallad meta-analys, framkommer det att många saker som tidigare ansågs orsaka prokrastinering inte längre håller som en förklaring. En del bakomliggande faktorer kan även brytas ner i mindre delar och på så sätt visa ett tydligare samband med uppskjutande, däribland grad av impulsivitet. Resultatet pekar samtidigt på att det fortfarande existerar vissa faktorer som påverkar vår benägenhet att skjuta saker på framtiden, bland annat självkontroll, självförtroende och kön. I det sistnämnda fallet till förmån för kvinnor, vilka brukar ha mindre problem med uppskjutande än män.

Psykologisk forskning på bakomliggande faktorer dras emellertid med många fallgropar, både när det gäller individuella skillnader generellt, liksom för prokrastinering. Framförallt ger det begränsad information om hur en person skulle kunna agera annorlunda för att komma tillrätta med sina besvär, något som brukar kallas för lågt instruktionsvärde. Dessutom kan det finnas andra saker som inte har undersökts och som ger en bättre bild av orsaken bakom ett beteende. I fallet med kön är det exempelvis troligt att det snarare handlar om olikheter i förmågan att reglera impulser, något som i sin tur lika gärna kan förklaras på social grund.

Att undersöka bakomliggande faktorer till varför vi ägnar oss åt prokrastinering är därför sällan en särskilt god idé när det handlar om att få ett svar på frågan varför vi gör som vi gör. Dessutom förtäljer det sällan hur individen ska agera annorlunda för att bli bättre på att komma till skott. För att denna typ av resultat ska kunna omsättas i praktiken gäller det följaktligen att inte fästa så stor vikt vid de egenskaper eller karaktärsdrag som antas förklara vårt sätt att agera, utan att istället försöka ställa sig frågan: hur kan denna kunskap tillämpas i min vardag för att lättare åstadkomma en förändring av mitt beteende?

Akademisk referens: Steel, P., Brothen, T., & Wambach, C. (2001). Procrastination and personality, performance, and mood. Personality and Individual Differences, 30, 95-106.

Steel, P. (2007). The nature of procrastination: A meta-analytic and theoretical review of quintessential self-regulatory failure. Psychological Bulletin, 133(1), 65-94.

Foto: http://www.flickr.com/photos/kevinsteinhardt/

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.