Att skjuta upp deklarationen

Om några veckor är det åter dags att lämna in deklarationen för att hinna med Skatteverkets deadline. Trots att det är gott om tid kvar är det dock många som väljer att vänta med sin ekonomiska redovisning in i det sista. Införandet av elektronisk deklaration förenklade visserligen systemet och medförde att allt färre lämnade in sina siffror försent, men i en ny redogörelse från Skatteverket verkar trenden ha vänt – 15.000 fler personer fick betala en förseningsavgift på 1000 kr under förra året. Beteendet att skjuta upp sin deklaration kan framstå som både dumt och irrationellt, men i grund och botten handlar det om enkla psykologiska mekanismer.

Enligt den mest vedertagna teorin kring prokrastinering, uppskjutandebeteende, väntar människor med att skrida till verket med en aktivitet om värdet av denna inträffar först längre fram. Grundregeln är att ju längre tid som kvarstår fram tills dess att värdet inträffar desto mindre motiverade är vi i dagsläget, något som ofta innebär att vi ägnar oss åt sådant som är mer belönande i stunden. I förhållande till deklarationen blir detta tydligt eftersom vi i bästa fall kan få tillbaka en summa pengar vid midsommar, något som inte alltid är gör oss tillräckligt intresserade att ta fram kvitton, utdrag och blanketter i mitten på april.

Prokrastinering påverkas samtidigt av andra faktorer: vår förväntan att kunna genomföra den aktivitet som ska generera ett värde – ju svårare uppgift eller mindre tilltro till oss själva desto mindre motiverade är vi att sätta igång, värdet i sig – om våra ansträngningar inte renderar i något vi finner eftersträvansvärt tappar vi motivationen att ta itu med något, samt impulsivitet – att vara omgiven av mycket annat som lockar gör det svårare att koncentrera sig på det som är mest angeläget. En svår deklaration som inte resulterar i någon återbäring och som ska genomföras i en miljö full med distraktioner riskerar med andra ord att skjutas på framtiden.

Deklarationen är emellertid inte olik andra uppgifter vi tenderar att förhala, vilket gör att samma åtgärder som har visat sig vara verksamma för prokrastinering även kan se till att vi lämnar in den ekonomiska redovisningen i tid. Framförallt gäller det att sätta upp tydliga och konkreta delmål för sig själv för att undvika att hamna i en situation där allt behöver göras på slutet, något som enligt Skatteverket kännetecknas av att en fjärdedel lämnar in deklarationen när bara tre dagar återstår. Likaså kan väldigt avgränsade minimål, exempelvis att bara ta fram sina papper, belöningar och en ostörd miljö hjälpa oss på traven – tips som du kan läsa mer om här.

Akademisk referens: O’Donoghue, T., & Rabin, M. (1999). Incentives for procrastinators. The Quarterly Journal of Economics, 114, 769 – 816.

Steel, P., & König, C. J. (2006). Integrating theories of motivation. The Academy of Management Review, 31, 889 –913.

Foto: https://www.flickr.com/photos/mtsofan/

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.