Prokrastinering kännetecknas av att medvetet skjuta upp ett handlingsförlopp trots insikt om att det kan resultera i negativa konsekvenser. Det kan exempelvis röra sig om att inte ta tag i sina skoluppgifter, åtaganden på jobbet eller att ha svårt att slutföra projekt i hemmet. För de flesta leder inte detta uppskjutande till några större problem, men för vissa personer kan det bli ett återkommande mönster som bidrar till psykiskt lidande. Tidigare forskning har bland annat påvisat ett samband med stress, oro, och ångest, samt att det kan påverka individens välbefinnande.
Trots att undersökningar indikerar att uppemot en femtedel av den vuxna befolkningen anser sig ha stora svårigheter med prokrastinering har det funnits en bristande kännedom om lämpliga åtgärder. Kognitiv beteendeterapi, en behandlingsform med starkt vetenskapligt stöd för exempelvis depression och flera ångestsyndrom, har ansetts fungera väl, men inga rigorösa studier hade egentligen utvärderat dess effekt. I ett samarbete mellan Stockholms universitet och Linköpings universitet genomfördes därför ett stort forskningsprojekt på området som nyligen avslutades.
Över sjuhundra individer sökte till studien, varav 150 personer med stora besvär av prokrastinering ingick. Dessa delades sedan slumpmässigt in i tre grupper: Internetbehandling med stöd av en terapeut, Internetbehandling på egen hand respektive en väntelista. Behandlingen bestod av att under tio veckor läsa texter och skapa sig en förståelse för sina problem samt övningar att utföra, exempelvis att träna sig på målsättning. Forskningsprojektet evaluerades därefter genom att titta på skillnaden mellan före och efter behandlingen på en rad självskattningsformulär.
Resultatet visade på säkerställda skillnader mellan de som fick behandling, antingen med stöd av en terapeut eller utan, jämfört med väntelista, samt att denna skillnad var stor. En stor del av deltagarna blev dessutom så pass förbättrade att det kan antas ha påverkat dem på ett märkbart sätt i vardagen, så kallat kliniskt signifikant förbättring. Studien publicerades nyligen i den anrika amerikanska vetenskapstidskriften Journal of Consulting and Clinical Psychology, och är den första i sitt slag i världen.
Akademisk referens: Rozental, A., Forsell, E., Svensson, A., Andersson, G., & Carlbring, P. (2015). Internet-based cognitive behavior therapy for procrastination: A randomized controlled trial. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 83(4), 808-824.
Rozental, A., & Carlbring, P. (2014). Understanding and treating procrastination: A review of a common self-regulatory failure. Psychology, 5(3), 1488-1502.