“Jag ska bara…” utgör ett bevingat citat från Gunilla Bergströms berättelser om Alfons Åberg och har nästan blivit blivit synonymt med att ägna sig åt något annat än det man borde. På sätt och vis fångar det även själva kärnan i prokrastinering, det vill säga vår benägenhet att sysselsätta oss med en aktivitet som egentligen inte är prioriterad. Precis som Alfons Åberg tar vi nämligen återkommande itu med saker som inte är särskilt relevanta för den uppgift som vi behöver slutföra. För det mesta handlar det om att göra något som känns mer tillfredsställande i stunden, exempelvis att träffa vänner istället för att ta itu med bokföringen. Lika ofta kan det emellertid röra sig om till synes viktiga grejer, men som i grund och botten går ut på att undvika det som är mer angeläget att ta itu med.

Inom forskning och behandling av prokrastinering kallas fenomenet för pseudoarbete, eller att arbeta på låtsas. Det handlar om aktiviteter som till ytan kan framstå som viktiga att slutföra innan man kan ägna sig åt sin verkliga uppgift, exempelvis att vässa sina pennor eller lägga material i rätt ordning, sortera filer i olika mappar i datorn eller läsa om samma textstycke flera gånger. Problemet med pseudoarbete är dock inte att vi behöver utföra vissa saker innan vi kan skrida till verket. Faktum är att många av dessa kan vara högst relevanta att genomföra innan vi kan börja jobba. Bekymmer uppstår däremot när dessa aktiviteter blir ett nödvändigt krav för att överhuvudtaget kunna ta itu med sin uppgift, något som väldigt lätt kan leda till att vi skjuter upp det som är viktigt att hinna klart.

För att lättare urskilja pseudoarbete från när du faktiskt måste förbereda dig för något kan det vara bra att utgå från följande kriterier:

  • Att ägna sig åt aktiviteten tar längre tid än vad som är rimligt
  • Du ägnar dig åt aktiviteten vid upprepade tillfällen
  • Du ägnar dig åt flera aktiviteter på en och samma gång

Grundregeln lyder att inte betrakta sina aktiviteter som orubbliga måsten, utan att det snarare rör sig om önskemål eller preferenser. För att hantera pseudoarbete och lättare komma till skott med åtaganden i vår vardag gäller det att vara tillräckligt flexibel för att kunna jobba trots att omständigheterna inte ser ut som vi vill. Till skillnad från krav, vilka ofta ställs i absoluta termer som “måste”, “ska” och “alltid”, ger önskemål oss ett större manöverutrymme och ser till att vi får saker gjorda även om de inte går att tillgodose. Pseudoarbete är en vanligt förekommande orsak till prokrastinering och således viktig att hålla utkik efter i sitt eget arbete. På så sätt minskar vi risken att stöta på hinder när vi ska fullfölja en uppgift, samtidigt som vi får lättare att uppfylla våra deadlines.

Akademisk referens: Dryden, W. (2000). Overcoming Procrastination. London: Sheldon Press.

Schraw, G., Wadkins, T., & Olafson, L. (2007). Doing the things we do: A grounded theory of academic procrastination. Journal of Educational Psychology, 99(1), 12-25.

‘Foto: http://www.flickr.com/photos/cefeida/

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.