Ge flourishing

”Genom att vara kund hos [elbolaget] gör du världen bättre, varje dag, utan att det kostar dig något extra. Som kund väljer du hur vår vinst ska fördelas mellan olika välgörenhetsorganisationer.”

Den som tittar på detta elbolags hemsida möts av denna text. Budskapet är tydligt. Genom att vara kund kan man hjälpa till att göra världen bättre. Utan extra kostnad.

En vild gissning är att de flesta vill göra världen bättre. Det gör oss alla lyckligare, inte sant? En annan lika vild gissning är att det är få som vill betala något extra, vare sig det gäller el eller någonting annat. Men, kanske är det så att det är värt att betala lite extra ibland? Som vi nu ska lära oss är förhållandet mellan pengar, hjälpsamhet och lycka svårt att begripa. Du kommer att lära dig hur du enkelt kan öka din och andras flourishing.

Förhållandet mellan lycka och pengar har varit i fokus inom beteendeekonomi och positiv psykologi under de senaste åren. Många människor tror att pengar kan ge lycka och forskningen har visat att det är sant – förutsatt att pengarna spenderas på rätt sätt.

Elizabeth Dunn och hennes kollegor är ledande forskare på ämnet. De har visat att högre upplevd lycka gör att man spenderar pengar på andra, exempelvis sina vänner, sin familj eller välgörenhet. Som om det inte vore nog bidrar detta till att ge ännu högre lycka.

Föreställ dig en uppåtgående spiral. När du spenderar pengar på andra, blir du själv lyckligare, vilket innebär att du troligtvis spenderar ännu mer på andra och blir ännu lyckligare på kuppen. Spiralen leder uppåt, till flourishing.

Men, är det egentligen så enkelt?

Det finns en historia om två killar som brukade spela fotboll mot en garagevägg. Mannen som bodde i huset stördes av ljudet och bestämde sig för att göra någonting åt det. Han gick därför ut till killarna och sa ”jag tycker att det är så kul att ni lirar fotboll grabbar. Här får ni 10 kronor som belöning”. Grabbarna tog emot pengarna, blev motiverade och fortsatte att spela. Detta upprepades varje dag under några veckor. Killarna fick 10 kronor varje gång de kom dit och lirade. Till slut knackade de rent av på mannens dörr innan de ens börjat spela för att få sina pengar.

Men, plötsligt en dag berättade mannen att han inte hade några mer pengar att ge dem. Killarna blev sura och plötsligt var garageväggen och bollen inte lika roliga längre. De slutade spela och gick därifrån. Mannen kunde luta sig tillbaka, njuta av lugnet och se hur han utnyttjat den psykologiska principen för belöning och motivation.

Pengar som motivationsfaktor tenderar nämligen att hämma den välvilja som människor ofta känner då de skänker pengar eller bidrar till välgörenhet. Elizabeth Dunn och hennes kollegor undersöker hur detta har påverkan på människors upplevelse av lycka. De första studierna visar spännande resultat, nämligen att ökad kunskap om förhållandet mellan lycka och att spendera pengar på andra, gör att man spenderar ännu mer.

Visst är det ganska smart att påpeka att man som kund kan göra gott utan att det kostar dig någonting extra. Men som vi nu har sett kanske det även kan fungera att påminna kunderna om att de faktiskt spenderar pengar på andra – någonting som kan öka deras lycka.

Elizabeth Dunn är noga med att påpeka att det behövs mer forskning innan vi kan förstå förhållandet mellan att spendera pengar på andra och vår egen lycka. Så, vi får hålla ut ett tag till. Tills dess tänker åtminstone jag ta inspiration av lärdomarna och försöka att öka min egen känsla av lycka. För att nå flourishing. Vad kan du göra?

Sammanfattning:

  • Pengar kan ge lycka – om de spenderas på rätt sätt.

  • Genom att spendera pengar på ett sätt som hjälper andra, ökar man även sin personliga lycka

  • Ökad lycka gör att man spenderar mer på andra, vilket ökar en lycka ännu mer. Det fungerar som en uppåtgående spiral.

Referens: Dunn, E. W., Aknin, L. B., & Norton, M. I. (2008). Spending money on others promotes happiness. Science, 319, 1687-1688.

Du kan göra vardagen enklare, effektivare och bättre för människor. Vill du veta hur? 

Kontakta Beslutsbyrån.