Save more tomorrow — att designa för långsiktighet

I skrivande stund har det tagits 8,1 miljoner bilder på Instagram som taggats med hashtagen YOLO. YOLO är en förkortning av mottot “you only live once”, ett sorts 2000-talets motsvarighet till Carpe diem men också en ursäkt för många att ta en öl till, spendera för mycket på skor eller fatta andra typer av kortsiktiga beslut. Sanningen är att människors svaghet för det omedelbara går längre tillbaka än både YOLO och carpe diem.

Det är ingen hemlighet att människor har svårt att agera på ett sätt som tar hänsyn till långsiktiga konsekvenser. I ovanstående TED-talk kan du höra om hur beteendeekonomen Shlomo Benartzi har designat ett sparprogram som gör det lättare för människor att spara. Några fakta han lyfter fram i föreläsningen:

• Amerikanska medborgare lägger i snitt 1000 dollar på lotter per år och invånare
• Endast 33 procent av amerikaner pensionssparar
• Ca 11 procent sparar tillräckligt, det vill säga så mycket att de kan ha kvar samma livsstill även när de pensioneras

Fundera nu en sekund på om du skulle vilja ha ett presentkort av mig på 100 kronor idag eller ett på 110 kronor om en vecka? Vad sägs om ett på 100 kronor om ett år eller ett på 110 kronor om ett år eller en vecka?

Det man kan se i banala exempel som det ovanstående är att människor styrs väldigt mycket av det omedelbara. I det första fallet vinner alltid presentkortet på 100 kronor, i det andra det för 110 kronor. Det finns flera exempel från forskningen som visar att människor överskattar den självkontroll de ska uppvisa i framtiden. Eller som Benartzi säger i klippet här ovan:

“Self-control is not a problem in the future. It’s only a problem now when the chocolate is next to us.”

För att ta tag i problemet skapade han och beteendeekonomen Richard Thaler sparprogrammet Save more tomorrow. Målet för programmet var att få personer att spara mer. Twisten var att de som är med i programmet inte börjar med sparandet direkt, det inleds några månader senare. De går också med på att öka sitt sparande med tre procent varje gång de får en löneökning. Givetvis är det fritt fram att hoppa av när som helst.

Benartzi och Thaler inledde sitt program på ett medelstort företag 1998. Fyra år senare hade snittet av sparandet gått från 3,5 procent av lönen till 13,6 procent.

Att få människor att spara mer är som sagt ingen lätt utmaning men det Save more tomorrow visar är att beteendeekonomiska principer kan hjälpa oss att motverka den kortsiktighet som YOLO uppmuntrar.

Texten är en del av Beslutsbyrån – vårt träningsprogram i beteendeekonomi.