“När egot tar examen” är titeln på den mycket uppmärksammade artikel i DN Söndag som handlar om unga människors ökade intresse för sig själva. Texten spreds snabbt via sociala medier på nätet och har skapat en diskussion kring vilka värderingar och mål som unga personer finner viktiga i sina liv. Är det så att vi är på väg in i en narcissistisk tidsålder där alltmer kretsar kring den egna personen istället för gemensamma värden? Vad händer med en generation som är uppvuxen med att egot har blivit rumsrent?
En forskare som studerar hur människors värderingar och livsmål har förändrats under historiens gång är Jean Twenge, professor i psykologi vid San Diego State University i USA. Enligt henne beror skillnader generationer emellan på vilken kultur som är rådande när vi växer upp. En person som är född under 1940-talet har en helt annan syn på vad som är viktigt i livet jämfört med en individ som är född under 1990-talet, något som till stor del beror på vilka idéer och värden som har genomsyrat samhället under dessa tidsperioder. Utifrån detta synsätt är det därför naturligt att det uppstår skillnader mellan olika generationer, men frågan är hur dessa skillnader egentligen ser ut.
Att forska på värderingar och livsmål är dock komplicerat eftersom det kräver att stora mängder data samlas in under respektive tidsperiod för att verkligen fånga vad människor fann viktigt när de växte upp. Precis som med allt annat i samhället utvecklas emellertid de verktyg som forskarna använder för att undersöka individers värderingar och livsmål, vilket betyder att det inte är säkert att vi mäter samma saker idag som för ett par decennier sedan. När Jean Twenge således försökte skapa sig en bild över hur dagens unga skiljer sig från de födda under Babyboomen (1940-talet) respektive Generation X (1962-1981) stötte hon på stora problem. Det visade sig finnas två olika forskningsläger kring hur det gick att betrakta dagens unga: Generation We, som i hög grad är socialt ansvarstagande och politiskt medvetna, samt Generation Me, vilka framför allt är intresserade av sina egna karriärer och materiella tillgångar. Frågan var bara vilken av dessa synsätt som stämde bäst in på dagens generation?
Jean Twenge och hennes kollegor gav sig i kast med att analysera enorma mängder data insamlat från miljontals amerikanska gymnasie- och universitetsstudenter: Monitoring the Future från 1976 och American Freshman från 1966. För att därefter kunna jämföra resultaten med svar från dagens unga användes samma frågor på nytt. Dessutom delades det ut självskattningsformulär som handlar om de tillfrågades strävan i livet, självkänsla och narcissism, och vilka forskarna fann överensstämde med mycket av innehållet i de två ursprungliga undersökningarna. Resultatet sammanställdes till en gedigen rapport över vilka värderingar och mål i livet som dagens unga håller högst.
Jean Twenge fann att människor födda efter 1982 i högre grad värdesätter saker som pengar samt att ha det gott ställt (se ovanstående bild). Likaså verkar dagens generation ha livsmål som i större utsträckning kretsar kring den egna personen än gemensamma värden. Resultatet visade även att till skillnad från Babyboomen så är dagens unga mindre benägna att skänka pengar till välgörenhet, de visar inte lika mycket medkänsla för andra, samt har ett mindre intresse för socialt arbete. Trenden verkar dessutom vara nedåtgående och har pågått ända sedan 1960-talet, även om det tycks finnas viss variation mellan olika årskullar.
Resultatet från rapporten framstår lätt som en dyster läsning, och Jean Twenge menar att det stärker uppfattningen om att dagens unga tillhör Generation Me, i hög grad upptagna av sina egna framgångar. Samtidigt menar hon att det också finns visst stöd för Generation We i det att viljan till bland annat volontärarbete trots allt är på uppgång bland de allra yngsta i undersökningen. Oavsett hur trenden kommer att se ut framöver anser Jean Twenge dock att det är en oroväckande utveckling eftersom det förmodligen också har ett samband med en växande psykisk ohälsa som breder ut sig i samhället. Unga vuxna är den grupp hos vilken depression och ångest ökar mest, något som kan ha att göra med vilka mål och värderingar dessa individer sätter högst. Tidigare forskning visar exempelvis att fokus på egna värden i högre grad är förknippat med psykisk ohälsa. En generation som således strävar efter att förverkliga sig själva och nå mål som ligger utom deras egen kontroll, i form av materiella ting och karriärmöjligheter, löper en stor risk att må dåligt. Bättre vore det, menar Jean Twenge, om unga människor istället valde att fokusera på samhällsfrågor och gemensamma värden, vilket inte bara ligger närmare individens egen kontroll, utan även bidrar med en högre grad av meningsfullhet än pengar.
Jean Twenges forskning innehåller många faktorer som försvårar dess generaliserbarhet, möjligheten att överföra resultatet till att omfatta fler än enbart de individer som ingick i undersökningen. Styrkan i hennes studie ligger dock i den stora mängd data som har använts, och vilken är insamlad vid olika tidsperioder för att bättre representera synsätten hos olika generationer. Det går därför att anta att det faktiskt finns betydande skillnader i värderingar och livsmål mellan dagens unga och människor uppvuxna under tidigare decennier. Samtidigt uppger Jean Twenge att det finns mycket som talar för en vändpunkt i och med den generation som föds i dagens kraftiga ekonomisk tillbakagång. Precis som under Den stora depressionen på 1930-talet kanske de människor som är födda från år 2000 och framåt i högre grad kommer att sträva efter gemensamma värden igen? Kanske är det för tidigt att tala om en narcissistisk tidsålder? *
* Det uppdagades dock nyligen att själva sinnebilden för egoism kanske skulle försvinna inom kort – diagnosen narcissistisk personlighetsstörning. Det ryktades att den expertgrupp som håller på att sätta samman den nya versionen av psykiatrins manual för diagnoser, DSM-V, kommer att exkludera narcissism helt och hållet. Huruvida detta kommer att ske eller inte återstår att se, men tyder på att bilden av narcissism som något problematiskt för individen kanske håller på att förändras.
Akademisk referens:
Twenge, J. M., Campbell, W. K., & Freeman, E. C. (2012). Generational differences in young adults’ life goals, concern for others, and civic orientation, 1966-2009. Journal of Personality and Social Psychology, 102(5), 1045-1062.
