8108903951_3863282336_c

Vilken stämpel får dina inkomster?

Pengar är ett känsligt ämne, det vet vi sedan länge. Krig och konflikter, äktenskap och vänskap, hälsa och flourishing har genom historien påverkats av pengar. Men utöver att pengar är känsligt, hur påverkar våra känslor pengarna?

När vi får en summa pengar placerar vi den alltid i en speciell kategori, ett mentalt konto. Det är en av beteendeekonomins tydligaste fynd, som du kan läsa om i tidigare inlägg på Valbloggen. Vi sätter vår lön i ett konto, en gåva i ett annat och skatteåterbäringen i ett tredje. Hur vi sedan hanterar och spenderar pengarna beror till stor del på vilket konto vi placerat dem i. Vi har fått se exempel på hur användandet av mentala konton leder till ganska irrationellt beteende. Du kanske känner till hur taxichaufförer med flextid jobbar färre timmar de dagar de tjänar mer, och fler timmar då de tjänar mindre? Eller om hur jag själv undvek att sälja de fonder som gått dåligt trots att det bästa troligtvis vore att göra sig av med dem direkt.

De senaste åren har forskningen visat hur mentala konton har en stor emotionell laddning. Och mer än så, hur vår sinnesstämning påverkar vår vilja att spendera pengar.

Tänk dig att du får ett brev som förklarar att du fått en summa pengar. De kommer från en släkting. Bara några dagar tidigare har du fått reda på att släktingen har en obotlig sjukdom. Tror du att det påverkar ditt sätt att spendera pengarna?

I en rad studier av Peter McGraw och hans kollegor visades att det har stor påverkan. Vissa deltagare utsattes för detta scenario där pengarna hade en tydlig negativ emotionell laddning. Andra fick veta att pengarna i stället var en lotterivinst och därför var förknippade med mer positiva känslor. Studierna visade att en negativ emotionell ”stämpel” gör att man spenderar pengarna på mer nyttiga ändamål, som välgörenhet, utbildning eller hälsosam mat. Lotterivinster, som fått en positiv stämpel, spenderades i stället på stereoanläggningar, glass och resor till en paradisö.

Slutsatsen är tydlig: pengarnas emotionella laddning har stor påverkan på vår konsumtion och hur de spenderas.

Men, pengar och känslor är ett komplext ämne, som vi ska se ytterligare exempel på.

Du som läst, hört eller sett En Julsaga vet att Ebenezer Scrooge är snål, sniken och självcentrerad. Han verkar dessutom ganska olycklig. Han vill inte spendera sina pengar på någon annan än sig själv. Men, efter att ha fått besök av några minst sagt karismatiska varelser, förändrar han sitt sätt att spendera och hjälper andra människor i grannskapet. Då når han något som närmast kan liknas vid flourishing. Charles Dickens hade troligtvis inte ekonomisk psykologi och lyckoforskning i åtanke då han skrev historien (som han skrev för att betala av en skuld). Men, kanske kan vi ändå läsa in att Scrooges sätt att spendera pengarna hade påverkan på hans nedstämdhet?

En rad sinnrika studier har nämligen visat att nedstämda personer tenderar att vara både mer självcentrerade och spendera mer pengar på sig själva (ser du likheten med Ebenezer Scrooge?). Om man ska tro de senaste årens lyckoforskning, likväl som gammal visdom, är detta en dålig metod för att bli lyckligare. Att spendera pengar på sig själv ökar i stället ens självcentrering och leder till ökat missnöje, som i sin tur leder till ökad konsumtion. Den negativa spiralen är tydlig.

Ebenezer Scrooge fick besök av tre spöken som hjälpte honom att förändra sitt beteende. Vi andra får lita på vår kunskap och ta hjälp av psykologisk forskning. Vi vet exempelvis att konsumtion, på rätt sätt, leder till mer positiv sinnesstämning. När du får en summa pengar försök att ta dig in i en positiv spiral genom att spendera dem på andra, även om du inte är nedstämd från början.

Jag ser att det här har betydelse både för oss som individer och på högre nivå. Vilken emotionell laddning har exempelvis en skatteåterbäring? För mig är det likvärdigt med en lotterivinst. Jag spenderar dem gärna på onyttigheter. Tänk om Skattemyndigheten kunde ge dem en annan emotionell laddning, skulle jag i stället spara dem eller rent av skänka dem till välgörenhet och uppleva större flourishing?

Sammanfattning:

  • Den emotionella stämpel vi ger en summa pengar påverkar hur vi spenderar dem.

  • Vår sinnesstämning och självcentrering påverkar hur vi spenderar våra pengar.

  • Genom att vara medvetna om pengarnas emotionella laddning, kan vi spendera dem på ett sätt som leder till ökad flourishing.

Referenser: Cryder, C. E., Lerner, J. S., Gross, J. J., & Dahl, R. E. (2008). Misery Is Not Miserly Sad and Self-Focused Individuals Spend More. Psychological Science,19(6), 525-530.
Levav, J., & McGraw, A. P. (2009). Emotional accounting: How feelings about money influence consumer choice. Journal of Marketing Research, 46, 66-80.

Du kan göra vardagen enklare, effektivare och bättre för människor. Vill du veta hur?  Kontakta Beslutsbyrån.

2 Responses to “Vilken stämpel får dina inkomster?”

  1. Magnus Arlemon says:

    Mina går till att betala räkningar…så problemen är inte vad man skall spendera dem på utan hur lycklig man kan vara utan dem

  2. […] Intressant om hur våra känslor påverkar vår ekonomi. Hur vi ger olika saker attribut. Därför vi fäster oss så vid materiella saker. Vi ger dem emotionellt innehåll. Som att de innehöll andar. Den tidigaste religionen var så också, att allt i naturen var besjälat. En religion som fortfarande existerar, animismen. Dock var faktumet att vi var nomader, tvungna att följa vår föda, en försäkring mot att samla på sig för mycket prylar. In i våra dagar nomadiska bushman (Sanfolket), det folk som anses leva/levt mest ursprungligt ägde i snitt 6 kg prylar, allt de behövde för att överleva. Där ingick en väska att samla i, grävpinne, jaktvapen, men även smycken. Besjälade. Konsten att besjäla har också gjort att vi kunnat använda symboler. http://www.psykologifabriken.se/vilken-stampel-far-dina-inkomster/ […]

Leave a Reply