Bars

Vikten av återkoppling

Konkreta och realistiska mål förespråkas ofta som en metod för att minska vår benägenhet att skjuta upp viktiga uppgifter och åtaganden. Forskning visar att tydliga, förutsägbara och väl avgränsade mål ökar vår motivation att arbeta, vilket gör det till en av de mest verksamma åtgärderna för att komma tillrätta med prokrastinering. Genom att bryta upp långsiktiga mål i mindre delar är sannolikheten dessutom större att vi tar oss an sådant som annars dränerar vår vilja att skrida till verket. För att verkligen lyckas med våra mål behöver vi dock även kunna se att vi har kommit en bit på vägen, något som kan kräva visuell återkoppling.

Kristin Wäschle, doktor i psykologi vid University of Freiburg i Tyskland, genomförde tillsammans med kollegor två experiment i hur målsättning och visuell återkoppling kan underlätta för individer att minska sitt uppskjutande och fullfölja sina studier. De rekryterade ett antal läkarstudenter vilka fick i uppgift att planera sin läsning i en webbaserad plattform. Där fick de även skatta graden av prokrastinering, skriva in målen för veckan, samt utföra olika självtest på sina kunskaper. Hälften av studenterna fick därefter en visuell återkoppling på hur det gick för dem i form av grafer som visade hur de låg till i förhållande till föregående vecka.

Resultatet pekar på att de studenter som fick visuell återkoppling minskade sitt uppskjutande i högre grad än de som genomförde sina studier utan. Det visade sig även att visuell återkoppling förbättrade studenternas förmåga att sätta mål för sig själva, samt att de hade mindre självskattade problem med att utföra sin läsning. I ett nytt försök replikerade Kristin Wäschle experimentet, men gav studenterna antingen korrekt information om hur de låg till eller falsk autogenerad feedback. Även i det fallet hade visuell återkoppling en positiv inverkan på deras studier, i synnerhet för de studenter som fick en korrekt återspegling av sina prestationer.

Kristin Wäschle sammanfattar sina resultat med att såväl konkreta mål som visuell återkoppling tycks vara värdefullt för att lättare komma till skott med saker och ting. Framförallt antas det bero på att denna information skapar en diskrepans mellan vårt faktiska beteende och vad vi vill uppnå. Att enbart mäta hur vi ligger till är dessutom förknippat med reaktivitet, det vill säga att vi blir mer uppmärksamma på vårt agerande, vilket i sin tur leder till en förändring. Kristin Wäschle menar att  visuell återkoppling förmodligen inte räcker för att hantera svårare former av prokrastinering, men att det däremot kan vara ett viktigt inslag hos alla som skjuter upp saker lite då och då.

Akademisk referens: Wäschle, K., Lachner, A., Stucke, B., Rey, S., Frömmel, C., & Nückles, M. (2014). Effects of visual feedback on medical students’ procrastination within web-based planning and reflection protocols. Computers in Human Behavior, 41, 120-136.

Zimmerman, B. J., & Paulsen, A. (1995). Self-monitoring during collegiate studying: An invaluable tool for academic self-regulation. New Directions for Teaching and Learning, 63, 13-27.

Foto: https://www.flickr.com/photos/65691226@N00/