Uppskjutandets psykologi 3 – Kostnadskalkylen

Hur kommer det sig att man egentligen ägnar sig åt uppskjutandebeteende? Frågan är inte helt lätt att besvara, men med hjälp av en så kallad kostnadskalkyl kan man själv börja reflektera över de val som görs i vardagen. På så sätt får man en god överblick över de fördelar och nackdelar som ett beteende för med sig – två faktorer som har stor betydelse i förståelsen för varför vi människor skjuter på sådant som vi borde ta itu med.

Johanna Lundin har under de senaste veckorna fått prova på att dissekera sina sätt att agera för att få bättre koll på vad hon tjänar respektive går miste om när hon ägnar sig åt uppskjutande. Till sin hjälp har hon använt en kostnadskalkyl, ett vanligt verktyg i bland annat kognitiv beteendeterapi. Genom att ta fram ett vanligt papper och rita ett kors skapas fyra kvadrater med varsin rubrik. De två övre utgör fördelar, och de nedre nackdelar. Vänster kolumn står därefter för ett beteende man vill utföra, t.ex. att ta itu med en uppgift, medan höger kolumn är ett beteende man ofta ägnar sig åt istället för sin uppgift, t.ex. att slösurfa på Youtube.

I en kostnadskalkyl finns det alltid ett flertal anledningar till att såväl genomföra sitt önskade beteende som att strunta i det. Detta är helt naturligt, och något som gäller de alla aktiviteter vi genomför i vår vardag. Men för att vi människor ska vara motiverade till att förändra vårt agerande gäller det att vi kan få ut fler fördelar av att vårt önskvärda beteende, än vad vi får av att sysselsätta oss med något som leder till ett fortsatt uppskjutande. Om man således märker att nackdelarna med att ta itu med något är fler än fördelarna kan det vara en god idé att fundera över fler anledningar till att börja agera i rätt riktning.

Orsaken till att det är så viktigt att utröna vilka konsekvenser beteenden för med sig handlar följaktligen om de belöningar som kommer av vårt agerande. Grundregeln är att vi människor strävar efter att göra sådant som är belönande, oavsett om det handlar om några uppmuntrande ord eller i form av en löneökning från chefen. Ibland kan det emellertid vara svårt att se vilka fördelar som kan uppstå, framför allt om de ligger långt fram i tiden. En kostnadskalkyl kan därför vara till stor hjälp i att förstå varför man väljer att göra annat än det som egentligen borde slutföras.

Samtidigt kan det också visa sig att en stor del av ens uppgifter kretsar kring att blidka andra i ens omgivning. I sådana fall finns det en stor risk att det blir svårt att motivera sig själv till att ta itu med sina uppgifter. Det kan då bli svårt att se varför det ligger i ens eget intresse att slutföra uppgiften, vilket i förlängningen gör att vi börjar skjuta på saker och ting åt framtiden. Om detta är fallet är det viktigt att fundera över om det verkligen ligger i ens intresse att ta itu med uppgiften? Eller har man tagit på sig för många saker som man inte alls vill göra?