Tiger

Tigermammans baksida

En av de mest uppmärksammade debatterna kring barnuppfostran på senare år väcktes förmodligen av Amy Chua, professor i juridik vid Yale Law School i USA, och mer känd i media som Tiger Mom. I hennes bok Battle Hymn of the Tiger Mother skriver Amy Chua om vikten av hård disciplin och tydliga regler, och varför barn till asiatiska föräldrar är vida överlägsna västerländska när det handlar om lyckas i skolan. Hennes budskap är att föräldrar bör drilla sin barn till felfrihet, åtminstone om de vill att sina barn ska ta sig fram i konkurrensen med andra och nå framgång i livet. Chua uppger själv att hon tvingade sina döttrar att spela instrument i timtal tills det lät perfekt, och att hon förbjöd dem att leka med andra för att istället sitta hemma och studera. Var de inte tillräckligt bra i moderns ögon riskerade de bland annat att få sina gosedjur uppbrända, eller åtminstone att få en rejäl utskällning.

Chuas uppfostringsmetoder lämnade ingen oberörd, och hennes bok blev snart uppmärksammad världen över. Trots en massiv kritikstorm har hon försökt att försvara sin tes om att barn mår bra av att lyda sina föräldrar, och att hårda tag är nödvändigt för att ge det försprång som behövs för att kunna avancera i en alltmer globaliserad värld. Chuas idéer grundar sig däremot inte på någon forskning, utan vilar enbart på personliga erfarenheter och en tanke om att hård disciplin gör barn mer målinriktade och flitiga. Oavsett om det stämmer eller inte visar dock studier att detta samtidigt har en allvarlig baksida – barn som drivs alltför hårt av sina föräldrar har en väsentligt större risk att utveckla psykisk ohälsa.

Desiree Baolian Qin, professor i psykologi vid Michigan State University i USA, studerar barn till asiatiska föräldrar som växer upp i starkt prestationsinriktade miljöer. Hon beskriver i två nyligen publicerade forskningsartiklar att framgångarna för dessa individer ofta kommer till ett högt pris. Trots att barnen verkar vara till synes väletablerade och duktiga i skolan skapar föräldrarnas starka krav på dem en enorm press. I jämförelse med andra grupper tenderar dessa barn att vara mer stressade, ha lägre tillit till sin egen förmåga, och lättare utveckla ångest och depression. Qin pekar på att den konstanta jämförelsen med andra och duktigare personer som föräldrarna gör faktiskt leder till lägre motivation, och kan i förlängningen rendera i svårigheter att anpassa sig psykiskt. Högpresterande barn riskerar bland annat att få problem med att tolerera motgångar, och kan därmed få stora bekymmer i vuxen ålder när deras krav kanske inte längre går att uppfylla.

Som med mycket annat handlar också barnuppfostran om att skapa en bra balans, anser Qin. Prestation i skolan är en viktig del för föräldrar att uppmuntra, men för att försäkra sig om att barnen utvecklar de färdigheter som krävs för att kunna hantera vuxenlivet behöver uppfostran även handla om sociala förmågor och att bygga upp en psykisk motståndskraft. Qin menar därför att argument som handlar om överdriven disciplin och pekpinnar riskerar att stjälpa mer än att hjälpa, även om det kortsiktigt kan te sig som en välfungerande strategi för föräldrarna. Slutsatsen från Qins studier är med andra ord att dra in klorna och tagga ner. Att vara en tigermamma kan faktiskt göra mer skada än nytta.

Akademiska referenser:

Qin, D. B., Rak, E., Rana, M., & Donnellan, B. (in press). Parent-child relations and psychological adjustment among high-achieving Chinese and European American adolescents. Journal of Adolescence.

Qin, D. B., Chang, T.-F., Han, E.-J., & Chee, G. (in press). Conflicts and communication between high achieving Chinese American adolescents and their parents. New Directions for Child and Adolescent Development.

Foto: http://www.flickr.com/photos/didbygraham/

  • Katarina

    Intressant skrivet! Den här forskningen sätter verkligen fingret på en viktig skillnad i att vara lyckad och att vara lycklig. Jag delar detta på twitter Alex! Två tummar upp!