Det verkar nästan som en koordinerad mediaoffensiv från vår sida, men det råkade bara hända en massa grejer på en gång! Den här veckan har Psykologifabriken förekommit i allt från DN och Resumé till P4 och SVT!

Här kommer en sammanställning av det hela:

• Vi inleder ett samarbete med roliga och nytänkande reklambyrån Rodolfo, och det plockades upp av tidningen Resumé. Ludwig Jonsson säger i artikeln:
”Reklambranschen har en övertro på sig själv, vi behöver plocka in nya perspektiv och ny kompetens redan i den kreativa processen för att kunna skapa verkligt innovativa och resultatdrivna lösningar.”

Vi har ju gjort en del uppdrag i reklambranschen tidigare, men det som känns extra kul med detta är att vi är med och bygger format för den kreativa processen, snarare än bara vara med och generera och jobba med specifika idéer.

• Hoa drar igång sin studie där han testar Viary som ett verktyg i depressionsbehandling.
I tisdags var han med i P4 och pratade om det med Lotta Bromé. Sedan skrev också DN, Eskilstunakuriren och Östgötacorrespondenten om det!
OBS: kul detalj – ett av våra fåniga smeknamn på Hoa är Hobert, och vem träffade han hos Lotta om inte den riktiga Richard Hobert. :)

• Sist men inte minst så kom nya numret av Modern Psykologi ut, och Niklas artikel om Ikea-effekten fick stor spridning. SVT skrev om artikeln, LO-tidningen gjorde en större grej på den och även Studentradion tog upp den.

Kul att det bredare intresset för psykologi inte är en övergående trend, utan snarare ökar hela tiden!

Jag är nyss hemkommen från världskonferens i Parma, Italien: det var dags för terapiinriktningen ACT – Acceptance and Commitment Therapy att ha sitt årliga stormöte. Redan månader i förväg har jag bokat in mig på hot shotsens pre-conference workshop: två heldagar med grundaren Steven Hayes och (den ständigt bokproducerande!) terapeuten Russ Harris. Själva konferensens schema är späckat, och min längtan efter att lägga mig i en kopieringsmaskin för att kunna gå på ALLT är stor.

ACT i (par)relationer, ACT i organisationer, RFT för kliniker, FAP och ACT (FACT!) i den terapeutiska alliansen, ACT för smärta, ACT med unga, ACT och tacksamhet, ACT och martial arts (!), ACT i föräldragrupper, motstånd inom ACT, ACT och beteendeaktivering, ACT för terapeuten… Varje dag i tre dagar gavs ca 30 föreläsningar och workshops parallellt. Dessa avhandlade allt från den torraste RFT-teori till den allra mest upplevelsebaserade ACTion-workshop!

Hayes och Harris workshop som inledde min konferensvecka kretsade mycket kring relaterande, och flera gånger framhölls sårbarhet som nödvändig insats för en intim relation. En definition av sårbarhet kan vara att visa sin egen imperfektion, ett område som positiv psykologi-förespråkaren Tal Ben-Shahar skrev en bok om år 2009 (The pursuit of perfection). I denna bok betonas acceptans och att tillåta sig själv vara mänsklig, -ett område som är en del av positiv psykologi, men som också lätt ”glöms bort” när ämnesfältet ska presenteras. Kanske är det bara jag, men sårbarhet och att ge upp ett perfekt liv är kanske inte de första associationer som man får när man läser orden livstillfredsställelse, karaktärsstyrkor eller välbefinnande (vilka alla är komponenter i det positiv psykologi studerar). Kanske vill jag just därför betona hur acceptans och att vara mänsklig verkligen är uttalade delar inom positiv psykologi, som en väg bland flera för att öka sitt eget välmående. Acceptans är, som namnet avslöjar, även en grundstomme i ACT, och här finns dessutom en uppsjö av interventioner som visar hur man kan praktisera acceptans.

Ju mer jag reflekterar kring det, desto fler kopplingar ser jag mellan positiv psykologi och ACT. Självklart finns här även stora skillnader, men exempelvis ett övergripande fokus på meningsfullhet och engagemang i tillvaron är en tydlig tråd inom båda fälten. Susanna skrev tidigare på bloggen om hur Martin Seligman har gått från att presentera tre liv (det njutningsfulla, det engagerade och det meningsfulla) som komponenter i lyckan, till att än mer betona vikten av mening för att uppleva livstillfredsställelse och välbefinnande. På denna punkt kan jag tänka mig att Hayes och Seligman är väl överens.

Efter ACT-veckan är det dessutom extra tydligt för mig att se hur det inte bara är de händelser som drabbar oss i vår vardag som avgör hur vi mår, utan snarare hur vi reagerar på dessa. Att det är vår reaktion på innehållet i vårt liv, snarare än innehållet per se som sätter vår lyckonivå är tydligt synliggjort i lyckoforskaren Sonja Lyubomirskys diagram över hur vår lyckonivå kan förklaras av gener (50%), livsomständigheter (10%) och just förhållningssätt (40%) (något som jag skrivit om tidigare på bloggen).

Spännande med ACT-fältet är att det tycks växa med stormsteg, om man ser på antal medlemmar år för år, och det talas om att ett svenskt ”chapter” till den internationella moderorganisationen ska bildas. Detta ska i så fall fungera som en plattform där bl. a. forskning kan sammanställas, svenska ACTare kan nätverka och instrument och övningar göras tillgängliga på svenska.

ACT tillämpat inom organisationer tycks också vara på starkare framfart jämfört med tidigare år. Även om det finns tydliga komplikationer med implementeringen av ACT i kommersiella sammanhang, exempelvis krävs en total omdefiniering av ordet ”värderingsarbete” (då det i ACT står för något helt annat än en ofta luddig top-down process som i värsta fall påtvingats medarbetare) så är detta en hoppfull utveckling. Jag är övertygad om att organisationer har mycket att vinna på att öka graden av acceptans på arbetsplatsen. Det är för övrigt något som
Frank Bond både forskar och skriver kring.

Självklart lyste Psykologifabrikens systerföretag Hoas Tool Shop med sin frånvaro, då de utvecklat det digitala ACT-verktyget Viary för just värderingsbaserad beteendeförändring i bl. a. organisationer. Jag hoppas på att se dem på plats nästa år!

Vi har ju förekommit en del i media, men aldrig tidigare i ett lyxigt magasin som Bon, så vi blev lite extra glada av att de i nya numret ville skriva om oss och Viary! Viary håller för övrigt precis på att bli föremål för forskning på Linköpings universitet… Mer om det snart!

Känns hur som helst väldigt kul att det här projektet som vi hållit på med rätt länge nu börjar ta form, och att vi äntligen har lite finansiering för att kunna utveckla det på riktigt!

Och just det, vi fick lite uppmärksamhet i SJ:s tidning Kupé nyligen också! Värt att notera dock, Hoa är ju inte student längre heh.

Nu är det dags för den första vetenskapliga studien på Psykologifabrikens iPhone-applikation Viary! Det blir en mindre pilotstudie på prototypen – men inte riktigt så liten som vi först tänkte. Vi har alltså några platser att fylla – så vill du testa prototypen och samtidigt bidra till vetenskapen är det bara att hojta till! Skicka ett mejl till info@psykologifabriken.se och skriv “Ja tack!” i ämnesraden. Mer om applikationen och studien här!

Vad är Viary?
Viary är ett enkelt verktyg som du använder för att definiera dina värderingar – vad du tycker är viktigt i livet och hur du vill vara som person – och sedan bryta ner dom i konkreta beteenden som du kan göra på några minuter från din telefon. Viary är fortfarande på prototypstadiet – men innan vi går vidare och utvecklar den till en fullfjädrad applikation vill vi tillsammans med Uppsala universitet göra en studie för att ta reda på om grundmekanismen fungerar: kan man må lite bättre genom att ta små steg mot det man tycker är viktigt i livet?

Vad behöver jag göra?
Eftersom studien är fullt vetenskaplig och kommer resultera i en examensuppsats från psykologprogrammet vid Uppsala universitet behöver vi få veta hur du påverkas av att använda applikationen. I korthet innebär det att du inom två veckor kommer få göra fyra nätbaserade självskattningar av hur du mår och hur du ser på värderingar. Därefter får du tillgång till både prototypen till applikationen och en sajt där du får lära dig hur den funkar – och om den forskning på värderingar som ligger till grund för applikationen.

Du kommer sedan att få använda applikationen under fyra veckor, och en gång i vecka fylla i två stycken självskattningar som ger oss information om hur processen som applikationen eventuellt sätter igång fortskrider. Efter de fyra veckorna med Viary kommer du att få fylla i samma formulär som du fyllde i början på studien.

Som tack för hjälpen kommer du hamna först i kön när vi förvandlar Viary från en oslipad och enkel prototyp till en polerad och avancerad applikation! Och eftersom vi på Psykologifabriken gillar att ha fest så kommer du såklart också bli inbjuden nästan gång det är dags!

En av de kittlande grejerna med att skänka bort en timme av min tid var att jag inte hade någon aning om vad det skulle leda till. Och oförutsägbart, minst sagt, var uppdraget som Björn Paxling, psykolog vid Hjärnhälsan i Lund, snabbt skickade på mig!

Han skrev och berättade att han räknat ut att hans fru Linda igår levt precis 10.000 dagar – ett jubileum han ville högtidlighålla genom att ge henne en blandskiva med ny musik! Eftersom han gjort en hel del blandskivor på sistone och inte fått så mycket ny input på musikfronten gav han uppdraget till mig – och det kändes ju inte direkt som en uppoffring att ägna en timme åt att välja ut mina favoritlåtar!

Resultatet blev bland annat atmosfäriska remixer på Bruce Springsteen, elektronisk New York-pop med MGMT, rnb & rap-sensationen Drake, dansmusikgeniet Calvin Harris och såklart Hängivenhetens anthem: Adrian Lux remix på Kockys Prison Break.

Om någon är nyfiken på blandskivan finns den att ladda ner här! Update: Yousendit-länken ska funka lite längre än Rapidshare-varianten jag postade först… Update 2: Förhoppningsvis funkar DropBox-länken ännu lite bättre!

En rätt fascinerande effekt av att jobba med Viary – trots att den bara är på prototypstadiet – är att jag börjat tänka mer och mer på hur jag kan omvandla mina värderingar till enkla beteenden i vardagen. Häromdagen hittade jag en alldeles utmärkt inspirationskälla – en Aloha-kortlek som jag fått i present av min bror men sen helt glömt bort.

Aloha definierar sig som ett “social reality game”, som går ut på att utföra små prosociala uppdrag som man får i formen av fysiska kort, och sedan registrerar på sajten Aloha.com och samlar karma-poäng! Aloha bygger på konceptet Pay it forward, det vill säga att i stället för att be om en gentjänst ber man personen som man hjälper att i sin tur hjälpa en tredje part.

Ett av korten i leken jag fick av min bror som jag fastnade för var: “Donate an hour of your time”. Det ligger fint i linje med en värdering jag har, att jag vill vara en person som använder mina färdigheter och förmågor så att de kommer andra till del.

Så tja, behöver du hjälp med något? Skicka ett mejl till john@psykologifabriken.se! OBS, det går alldeles utmärkt att höra av sig även om vi inte känner varandra – i så fall blir handlingen dessutom i linje med min värdering att jag vill vara en person är öppen mot nya människor, och inte bara bryr mig om min bekantskapskrets…

Har du en iPhone och är tycker det är en intressant utmaning att försöka leva efter dina värderingar? I så fall kanske du vill vara med och testa prototypen till vår iPhone-applikation Viary!

Applikationen går i korthet ut på att skapa en struktur för att definiera sina värderingar inom ett antal livsområden – och sedan koppla små, enkla beteenden till dessa. För den som är bekant med Acceptance and Commitment Therapy fungerar applikationen lite som en livskompass som man hela tiden bär med sig.

Syftet med applikationen är alltså att göra det lättare att komma i kontakt med sina värderingar – och att börja leva efter dom. Vi tror att det här är något som kan göra att man mår lite bättre i vardagen!

Hur kan det funka i praktiken då?

Du sitter och väntar på tunnelbanan som är försenad. I stället för bygga upp stress och irritation och känna hur din tid slösas bort kan du plocka upp Viary och bli inspirerad till att göra någon liten, enkel handling som ligger i linje med dina värderingar. Kanske har du en värdering som handlar om att visa uppskattning mot människor runt omkring dig – och kanske har du då definierat ett beteende som: “Tänk efter när du senast fick hjälp av någon. Skicka ett sms och visa din uppskattning mot den som hjälpte dig!”.

Det kanske låter banalt, men hur ofta känner man inte att skulle kunna göra mer enkla saker som ändå betyder något? Att ringa sin mamma och prata i fem minuter är knappast en ansträngande grej – men ändå är det något många känner själva att de gör för sällan!

Vi tror att det oftast bara behövs ett litet incitament – och det får man av applikationen. Applikationen kan dessutom registrera beteenden, något som kan fungera som ytterligare en förstärkning. Tänk bara på hur hela svenska folket började gå ut på långa promenader när stegräknaren kom in i bilden…

Vi tror också också att det finns en stor kraft i att användare kan inspirera varandra. Du har kanske en värdering om att du vill vara en person som visar solidaritet med människor som har det sämre än du själv – och kan då genom andra användare få tips om enkla saker du kan göra från telefonen som ligger i linje med just den värderingen. Ett sådant beteende jag själv har är: “Skriv ett personligt meddelande till någon som du tror skulle kunna vara intresserad av mikrolån och tipsa om Kiva.org!”. Det tar mig några få minuter att göra, men leder kanske till att någon fattig entreprenör på andra sidan jorden får ett lån som hjälper henne att få igång sin verksamhet. Resultatet av handlingen är dock inte det viktigaste, poängen är att det är direkt belönande för mig själv att känna att jag försökte, att jag tog ett steg i den riktning jag värderar.

Update: Vi öppnar några extra platser för prototyptestare! Skicka ett mejl med din iPhones UDID-nummer (som du kan kolla upp såhär) till john@psykologifabriken.se och skriv “Jag vill testa Viary!” i ämnesraden!