DSM är framtaget av APA (American Psychiatric Association) för att underlätta vid diagnosticering av, kommunikation om och behandling av personer med olika psykiska störningar. DSM består av fem axlar som bedömer psykisk sjukdom, personlighetsstörning, somatisk sjukdom, psykosociala problem och funktionsförmåga. För mig är kategorisering av människor under olika diagnoser problematiskt i sig. En del i att begränsa människans fungerande enligt DSM är att inte också fokusera på hennes styrkor och psykologiska välbefinnande för att göra en rättvis bedömning och kunna ge den mest adekvata behandlingen.

Det är när vi kan använda oss av det komplexa i att en psykiskt sjuk människa också har styrkor som kan vi hjälpa dem att utnyttja styrkorna i behandling. Många bedömare skulle säkert säga att dem redan gör det, men det inte görs systematiskt, utan som en del i en större helhetsbedömning. Fokus ligger fortfarande på vad det är som är sjukt. Genom att använda VIA karaktärsstyrkor som ett komplement får vi ett bedömningsinstrument som det bedrivits mångårig forskning på, som är anpassat för att komplettera DSM och justerat att passa oavsett kulturella, religiösa och generationsskillnader.

De fem styrkor som är resultatet av testet är ens egna signaturstyrkor. Det innebär inte att vi har bara dessa styrkor och inga av de andra, utan att att det är dessa fem som vi känner mest livstillfredställelse när vi använder oss av. Det kan vara t ex nyfikenhet, iver, rättvisa och lekfullhet. Forskning på VIA karaktärsstyrkor har visat att de människor som använder sig av sina styrkor bl a känner sig mer autentiska, har lättare att nå sin mål, känner sig mindre deprimerade och mindre stressade.

Utmaningen i att använda VIA som komplement vid diagnosticering är att hitta aktiviteter, situationer och omgivningar där personen på ett ganska enkelt sätt kan använda sig av sina styrkor. För även om vi har styrkorna, så måste vi träna dem regelbundet för att de inte ska tappa i styrka. Kanske kan till och med en del av depressionen, ångesten, relationsproblematiken, ätstörningarna eller sömnsvårigheterna ha sin grund i att personen inte har förmågan att använda sig av sina styrkor i det sammanhang hon befinner sig.

Tal Ben-Shahar menar att en av grundstenarna i välmående är att vi vågar inbegripa alla våra känslor och inte kväva någon i tro om att känner vi dem inte så finns dem inte. Ofta handlar det om att inte kväva känslor som sorg och ilska, men jag menar att det, speciellt för psykiskt sjuka, är lika viktig att inte kväva glädje, tacksamhet och autencitet.

Slutligen vill jag bara säga något om de kommentarer som kommit in på inlägget om Pheobes altruism. En fråga som kommer upp är vad som är äkta altruism? Kan även handlingar med en baktanke vara altrusitiska? Och kanske är det som Louise skriver: Men det finns säkert människor som Joey, som utför goda handlingar endast för att de då mår bra, men semantiskt sett är det inte en altruism. Och i och för sig är det ju också goda handlingar eftersom de har goda konsekvenser, så fler Joeys i världen vore inte dumt det heller. Jag tror att det är viktigt att vi inte etiketterar alla icke-altruistiska handlingar som dåliga, och att de flesta handlingar nog innehåller delar av både altruism och egoism.

Alla går vi någon gång igenom en situation som känns jobbig eller stressande, även om det inte behöver vara en omvälvande kris. När vi efteråt funderar kring vad det var som vände den jobbiga situationen till att bli en utveckling i positiv riktning tror jag många av oss sitter med ungefär samma svar, men med olika sätt att benämna det. Niel använder de tre A:na.

Attityd handlar om att vi alltid har två val, även om det kanske inte känns så just då. Å ena sidan kan vi välja att älta och gräma oss över situationen, å andra sidan sörja situationen och se framåt med tillförsikt. Att ha attityd innebär att välja alternativ nummer två. Utifrån positiv psykologi är detta ett ypperligt sätt att träna sig i att bli mer optimistisk. Genom att välja vad vi fokuserar på kommer vi lättare att uppfatta positiv stimuli i vår omgivning och våra hjärnor blir tillslut bättre på att automatiskt hitta positiva aspekter i olika situationer.

Medvetenhet (Awareness) handlar enligt Niel om att se världen med en treårings ögon, att utforska händelsen som att det var första gången du träffar människan, ser platsen eller äter maten. Genom att medvetet göra detta kommer vi också få lättare att känna tacksamhet över relationer vi har, över vår jobbsituation eller över våra förmågor. På samma sätt som vi kan bli nyfikna på en ny plats när vi reser eller en ny människa vi träffar på en fest, så kommer varje dag kunna bestå av en liknande känsla. Och faktum är att vägen till jobbet faktiskt ser lite annorlunda ut varje dag! Niels blogg 1000 awesome things är ett roligt sätt att få upp ögonen för vad vi faktiskt skulle kunna vara tacksamma över.

Autencitet är en del i att vara sig själv och att vara nöjd med det. Niel menar att när vi är autentiska sätter vi oss i situationer och med människor vi tycker om. Ett sätt att hitta autencitet är använda våra VIA (Values in Action) karaktärsstyrkor. Karaktärsstyrkorna ger oss möjlighet att hitta våra styrkor och om vi använder dem i olika situationer och i relationer kommer det göra att vi mår bättre och känner oss mer autentiska.

Det tre A:na är Niels sätt att förklara vad som behövs för att gå från att ha det jobbigt i livet till att inte bara fungera, utan också känna att han utvecklas. Bryter vi ner innehållet i de tre A:na ser vi att det inte är någon slump eller hemgjord självhjälpsmetod som gjorde att det fungerade. Den gemensamma nämnaren är positiv psykologi!