Vi är biologiskt inställda på att vara optimistiska. Det är i alla fall vad forskaren Tali Sharot kommit fram till i sin bok The Optimism Bias. Hon har gjort studier som visar att människans minne har lättare att koda önskvärda händelser än oförutsedda oönskade händelser. Hjärnan är således inställd på att vara optimistisk, utan att vi tänker på det.

Psykologifabrikens Psykologen Oskar bad oss förtydliga positivt tänkande? Vad är det egentligen och finns det något gott i det? Barbara Ehrenreich är skeptisk till allt vad optimism och positivt tänkande heter efter, eftersom hon menar att det ger oss en orealistisk bild av världen och oss själva som inte är hälsosam.

Jag tänker mig två olika scenarion på varför hon är så stark motståndare till optimism:

1. Hon var deprimerad när hon fick cancerbeskedet av sin läkare!
Tali Sharot undersökte vad som händer med människor när de får negativa besked och får tänka på en oönskad framtid jämfört med positiva besked och en önskad framtid. De flesta av deltagarna rapporterade att de hade lättare att komma ihåg och hade en starkare upplevelse av det positiva och önskade, än det oönskade. Med fMRI (functional Magnetic Resonance Imaging) visade han att aktiviteten i amygdala (som processar våra emotioner) och rostral anterior cingulate cortex (som modulerar våra emotioner och motivation) var högre ju mer optimistiska personerna var. Vad han också fann var att deprimerade personer hade minskad aktivitet i samma hjärnstrukturer. Slutsatsen var således att friska människor har en bias för att att vara optmistiska medan deprimerade människor har en bias för att vara pessimistiska.

För precis som John skriver i sin kommentar så har forskning visat att friska människor som känner missnöje eller gör fel lär av detta. Dem sänker förväntningarna och kommer således ha större chans att få en positiv upplevelse nästa gång. Det blir på så sätt lättare att nå sina mål och lättare att hamna i flow!

2. Positiv tänkande är inte samma sak som optimism!
Läkarens kommentar “Tänk positivt” blev droppen för Barbara Ehrenreich. Därefter har hon enligt min mening blandat ihop det käcka “tänk positivt”-tänket med optimism. En läkares kränkande kommentar har fått henne att skriva böcker om ämnet. Men jag tror att det handlar just om att hon blev kränkt och inte blev tagen på allvar i det hon var då, snarare än att han sa som han sa. Jag tror också att om den här läkaren formulera sig något annorlunda istället kunnat fått Barbaras reaktion att bli positiv.

Positiv psykologi menar inte att vi bara ska tänka positiv och bara vara glada hela tiden. Syftet med forskningen är att försöka förstå vad människan gör när hon mår som bäst, när hon fungerar optimalt. Det ska vara ett komplement till traditionell psykologi för att förstå vad vi behöver mer av för att öka vårt välbefinnande.

Forskaren Sonja Lyubomirsky skriver i sin bok Lyckans verktyg om vikten av tajming och variation. Det passar inte alltid att vara optimistisk och tänka positivt och kanske skulle det i Barbaras fall fungerat att använda sig av tacksamhet (som också ökar vårt välbefinnande) för att få perspektiv på sitt liv och kunna uppskatta det hon hade.

En annan forskare, Martin Seligman skriver i sin nya bok Flourish att positiv psykologi inte bara handlar om njutning här och nu, utan att det också handlar om att känna meningsfullhet och att man uppnår något. Att göra något som känns meningsfullt och att nå sina mål innebär också att vi kommer stöta på motgångar, det kommer kännas jobbigt och vi känner oss kanske inte alltid positiva i stunden. Men vi kommer bli lyckligare i längden!

Det finns mycket att säga om positivt tänkande och optimism. Broaden and Build är en teori av Barbara Fredrickson som ytterligare förklarar varför optimism är så bra för vårt välbefinnande. Min Lyckolabbet-kollega Katarina är expert på just detta och kommer nog berätta mer om detta och annat kring optimism i nästa inlägg!

Är att försöka bli lycklig bara ytterligare ett krav för oss som har “duktig-flicka-syndromet”? Att vara glad och trevlig jämt, att vara den perfekta studenten, kollegan, partnern eller föräldern är för många redan självklara förväntningar vi har på oss själva, något som teatergruppen Tage Granit problematiserar förtjänstfullt kring i sin för föreställning Lyckopillret. Vi tjejer, killar, kvinnor och män som lider av “duktig-flicka-syndromet” borde använda oss av positiv psykologi för att hitta och uppleva det som egentligen gör oss lyckliga.

Ellen heter den 15 åriga tjejen i Lyckopillret som spelas av Hanna Nyroos och som har svårt att säga nej till både sina vänner och sina föräldrar. Hon blir gruvligt besviken när hon får ett fel på ett prov och funderar över hur hon ska slippa göra någon besviken när hon slits mellan att åka och simma med mamma eller att träffa sin nya kille. Ellen är en av många unga som alltför tidigt lever på gränsen till att bli deprimerade av alla krav på prestation och lycka.

Vi lever i ett alltmer individualistiskt samhälle som gör att vi ställer orimliga krav på oss själva och vi har mindre tålamod med avvikelser från idealet hos både oss själva och andra, vilket också föreställningen vill belysa. Men samtidigt är problemet för många av dessa tjejer och killar just de faktum att de fokuserar för mycket på andra och för lite på sig själva. Det handlar inte längre om att se till sina egna behov, utan om att tillfredsställa sin partner, sitt barn, sina föräldrar, sina vänner, samhällsidealet eller chefen för att framstå som den perfekta och lyckliga människan.

Men den lyckan vi söker är inte den lyckan som gör oss lyckligare. Vårt eget välbefinnande kan vi bara förändra genom att först lyssna till våra egna behov. För accepterar vi våra egna behov kommer vi också förstå att vi behöver andra för att bli lyckliga och vi kan se till andras behov utan att åsidosätta oss själva. Paradoxen är att om alla ser till sina egna behov kommer det individualistiska samhälle vi lever i idag bara vara ytterligare en lögn i jakten på lyckan.

Genom positiv psykologi kan vi ta hjälp av strategier för att göra våra yttre-bekräftelse-mål till inre behovsmål, som medför att det vi gör känns meningsfullt, engagerande och njutbart. Vi kan använda oss av tacksamhet för att få perspektiv på det vi gör, och på så sätt få bättre självkänsla och ett naturligt motmedel mot att jämföra oss med andra.

Vad positiv psykologi många gånger misslyckas med att förmedla är att det inte handlar om att vi alltid ska vara tacksamma, optimistiska och måste ha inre mål för att vara lyckliga. Grundtanken i positiv psykologi att vi ska förstå vad vi faktiskt mår bra av och hur vi kan få in mer av dessa aspekter i vårt liv. Det innebär också att vi måste tillåta oss att ha de tankar och känslor vi har.

Tal Ben-Shahar är en forskare inom positiv psykologi som menar att utmaningen ligger i att tillåta oss själva att vara mänskliga. Vi måste låta alla känslor finnas, för när vi försöker undvika dem kommer de bara ta ännu mer plats inom oss. Om du tänker på att du inte får vara arg så är det svårare att helt få ilskan att försvinna, medan om du accepterar att du är arg så respekterar du dina behov och det blir lättare att fokusera på annat.

Att göra saker som faktiskt gör oss lyckligare blir inte yttreligare ett krav! Tanken är att vi ska använda de strategier som känns naturliga och lustfyllda, eftersom dessa blir bekräftande i sig så att vi inte behöver söka bekräftelse från annat håll. Istället kommer positiv psykologi kunna vara ett roligt och verksamt sätt att komma bort från prestation, krav och individualism till att vi känner glädje, meningsfullhet och att vi faktiskt inser att vi är beroende av varandra för att må bra!

För ett par veckor sedan hade jag äran att gästblogga på 2,6miljonersklubben. Det känns extra viktigt att kvinnor är medvetna om strategier för att hantera oro, ångest och depression då det är såpass mycket vanligare att kvinnor råkar ut för det.

Jag hoppas att Lyckolabbetbloggen kan bidra med att sätta salutogena faktorer på kartan, vid sidan av andra strategier för att hantera de sinnestillstånden. Här kommer en uppdaterad version av inlägget som jag postade där:

Oro, ångest och depression är alla allvarliga hot mot hälsan, och det är upp till tre gånger vanligare bland kvinnor än bland män att drabbas. Det är en anledning av flera varför forskningsfältet positiv psykologi är relevant för just kvinnor att ta del av. Området positiv psykologi vill förklara vad det är vi faktiskt mår bra av, och lägger fokus på vad det är vi gör när vi upplever mening, engagemang såväl som njutning i vår vardag.

Lyckoforskning visar exempelvis att vara lyckad betyder inte att man är lycklig. Hur de yttre livsvillkoren ser ut säger mycket lite om hur välmående personerna som lever i de villkoren egentligen är. Här är det lätt att tappa bort sig i avundsjuka å snegla på grannen som alltid har den perfekta trädgården, de välklädda barnen, den snyggaste partnern osv. Forskaren Sonja Lyubomirsky har kommit fram till att vår nivå av välbefinnande förklaras till 50% av vår genetik, endast 10% av våra livsomständigheter (som lön, bostadsområde osv), och hela 40% avgörs av våra medvetna handlingar och tankar! Med andra ord har man nu funnit vetenskapliga belägg för den gamla klyschan “det är inte hur man har det, utan hur man tar det”. Så även om du tror att det skulle vara grönare på andra sidan, så står den omställningen endast för 10% av ditt välmående.

Ett bra sätt att öka sitt eget välmående är alltså att öva på vilket förhållningssätt man har gentemot sin omvärld. Här rekommenderas att öva på att känna tacksamhet. Forskning visar att när tacksamhet riktas över tid mot vad det är jag faktiskt redan har, istället för att fokusera på allt det där jag inte har, så kan det ge bättre sömn, mindre huvudvärk, och t o m ökad livstillfredsställelse Så ta ett par minuter av din tid och fundera ut fem saker du är tacksam för just nu! Det kan vara stort som smått, banalt som storslaget, -det viktigaste är att övningen utförs med genuinitet. Den här övningen ger effekt på ditt välbefinnande både i stunden och över tid. Testa så får du se!

Attityd, Medvetenhet (Awareness) och Autencitet. De tre A:na som TED-föreläsaren och 1000 awesome things-bloggaren Neil Pasricha har identifierat som de fundamentala byggstenarna i att öka sitt välbefinnande och utvecklas. Genom att koppla dem till forskning inom positiv psykologi kan vi förstå vilka de verksamma mekanismerna är.

Alla går vi någon gång igenom en situation som känns jobbig eller stressande, även om det inte behöver vara en omvälvande kris. När vi efteråt funderar kring vad det var som vände den jobbiga situationen till att bli en utveckling i positiv riktning tror jag många av oss sitter med ungefär samma svar, men med olika sätt att benämna det. Niel använder de tre A:na.

Attityd handlar om att vi alltid har två val, även om det kanske inte känns så just då. Å ena sidan kan vi välja att älta och gräma oss över situationen, å andra sidan sörja situationen och se framåt med tillförsikt. Att ha attityd innebär att välja alternativ nummer två. Utifrån positiv psykologi är detta ett ypperligt sätt att träna sig i att bli mer optimistisk. Genom att välja vad vi fokuserar på kommer vi lättare att uppfatta positiv stimuli i vår omgivning och våra hjärnor blir tillslut bättre på att automatiskt hitta positiva aspekter i olika situationer.

Medvetenhet (Awareness) handlar enligt Niel om att se världen med en treårings ögon, att utforska händelsen som att det var första gången du träffar människan, ser platsen eller äter maten. Genom att medvetet göra detta kommer vi också få lättare att känna tacksamhet över relationer vi har, över vår jobbsituation eller över våra förmågor. På samma sätt som vi kan bli nyfikna på en ny plats när vi reser eller en ny människa vi träffar på en fest, så kommer varje dag kunna bestå av en liknande känsla. Och faktum är att vägen till jobbet faktiskt ser lite annorlunda ut varje dag! Niels blogg 1000 awesome things är ett roligt sätt att få upp ögonen för vad vi faktiskt skulle kunna vara tacksamma över.

Autencitet är en del i att vara sig själv och att vara nöjd med det. Niel menar att när vi är autentiska sätter vi oss i situationer och med människor vi tycker om. Ett sätt att hitta autencitet är använda våra VIA (Values in Action) karaktärsstyrkor. Karaktärsstyrkorna ger oss möjlighet att hitta våra styrkor och om vi använder dem i olika situationer och i relationer kommer det göra att vi mår bättre och känner oss mer autentiska.

Det tre A:na är Niels sätt att förklara vad som behövs för att gå från att ha det jobbigt i livet till att inte bara fungera, utan också känna att han utvecklas. Bryter vi ner innehållet i de tre A:na ser vi att det inte är någon slump eller hemgjord självhjälpsmetod som gjorde att det fungerade. Den gemensamma nämnaren är positiv psykologi!

Att visa tacksamhet är en av de mest kraftfulla interventionerna inom positiv psykologi. Det ger bättre hälsa, bättre självkänsla, bättre relationer, bättre prestation och ökad flexibilitet. Effekterna är många och listan kan göras lång, men det kanske inte känns lika naturligt för alla. Varför inte hjälpa din vän, partner, kollega genom att be om tacksamhet?

Igår fick jag frågan: “Kan du säga någonting snällt?”
Jag blev tyst ett tag innan jag svarade något i stil med att det inte känns naturligt att göra det på begäran och jag satt med känslan av att det skulle kännas oäkta.

Efter att den första lite obekväma känslan lagt sig kunde jag känna tacksamhet över flera saker. Det jag insåg var att säga något snällt i form av “Du är osjälvisk”, “Du är omtänksam” fortfarande kändes påklistrat och påtvingat, medan att tacka för något kändes sant, naturligt och glädjande.

Jag slogs av hur enkelt det kan vara och hur glad jag blev! Vi borde hjälpa varandra att visa tacksamhet genom att också be om det oftare. Kathryn Britton anser att vi måste locka fram tacksamhet hos människor i vår närhet. Våga be om tacksamhet! Det är också ett sätt att uppmärksamma sina mänskliga behov av att bli sedd, få stöd och att bli accepterad.

2009: Presidenten är tacksam – men ödmjuk inför utmaningen. 

“Det är inte ett erkännande av vad jag har uppnått” sade president Obama när han i oktober kommenterade Nobels fredspris utanför Vita Huset. I talet som Obama höll efter att ha tagit emot priset i Oslo, som vi ser här i klippet, fortsätter han på samma spår: “Jag tar emot priset med djup tacksamhet och stor ödmjukhet”. Troligen känner Obama att valet av pristagare bygger mer på vad som förväntas av honom än på vad han presterat hittills. 
Prestationsångesten torde rimligtvis vara skyhög. Eller vad säger forskningen om ansvarstyngda åtaganden?
Höga förväntningar behöver inte alltid leda till prestationsångest. Enligt Victor Vroom, professor i ekonomi på Yale, kan höga förväntningar i stället leda till att individer motiveras att prestera bättre, men det förutsatt att: 

• Det finns en positivt korrelation mellan ansträngning och resultat
• Viljan att nå målet är tillräckligt stark för att göra ansträngningen motiverad
• Belöningen kommer att tillfredställa ett viktigt behov

Det är väl inte en alltför vild gissning att de här kriterierna är uppfyllda i Obamas fall?

Läs mer om förväntansteorin här!

Av: Linda Backman

Twitter-sökning: ödmjuk OR ödmjukhet

1998: Regissören Roberto Benigni använder hela kroppen för att uttrycka sin glädje.

När Roberto Benigni vann en Oskar för sin film Livet är underbart räckte det inte med att hålla ett känslosvallande tal för att uttrycka de “oceaner av glädje och tacksamhet” han kände. Han klättrade över stolar och hoppade jämfota upp på scenen! 

Sophia Loren verkar bli genuint glad över att få dela ut priset just till Benigni, och till viss del beror det säkert på att han är hennes landsman. Tendensen att känna att “vi vann” men “dom förlorade” är något som bekräftats i psykologiska experiment.

Om Kay Pollak hade vunnit en Oscar för Så som i himmelen, som var nominerad 2005, hade vi i Sverige förmodligen i mycket högre grad känt att den filmen var något som angick oss…

Tack till 100 känslor-läsaren Anders Martvall som tipsade om klippet!

Av: John Airaksinen

2009: Betald tv-avgift leder till hyllning från 645 körsångare.

Basketspelaren Leslie Myrthil sitter och fikar på varuhuset NK i Stockholm när han överraskas av 645 körsångare som sluter upp i en tacksamhetssång tillägnad Leslie och alla de som betalar sin TV-avgift. 

Klippet där några få utvalda blir tackade på offentlig plats har seglat upp som en megasuccé på internet. Detta trots att det är en reklamfilm från Radiotjänst med ett tydligt uppdrag att få folk att betala TV-avgift. Jag tror att klippets popularitet beror på alla genuina känslor som man kan se hos de inblandade. Tacksamhet, både från kören och för den utvalde, glädje över att göra något oväntat tillsammans och överraskning (från alla de som inte är involverade). 

Positiv förstärkning är ett centralt begrepp inom psykologin. Målet med positiv förstärkning är att öka ett visst beteende genom att ge det en positiv konsekvens. När du unnar dig en bit choklad efter kvällsdisken så är chokladen en positiv förstärkning för beteendet att diska. Likaså kan endorfinkicken du får efter träning fungera som förstärkande på ditt beteende att motionera. Minns ni reklamen där radiotjänst hotar med att straffa avgiftssmitare med en snigel på ögat? Med det här projektet har de bytt kurs och satsar nu på att ta vara på den kraft som positiv förstärkning har på människors beteende istället för att hota med bestraffning (något som människor svarar sämre på). 

Läs mer om positiv förstärkning här! 

Av: Linda Backman