Jag bara undrar. Får man ha hedonism i som en värderad riktning? För jag håller på och läser en fantastiskt inspirerande bok:

“The Art and science of Valuing in Psychotherapy – helping clients to Discover, Explore and Commit to valued Action Using Acceptance and Commitment Therapy”

(vad ska det här tvångsmässiga användande av stora bokstäver vara för egentligen? poängtera?)

I boken finns en asbra guide för hur man sätter upp värderingar och omvandlar dem till konkret handling. Så här typ (snabböversättning av mig…)

1. Välj ut och formulera en värdering “jag vill leva hälsosamt”

2. Lägg märke till din reaktion på uppgiften ovan och skriv ned några ord om den. “Vilken löjlig uppgift” eller “Jag kan inte följa en värdering”

3. Gör en lista på beteenden som innebär att du praktiserar din värdering.“promenera till jobbet varje dag” “äta en grön och en röd grönsak varje dag” “dricka grönt te”

4. Välj ut ett eller flera av dessa beteenden och vänta med några

5. Märk hur du värderar övningen, skriv några rader om din reaktion

6. Gör en konkret plan på hur du kan börja använda dig av dina beteenden i vardagen

“imorgon ska jag börja”

7. Åta dig att följa dina nya beteenden

och så vidare… (läs hela guiden s. 166 för en korrekt version)

Grejen är att jag gärna sätter upp en del hälsosamma värderingar. Jag är vegetarian, äter ton av grönsaker och tränar för att det är roligt (jag vet, usch, vad hurtigt) Jag vill alltid “göra nåt av dagen” och får ångest av TV-bonanza och tacokväll. Jag är helt enkelt en, vad borgmästaren i i Bogota, skulle ha kallat “en morot”.

Jag har också en del lite mer osunda värderingar som bland annat bygger på dödsångest, belöningssystem och vetskapen om att livet är kort och ändligt. Jag dras mellan dessa sidor av mig själv.

Får jag stoppa in hedonistiska värderingar i den här mallen? Jag tänker lite osökt: Tänkt om positiv psykologi har svaret?

“Njae, det får du väl”  skulle kanske översteprästen i PP, Martin Seligman ha sagt till mig.

“Man du skulle bli mer tillfredsställd av att söka flow eller meningsfullhet istället”"

Seligman menar att hedonistisk njutning bara är ett av tre sätt (och det minst varaktiga) att nå ett tillstånd där det finns fler positiva än negativa emotioner. De andra två, Det goda livet (att vara engagerad i arbete, uppleva flow) och Det meningsfulla livet (att tro, känna tillit, organisera sig tillsammans, känna samhörighet) räcker längre än vad chokladmuffinsen gör.

Jag undrar förresten om detta (att man mår bättre av att söka flow och samhörighet) på något sätt har att göra med värderingar i den kultur man lever i?  I en värld där sökandet efter njutning kunde ses som att verkligen “ta tag i sig själv” och “skärpa sig” “ta ansvar över sitt liv”. Eh, jag vet inte. Bara undrar liksom.  Jag vet redan vad B skulle säga till mig:

“Pursuit of pleasure can only continue what is ultimately an unquenchable thirst.”

Doh.

källa:

Dahl, Plumb, Stewart och Lundgren (2009) “The Art and science of Valuing in Psychotherapy – helping clients to Discover, Explore and Commit to valued Action Using Acceptance and Commitment Therapy”

Seligman, Martin E.P. (2002). Authentic Happiness: Using the New Positive Psychology to Realize Your Potential for Lasting Fulfillment.. New York: Simon and Schuste

“Köp dig lycklig!” – den moderna människans botemedel mot sorg, eller blott ett sätt att fly undan sina problem? Forskning inom positiv psykologi visar på att det tycks ligga en viss sanning i uttrycket. Men se bara till att investera i upplevelser snarare än saker.

För många människor i västvärlden, vars allra mest basala behov oftast redan är tillgodosedda, finns ett stort utrymme för funderingar kring vad man skall förgylla sina liv med. Till skillnad från länder där mat och tak över huvudet är dagliga bekymmer, kan människor i väst i större utsträckning ägna sin tid åt att förverkliga sig själva, och ständigt söka den högsta lyckan i livet. Framförallt har detta kanske kommit att förknippas med inköp av materiella ting; möbler till hemmet, en ny bil åt familjen och de senaste kläderna åt sig själv. Men frågan är om fler prylar verkligen skänker oss mer lycka, eller om det är något vi i väst har inbillat oss själva?

För att ta reda på hur konsumtion kan påverka hur tillfredsställda vi egentligen känner oss i livet gjorde van Boven och Gilovich en rad olika studier som samlades under det passande namnet “To do or to have? That is the question.” Man ville framförallt ta reda på om det fanns någon skillnad i uppnådd lycka beroende på vilken typ av konsumtion individen ägnar sig åt – materialism, t ex köp av en ny skjorta, visavi upplevelse, t ex en middag på krogen. Vad man funnit tidigare är nämligen att personer som skattar betydelsen av materiella ting högre tycks ha en lägre grad av subjektiv livstillfredsställelse, varför konsumtion av enbart prylar inte tycks göra oss lyckligare i längden.

Färre ångrade köp av upplevelser

van Boven och Gilovich började med att fråga universitetsstuderande kring deras senaste inköp över $100 och hur lyckliga de hade gjort dem. Studien visade att konsumtion av upplevelser var det som genererade mest lycka, gjorde dem lyckligare rent generellt i sina liv, samt att det även uppfattades som en bättre investering av ens pengar än ett materiellt inköp (färre ångrade sig i efterhand).

För att bekräfta att resultatet även gällde befolkningen i allmänhet gjordes en liknande studie på cirka 1200 individer av varierande ålder, kön, ursprung med mera. Även den visade på att upplevelser genererade mer lycka än materiella inköp, trots att personerna skiljde sig åt väsentligt på en rad olika aspekter. Visserligen tycktes unga människor och kvinnor uppleva lycka från upplevelser i större utsträckning än äldre, män och personer på landsbygden, men resultatet pekar ändå rent generellt på att upplevelser gör oss lyckligare än prylar.

Hur är det då på längre sikt? Kan upplevelser i större utsträckning än materiella ting bidra till att vi blir lyckligare över tid? För att testa hypotesen undersökte van Boven och Gilovich även hur individer minns sina tidigare inköp, samt vilka känslor som var förknippade med dem. Enligt resultatet visade det sig att personer som reflekterar över sin tidigare konsumtion känner större lycka inför köp av en upplevelse än någonting materiellt. Det verkar alltså som att vi blir gladare av att minnas en trevlig fikastund med en god vän på stan, än ett köp av en ny teve.

Ett problem med att studera sambandet mellan typ av konsumtion och lycka är dock definitionen av vad som utgör en upplevelse respektive någonting materiellt. Ty köpet av en bil skulle lika gärna kunna vara någonting man gör enbart för ägandets skull, som något man använder sig av för olika typer av upplevelser, t ex en road trip genom Sverige. van Boven och Gilovich menar dock på att det intressanta är i vilket syfte köpet har gjorts – var det med avsikt att bara vara en ägodel, eller fanns tanken om bilsemestern där från början? På så sätt kan även prylar bidra till att vi blir lyckligare, men syftet med köpet måste då ha varit att göra något snarare än att enbart äga något.

Upplevelsen lurar den hedonistiska adaptionen

Vad finns det då för orsaker bakom att upplevelser tycks generera mer lycka än prylar? Framförallt verkar det som att ett ständigt ökande antal materiella ägodelar som vi tillskansar oss ofrånkomligen leder till en hedonistisk adaption. Med andra ord anpassar vi oss till slut till våra omständigheter och behöver därför fler och dyrare saker för att uppnå samma nivå av lycka som tidigare, något som har fått fenomenet att även kallas för det hedonistiska löpbandet. van Boven och Gilovich säger att eftersom prylarna vi köper existerar framför oss i ren fysisk bemärkelse blir det lätt att man anpassar sig och vill ha mer. Upplevelser är emellertid enbart mentala representationer och är därför under ständig förändring – regnade det under hela bilsemestern kommer man kanske efter en tid enbart att minnas de trevliga stunderna.

Upplevelser bidrar även i större utsträckning än materiella ting till ens egen självbild och kan således utgöra en större källa till ett rikare liv. Genom att göra saker som stämmer överrens med ens mål, identitet och intressen blir vi helt enkelt lyckligare – vi förverkligar oss själva. Enligt en undersökning som van Boven och Gilovich gjorde visade det sig att hela 89 % av de tillfrågade ansåg att upplevelser definierade dem bättre som personer än prylar, varför att ägna sig åt olika aktiviteter tycks vara viktigare för oss som människor än att enbart äga saker.

Upplevelser är dessutom av en mer social karaktär än materiella tillgångar, något som Diener och Seligman, två andra forskare inom den positiva psykologin, menar har stor betydelse för hur lyckliga vi känner oss. Inte nog med att upplevelser i sig oftast innefattar sociala aktiviteter, de skapar dessutom fler sociala situationer med andra då vi delar med oss av det vi har upplevt. Intressant nog fann van Boven och Gilovich dessutom att en konversation mellan individer kring upplevelser gör att de uppfattar varandra på ett mer positivt sätt än om de enbart hade pratat om sina senaste inköp. Det visade sig till och med att en konversation kring upplevelser innebär en större sannolikhet för två personer att bli vänner med varandra.

Text: Alexander Rozental
Alexander är psykologkandidat, termin sju, vid Linköpings Universitet och bloggar på Psykologstudent.se.