Inom psykiatrin och psykologin förlitar vi oss på DSM (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) för att bedöma huruvida någon är psykiskt sjuk. Intresset för det psykiska välbefinnandet har under decennier lyst med sin frånvaro. En grupp forskare inom positiv psykologi har dock under det senaste årtiondet utvecklat ett komplement till DSM, ett så kallat icke-DSM (un-DSM) som utgår från våra VIA (Values In Action) karaktärsstyrkor. När valideringen av den svenska översättningen av VIA är klar ser jag inte längre någon anledning till att inte använda icke-DSM som ett komplement till DSM, för att förstå hela människans fungerande, så väl toppar som dalar. På så sätt kan vi också ge den bästa behandlingen.

DSM är framtaget av APA (American Psychiatric Association) för att underlätta vid diagnosticering av, kommunikation om och behandling av personer med olika psykiska störningar. DSM består av fem axlar som bedömer psykisk sjukdom, personlighetsstörning, somatisk sjukdom, psykosociala problem och funktionsförmåga. För mig är kategorisering av människor under olika diagnoser problematiskt i sig. En del i att begränsa människans fungerande enligt DSM är att inte också fokusera på hennes styrkor och psykologiska välbefinnande för att göra en rättvis bedömning och kunna ge den mest adekvata behandlingen.

Det är när vi kan använda oss av det komplexa i att en psykiskt sjuk människa också har styrkor som kan vi hjälpa dem att utnyttja styrkorna i behandling. Många bedömare skulle säkert säga att dem redan gör det, men det inte görs systematiskt, utan som en del i en större helhetsbedömning. Fokus ligger fortfarande på vad det är som är sjukt. Genom att använda VIA karaktärsstyrkor som ett komplement får vi ett bedömningsinstrument som det bedrivits mångårig forskning på, som är anpassat för att komplettera DSM och justerat att passa oavsett kulturella, religiösa och generationsskillnader.

De fem styrkor som är resultatet av testet är ens egna signaturstyrkor. Det innebär inte att vi har bara dessa styrkor och inga av de andra, utan att att det är dessa fem som vi känner mest livstillfredställelse när vi använder oss av. Det kan vara t ex nyfikenhet, iver, rättvisa och lekfullhet. Forskning på VIA karaktärsstyrkor har visat att de människor som använder sig av sina styrkor bl a känner sig mer autentiska, har lättare att nå sin mål, känner sig mindre deprimerade och mindre stressade.

Utmaningen i att använda VIA som komplement vid diagnosticering är att hitta aktiviteter, situationer och omgivningar där personen på ett ganska enkelt sätt kan använda sig av sina styrkor. För även om vi har styrkorna, så måste vi träna dem regelbundet för att de inte ska tappa i styrka. Kanske kan till och med en del av depressionen, ångesten, relationsproblematiken, ätstörningarna eller sömnsvårigheterna ha sin grund i att personen inte har förmågan att använda sig av sina styrkor i det sammanhang hon befinner sig.

Tal Ben-Shahar menar att en av grundstenarna i välmående är att vi vågar inbegripa alla våra känslor och inte kväva någon i tro om att känner vi dem inte så finns dem inte. Ofta handlar det om att inte kväva känslor som sorg och ilska, men jag menar att det, speciellt för psykiskt sjuka, är lika viktig att inte kväva glädje, tacksamhet och autencitet.

Slutligen vill jag bara säga något om de kommentarer som kommit in på inlägget om Pheobes altruism. En fråga som kommer upp är vad som är äkta altruism? Kan även handlingar med en baktanke vara altrusitiska? Och kanske är det som Louise skriver: Men det finns säkert människor som Joey, som utför goda handlingar endast för att de då mår bra, men semantiskt sett är det inte en altruism. Och i och för sig är det ju också goda handlingar eftersom de har goda konsekvenser, så fler Joeys i världen vore inte dumt det heller. Jag tror att det är viktigt att vi inte etiketterar alla icke-altruistiska handlingar som dåliga, och att de flesta handlingar nog innehåller delar av både altruism och egoism.

Lyckolabbets strategikort är ett inspirerande och enkelt första steg i för dig som vill prova på positiv psykologi!

Efter att ha fått förfrågningar från både terapeuter och organisationspsykologer har vi bestämt oss för att börja sälja strategikorten som vi tagit fram till vår utbildning i positiv psykologi: Lyckolabbet.

Varje kort består av en övning som är baserad på forskning inom positiv psykologi och/eller kognitiv beteendeterapi. Övningen kan göras på ungefär 15 minuter och ger en direkt känslomässig upplevelse av att jobba med positiv psykologi i vardagen. Varje kort innehåller instruktioner på framsidan och övning, en kort text om evidensen på området, samt en länkhänvisning för den som vill fördjupa sig på baksidan. Ämnen som tas upp är bland annat hur man hittar flow i vardagen, hur acceptans breddar våra handlingsmöjligheter, och hur olika typer av mål påverkar vår motivation att nå ända fram!

Andra områden som korten berör är tacksamhet, hur man kan bryta och förändra vanor, hur man kan träna sin perception för det positiva, och hur man kan få mening, njutning och engagemang att överlappa i olika aktiviteter.

Korten används i Lyckolabbets utbildningar, men går nu för första gången att beställas separat.
Kunder som har använt korten antingen som en del i en utbildning eller beställt dem separat är bland annat SVT, Previa, och Karolinska Institutet.

Vi säljer korten separat i första hand för att organisationspsykologer och terapeuter ska kunna använda dem som ett verktyg i arbetet. Ett set innehåller nio strategikort och ett tackkort som klienten kan arbeta med, och är ett enkelt sätt att få in ett inslag av positiv psykologi i nio sessioner.

Du beställer enkelt i vår webbshop som du hittar här.

Ordinarie pris: 200 kr exkl. moms.
(Frakt på 24 kr tillkommer.)

Har du några frågor om Lyckolabbets strategikort? Mejla katarina@psykologifabriken.se eller susanna@psykologifabriken.se!

Korten är framtagna av Psykologifabriken i samarbete med designbyrån CoCreative.
Det finns ännu inga vetenskapliga studier gjorda direkt på Lyckolabbets strategikort, men övningarna i korten bygger på principer som testats vetenskapligt av forskare som Martin Seligman och Sonja Lyubomirsky.

I ett avsnitt av Friends bråkar Joey och Pheobe om altruism, där Joey hävdar att det inte går att göra något sant altruistiskt, eftersom man själv alltid mår bra av det. Pheobe vägrar att gå med på detta, och vill hela tiden göra snälla saker men märker att hon mår bra av det, trots att hon inte vill i sin strävan att visa på altruismens existens.

Det som utspelar sig här är ett fenomen som har visat sig i forskningen gång på gång: vi blir lyckligare av altruistiska handlingar, speciellt om vi får se reaktionen hos den vi hjälper eller är snäll mot. Att vara vänlig mot människor i sin omgivning, det gäller främlingar såväl som familj, ger ökad livstillfredsställelse och kan ge bättre självförtroende. Att knyta an är ett grundläggande behov hos människan, och vänliga handlingar ett utmärkt sätt att göra det på!

I Nicholas A. Christakis bok Connected (2009) lär jag mig att lycka sprids i sociala nätverk. Mina handlingar påverkar alltså inte bara mina vänner, utan även mina vänners vänners vänner. Enligt denna bok skulle jag alltså rent statistiskt kunna bli mer lycklig av att hänga i lyckliga nätverk, än om jag skulle få ex en löneförhöjning!

Detta med vänliga handlingar är något som www.6seconds.org har valt att ta vara på i sin kampanj Heartshine Week. Mellan 12-19 mars 2011 uppmanas användare av Facebook att åta sig att göra någonting snällt ex bjuda en främling på kaffe. För att maxa vänligheten uppmanas användarens kompisar på Facebook att donera pengar för varje gång den vänliga handlingen utförs. 100% av donationerna går till frivillighetsorganisationer, så att ännu mer “godhet” kan spridas. Om du är lockad att delta i denna multipla vänlighetsaktion, besök: http://heartshine.me/

Attityd, Medvetenhet (Awareness) och Autencitet. De tre A:na som TED-föreläsaren och 1000 awesome things-bloggaren Neil Pasricha har identifierat som de fundamentala byggstenarna i att öka sitt välbefinnande och utvecklas. Genom att koppla dem till forskning inom positiv psykologi kan vi förstå vilka de verksamma mekanismerna är.

Alla går vi någon gång igenom en situation som känns jobbig eller stressande, även om det inte behöver vara en omvälvande kris. När vi efteråt funderar kring vad det var som vände den jobbiga situationen till att bli en utveckling i positiv riktning tror jag många av oss sitter med ungefär samma svar, men med olika sätt att benämna det. Niel använder de tre A:na.

Attityd handlar om att vi alltid har två val, även om det kanske inte känns så just då. Å ena sidan kan vi välja att älta och gräma oss över situationen, å andra sidan sörja situationen och se framåt med tillförsikt. Att ha attityd innebär att välja alternativ nummer två. Utifrån positiv psykologi är detta ett ypperligt sätt att träna sig i att bli mer optimistisk. Genom att välja vad vi fokuserar på kommer vi lättare att uppfatta positiv stimuli i vår omgivning och våra hjärnor blir tillslut bättre på att automatiskt hitta positiva aspekter i olika situationer.

Medvetenhet (Awareness) handlar enligt Niel om att se världen med en treårings ögon, att utforska händelsen som att det var första gången du träffar människan, ser platsen eller äter maten. Genom att medvetet göra detta kommer vi också få lättare att känna tacksamhet över relationer vi har, över vår jobbsituation eller över våra förmågor. På samma sätt som vi kan bli nyfikna på en ny plats när vi reser eller en ny människa vi träffar på en fest, så kommer varje dag kunna bestå av en liknande känsla. Och faktum är att vägen till jobbet faktiskt ser lite annorlunda ut varje dag! Niels blogg 1000 awesome things är ett roligt sätt att få upp ögonen för vad vi faktiskt skulle kunna vara tacksamma över.

Autencitet är en del i att vara sig själv och att vara nöjd med det. Niel menar att när vi är autentiska sätter vi oss i situationer och med människor vi tycker om. Ett sätt att hitta autencitet är använda våra VIA (Values in Action) karaktärsstyrkor. Karaktärsstyrkorna ger oss möjlighet att hitta våra styrkor och om vi använder dem i olika situationer och i relationer kommer det göra att vi mår bättre och känner oss mer autentiska.

Det tre A:na är Niels sätt att förklara vad som behövs för att gå från att ha det jobbigt i livet till att inte bara fungera, utan också känna att han utvecklas. Bryter vi ner innehållet i de tre A:na ser vi att det inte är någon slump eller hemgjord självhjälpsmetod som gjorde att det fungerade. Den gemensamma nämnaren är positiv psykologi!

Att visa tacksamhet är en av de mest kraftfulla interventionerna inom positiv psykologi. Det ger bättre hälsa, bättre självkänsla, bättre relationer, bättre prestation och ökad flexibilitet. Effekterna är många och listan kan göras lång, men det kanske inte känns lika naturligt för alla. Varför inte hjälpa din vän, partner, kollega genom att be om tacksamhet?

Igår fick jag frågan: “Kan du säga någonting snällt?”
Jag blev tyst ett tag innan jag svarade något i stil med att det inte känns naturligt att göra det på begäran och jag satt med känslan av att det skulle kännas oäkta.

Efter att den första lite obekväma känslan lagt sig kunde jag känna tacksamhet över flera saker. Det jag insåg var att säga något snällt i form av “Du är osjälvisk”, “Du är omtänksam” fortfarande kändes påklistrat och påtvingat, medan att tacka för något kändes sant, naturligt och glädjande.

Jag slogs av hur enkelt det kan vara och hur glad jag blev! Vi borde hjälpa varandra att visa tacksamhet genom att också be om det oftare. Kathryn Britton anser att vi måste locka fram tacksamhet hos människor i vår närhet. Våga be om tacksamhet! Det är också ett sätt att uppmärksamma sina mänskliga behov av att bli sedd, få stöd och att bli accepterad.

Vår mest otippade medieexponering hittills: Två av bilderna i dagens korsord i Svenska Dagbladet handlar om Psykologifabriken!

Fotot är från vårt Lyckolabbet-event som tidningen skrev om tidigare i år.

Och på tal om Lyckolabbet – idag hälsar vi Lyckolabbet-bloggen välkommen till sajten! Bloggen drivs av Katarina Blom och Susanna Sjögren, som under hösten bland annat hållit i Lyckolabbet-workshops på Karolinska institutet och Previa och tillsammans med designbyrån Co Creative kokat ner spännande positiv psykologi till nya fint designade övningar i vår uppsättning Lyckolabbet-kort! Strax innan jul kom den första lådan med den nya versionen av Lyckolabbet-korten till kontoret – och därmed hade Psykologifabriken sin allra första fysiska produkt. Ett litet försenat hurra för det! Mer om korten kommer såklart på Lyckolabbet-bloggen snart!

(Sorry för lite korsords-spoiler i bilden…)

Här kommer vi stöta och blöta artiklar, forskning, filmer, egna funderingar och allt annat som har att göra med positiv psykologi och lyckoforskning. Vi funderar även på skillnaden mellan att vara lycklig och lyckad, och kring den skepsis som ändå råder kring det laddade begreppet lycka. Anser den positiva psykologin att man måste vara positiv jämt, och hur skiljer sig detta från andra ovetenskapliga självhjälpstips?

Vi vill inspirera till beteendeexperiment i vardagen: Hur kan man använda sig av detta i en arbetsgrupp? Vilka strategier passar mig? Och hur kan man använda detta i relation till kunder, klienter och patienter?

Bloggens viktigaste uppgift är att översätta allt vi kommer över inom positiv psykologi till den praktiska verkligheten. För vad är en bal på slottet, om den inte går att realisera?!

Positiv psykologirörelsen har fått utstå en hel del kritik för att de undvikit att betona att ångest, lidande och negativa känslor är en självklar del av vad det innebär att vara människa. Att acceptera att man inte är lycklig jämt kan dock vara en ren lyckostrategi.

– Det är en vanlig missuppfattning att positiv psykologi bara handlar om positivt tänkande, menar Denise Clegg, redaktör för Positivepsychologynews.com och projektansvarig vid University och Pennsylvanias Positive Psychology Center.

– Vetenskapen kan bli alltför förenklad i populärpressen ibland. Men kärnfrågorna för den positiva psykologin är inte enkla alls. För mig så innebär ett meningsfullt liv, med stort engagemang och starka relationer nödvändigtvis en komplex tillvaro som omfattar hela spektrat av positiva och negativa känslor och upplevelser som man oundvikligen träffar på, säger Denise Clegg.

Det kan man dock knappast beskylla den positiva psykologins företrädare att ha varit särskilt tydliga med hittills. Tal Ben-Shahar, författare och föreläsare och en av de ansvariga för att kursen i positiv psykologi växte till Harvards mest populära kurs i mitten av 00-talet vill ändra på det. Nu i vinter har Ben-Shahar valt att betona lidandet i livet som något nödvändigt. Han har till och med satt det överst på sin nya lista med råd för att öka lyckan i livet: – Acceptera smärta i livet. Det öppnar för möjligheten att känna även djup glädje och lycka – de enda som inte upplever negativa känslor är psykopater och döda, skriver Ben-Shahar.

Owe Wikström är professor i religionspsykologi vid Uppsala universitet och författare till ”Sonjas godhet – medkänsla i en självupptagen tid”. Han tycker att forskningsfältet är viktigt, men att det har sina baksidor:
– Mycket av forskningen inom positiv psykologi låter bra, tycker jag. Det är intressant och viktigt, vad som vidmakthåller hälsa är skitviktigt att tänka på inom psykologin. Det gäller för oss att stärka det. Men man lägger lätt bördan för någons välfärd på individen. Det finns en risk att man spär på den individualism, narcissism och individualisering som finns i kulturen. Att du kan bli vad du vill. Tänker du positivt så blir du bra. Att ge en ensamstående trebarnsmorsa som knappt hinner sminka sig rådet att använda positiva affirmationer är cynism. För hennes välmående är inte beroende av psykisk styrka utan av omständigheter, menar Owe Wikström.

I den positiva psykologen Christopher Petersons forskning visas klara och tydliga samband mellan optimism och positivt tänkande och högre lyckonivå, oavsett socio-ekonomisk status. Peterson menar att det bland intellektuella ibland tycks finnas ett likhetstecken mellan optimism och dumhet.

- Alla våra föreställningar om framtiden kan inte placeras tjusigt i två grupper: de som är rätt och de som är fel. Utan det finns en tredje, ganska diffus grupp av föreställningar som kanske, kanske inte kommer att hända. Personer som tänker optimistiskt agerar mer än pessimister för att få dessa osäkra framtidsutsikter att hända – och ökar således chansen att de faktiskt ska hända, skriver Peterson som svar på kritiken.

Han menar att här finns en väldigt kraft i det positiva tänkandet som kritikerna underskattar. Sonja Lyubomirskys forskning bekräftar Petersons tes. Hon har visat att olyckliga och lyckliga människor genomgår likartade livshändelser, men tolkar dem olika.

Peterson tror, och får medhåll av Sonja Lyubomirsky, att en väg framåt för den positiva psykologin är att korsbefrukta den med neurovetenskapen. Vilket är precis vad Denise Clegg gör inom ramen för projektet Positive neuroscience på University of Pennsylvania.

– Vi hoppas att vårt arbete kommer leda till en bättre förståelse för den neurala basen för de kognitiva och affektiva förmågor som gör att människor blomstrar, säger hon.

Projektet har fått in ansökningar om forskningsmedel från 250 forskare runt om i världen, och kommer först i sommar att utse vilka som får anslag, på upp till 200 000 dollar. Så vad det kommer bli för resultat av forskningen – eller ens vilken forskning det kommer bli – är det för tidigt att säga något om.

Men det är nog ingen vild gissning att vi snart kommer veta vad en klyscha som ”det är inte hur man har det, utan hur man har tar det” betyder – på neuronnivå.

Under tiden hoppas svenska forskare på ett större genomslag för lyckoforskning och positiv psykologi i Sverige. Fram till för något år sedan ansågs vetenskapen om lycka tämligen banal och ointressant, men nu har den blivit rumsren även bland svenska akademiker.

– Med mer kunskap om vad som gör oss lyckliga borde vi kunna förändra samhället på sikt. Vill man uppnå något vill man ju veta hur. Och det lär vi oss genom information och kunskap. Jag tror inte att det är någon större skillnad mellan att försöka bli lyckligare i jämförelse med att uppnå något annat i livet. Det handlar om att läsa på, göra upp en plan och stegvis försöka förändra saker i livet, säger Filip Fors.

Text: Jenny Rickardson & John Airaksinen
Foto: elward-photography/flickr.com
Texten publicerades ursprungligen i Modern Psykologi, detta är del 3 av 4.
Lär mer: Lyckans verktyg av Sonja Lyubomirsky
Lyckligare av Tal Ben-Shahar

Vill du veta mer om Lyckoforskning och Positiv Psykologi bör du kolla in vår utbildning Lyckolabbet!