Svenska Dagbladet har en längre serie på Idag-sidan om positiv psykologi – och igår illustrerade dom det ökade intresset för ämnet med lite bilder från Lyckolabbet! Mer bilder från vårt event lade jag tidigare upp här!

Kolla in seriestarten här!

Ett gäng bilder från vårt roligaste event hittills: Lyckolabbet! Vi håller som sagt på att planera för fler events och dessutom utveckla ett format där vi kan använda delar av Lyckolabbet, framförallt de finfina korten som Cocreative designade utifrån övningar i Lyckans verktyg, i en extremt interaktiv föreläsning! Vi har fått förfrågningar från olika håll i landet och det skulle bli lite väl dyrt om vi var tvungna att åka med scenografi & designers varje gång heh… Så vi tror det är mest rationellt för alla parter att kunna göra delar av det i en föreläsningssal!

Vi har också fått in en hel del svar på vår utvärderingsenkät, och såklart var det roligt att läsa att 100% skulle rekommendera eventet till en vän! Tusen tack för alla bra idéer till utveckling, och annan konstruktiv feedback! Till exempel att ha en liten scen eller smartare upplägg för introsnacket, det lovar vi fixa till nästa gång.

Created with Admarket’s flickrSLiDR.

Den 15 april har du chansen att lära dig om positiv psykologi och testa att tillämpa forskning kring tacksamhet, flow och lycka på dig själv. Vi gör experimentverkstad av hela Nya Studion – en stor ateljé precis vid Stureplan!

Du kan antingen komma mitt på dagen och bli bjuden på lunch, eller på kvällen och ta ett glas vin till tonerna av DJ Hoa Ly (Dicore). Oavsett vilket alternativ du väljer får du ett exemplar av vår favorithandbok i positiv psykologi: Lyckans verktyg av Sonja Lyubomirsky. Allt till priset av en lite lyxigare lunch – inte så dumt va? Eventet körs två gånger samma dag men med ett begränsat antal platser, så passa på att boka innan platserna tar slut!

Recepten på lycka har fullkomligt exploderat – men bakom sensationsrubrikerna och självhjälpsböckernas färgglada omslag finns det numera också vetenskap! Efter att psykologin i hundra år ägnat sig åt att förstå sjukdomar, har den de senaste tio åren på allvar börjat undersöka vad det är som får människor att må bra, vara tillfreds med sina liv och utvecklas. Forskningsfältet positiv psykologi växer snabbt – det har redan gått från att vara en självklar del i självhjälpsböcker och terapier till att påverka politiska beslut.

På Lyckolabbet får du bland annat veta vilka lyckostrategier som idag har vetenskapligt bevisad effekt. Dessutom lär du dig hur din välvilja, generositet och samarbetsförmåga kan skapa positiva dominoeffekter i ditt sociala nätverk – och varför strävan mot att bli lyckligare är något helt annat än kampen för att bli ”lycklig”.

Efter kort introduktion med Psykologifabrikens föreläsare får du kasta dig ut i våra testlaboratorium – utformade tillsammans med designbyrån Cocreative. Där får du bland annat prova på hur ordval kan påverka din lycka och hur några rader formulerade på ett vykort kan påverka både ditt och mottagarens välbefinnande, på lång sikt.

Eventet äger rum i Nya Studion precis vid Stureplan. Studion är hem för filmproduktionsbolaget Eskil Junker, har varit miljö för musikvideos, kreativa workshops, modefotograferingar – och ligger inte minst vägg i vägg med Psykologifabrikens kontor!

Eventet går i två upplagor samma dag:

Lunch: Mellan 12 och 14 kör vi Lyckolabbet för dig som vill komma ifrån mitt på dagen. Vi serverar en lättare lunch, och naturligtvis går det bra att bara vara med en timme om man har ont om tid.
Kväll: Mellan 19 och 21 håller vi eventet för dig som hellre kommer efter jobbet. Då har vi också barmingel till tonerna av DJ Hoa Ly (Dicore) och bjuder på vin. Slutsålt!

Alla deltagare får ett exemplar av vår favorithandbok i positiv psykologi: Lyckans verktyg av Sonja Lyubomirsky. (Tack till Natur och Kultur!)

Lyckolabbet: Prova på positiv psykologi!
Tid: 15 april, kl 12-14 och 19–21 (kvällseventet är slutsålt!)
Pris: 150 kr inkl. moms.
Priset inkluderar boken “Lyckans verktyg” och en lättare lunch på dageventet respektive vin på kvällseventet.
Plats: Nya Studion, Birger Jarlsgatan 18A, 5 tr

Anmäl dig här!

Lyckolabbet är ett samarbete mellan Psykologifabriken, Cocreative och Modern Psykologi.

Nu finns nya numret av Modern Psykologi ute – och precis som tidigare har Psykologifabriken bidragit med ett gäng artiklar! Vi har bland annat gjort en feature i tre delar om positiv psykologi, ett lyckotest, en artikel om minglandet som psykologiskt experiment, en recension av iPhone-appen Sleep Cycle – och så en artikel om det förrädiskt banala receptet mot depression: motion!

Såklart finns det massa annat kul i tidningen också – jag är särskilt peppad på att läsa Jonas Crambys text om kampsport och varför vi är så fascinerade av våld!

Jag bara undrar. Får man ha hedonism i som en värderad riktning? För jag håller på och läser en fantastiskt inspirerande bok:

“The Art and science of Valuing in Psychotherapy – helping clients to Discover, Explore and Commit to valued Action Using Acceptance and Commitment Therapy”

(vad ska det här tvångsmässiga användande av stora bokstäver vara för egentligen? poängtera?)

I boken finns en asbra guide för hur man sätter upp värderingar och omvandlar dem till konkret handling. Så här typ (snabböversättning av mig…)

1. Välj ut och formulera en värdering “jag vill leva hälsosamt”

2. Lägg märke till din reaktion på uppgiften ovan och skriv ned några ord om den. “Vilken löjlig uppgift” eller “Jag kan inte följa en värdering”

3. Gör en lista på beteenden som innebär att du praktiserar din värdering.“promenera till jobbet varje dag” “äta en grön och en röd grönsak varje dag” “dricka grönt te”

4. Välj ut ett eller flera av dessa beteenden och vänta med några

5. Märk hur du värderar övningen, skriv några rader om din reaktion

6. Gör en konkret plan på hur du kan börja använda dig av dina beteenden i vardagen

“imorgon ska jag börja”

7. Åta dig att följa dina nya beteenden

och så vidare… (läs hela guiden s. 166 för en korrekt version)

Grejen är att jag gärna sätter upp en del hälsosamma värderingar. Jag är vegetarian, äter ton av grönsaker och tränar för att det är roligt (jag vet, usch, vad hurtigt) Jag vill alltid “göra nåt av dagen” och får ångest av TV-bonanza och tacokväll. Jag är helt enkelt en, vad borgmästaren i i Bogota, skulle ha kallat “en morot”.

Jag har också en del lite mer osunda värderingar som bland annat bygger på dödsångest, belöningssystem och vetskapen om att livet är kort och ändligt. Jag dras mellan dessa sidor av mig själv.

Får jag stoppa in hedonistiska värderingar i den här mallen? Jag tänker lite osökt: Tänkt om positiv psykologi har svaret?

“Njae, det får du väl”  skulle kanske översteprästen i PP, Martin Seligman ha sagt till mig.

“Man du skulle bli mer tillfredsställd av att söka flow eller meningsfullhet istället”"

Seligman menar att hedonistisk njutning bara är ett av tre sätt (och det minst varaktiga) att nå ett tillstånd där det finns fler positiva än negativa emotioner. De andra två, Det goda livet (att vara engagerad i arbete, uppleva flow) och Det meningsfulla livet (att tro, känna tillit, organisera sig tillsammans, känna samhörighet) räcker längre än vad chokladmuffinsen gör.

Jag undrar förresten om detta (att man mår bättre av att söka flow och samhörighet) på något sätt har att göra med värderingar i den kultur man lever i?  I en värld där sökandet efter njutning kunde ses som att verkligen “ta tag i sig själv” och “skärpa sig” “ta ansvar över sitt liv”. Eh, jag vet inte. Bara undrar liksom.  Jag vet redan vad B skulle säga till mig:

“Pursuit of pleasure can only continue what is ultimately an unquenchable thirst.”

Doh.

källa:

Dahl, Plumb, Stewart och Lundgren (2009) “The Art and science of Valuing in Psychotherapy – helping clients to Discover, Explore and Commit to valued Action Using Acceptance and Commitment Therapy”

Seligman, Martin E.P. (2002). Authentic Happiness: Using the New Positive Psychology to Realize Your Potential for Lasting Fulfillment.. New York: Simon and Schuste

Forskning inom positiv psykologi har visat att andelen positiva känslor i förhållande till negativa är avgörande för subjektivt välmående. 2005 lanserades vad man kan kalla ett recept genom Fredrickson och Losadas artikel i American Psychologist.

Den gudomliga proportionen stavas 3:1 – alltså för varje negativ känsla behövs åtminstone tre positiva. Den grupp individer vars uppsättning av olika känslor motsvarar denna proportion, har visat sig vara vid bättre hälsa, ha bättre sociala relationer och högre inkomst.

Balans räcker alltså inte. Istället har det visat sig att om man varaktigt upplever negativa och positiva känslor i samma utsträckning, 1:1, så är det vanligare med exempelvis spruckna relationer och nedstämdhet. Definitionen av subjektiv välbefinnande härstammar ifrån positiv psykologi, som definierar mental hälsa i positiva termer, istället för vad som är traditionellt, i termer av frånvaro av mental ohälsa. En person som är lycklig befinner sig i vad de kallar ett blomstrande tillstånd av optimalt mänskligt fungerande som innebär bland annat tillfredsställelse, skapande och flexibilitet vid motgångar.

Men, det finns en övre gräns för positivitetsproportionen. När positiva känslor förhåller sig högre än 11:1 till negativa, är gränsen passerad och individen faller inte längre inom räckvidden för optimalt fungerande. Tvärtom verkar för mycket optimism leda till sämre förmåga att beräkna risker. Slutsatsen blir, subjektivt välbefinnande är förenligt med bättre hälsa, högre prestationer och social välgång. Men bara så länge vi, när så är användbart, tillåter en och annan negativ tanke att vägleda vårt beteende. Vem skulle till exempel våga lita på den helt och hållet optimistiska piloten som fattar beslutet att flyga trots orkanvarning?
Hur ser din positivitetsproportion ut? Undersök här genom ett tvåminuters självskattningsformulär.

Av: Rebecca Andersson

Referenser:
Från seminariet ”Brain, consciousness and happiness – how 21st Century Psychology became everything that 20th Century psychology rejected” som hölls av Antti Revonsuo, Ph.D. (psychology) under helgens Nordiska studentkonferens i Åbo som gick under titeln ”Far from Traditional: Versatile Use of Psychological Knowledge”.
Fredrickson B. L. & Losada M. F. (2005). Positive affect and the complex dynamics of human flourishing. American Psychologist, 60, 678-686.

Brukar du svära över försenade bussar och oändliga köer på Systembolaget? Med en iPhone laddad med psykologiappar går det att vända bortspillda minuter till något meningsfullt – och kanske till och med bli lyckligare? Försökskaninen John John har testat.

Gratitude Journal

Så funkar den:
Gratitude Journal är en extremt enkel men beroendeframkallande applikation som du använder för att skriva ner några saker du är tacksam för varje dag. Förutom den lilla dagboksanteckningen kan du lägga in en bild och sätta betyg på dagen. Applikationen skyltar inte med det, men bygger på solid vetenskap. Det finns flera studier som visar att en sådan till synes banal övning har effekter på både sömn och hur tillfredsställd man anser sig vara med livet i stort.

Applikationen fungerar på två sätt. Dels är det trevligt och belönande att till exempel innan man går och lägger sig bli påmind om bra grejer som hänt under dagen. Men övningen gör också att man efter hand blir bättre på att lägga märke till positiva inslag i vardagen när de sker. Som med all annan träning skapas nya synapser i hjärnan – det blir till slut en automatiserad process att fästa mer uppmärksamhet vid den fantastiska fisksoppan än de skrikande barnen vid bordet bredvid.

Johns Johns upplevelse:
En förtjusande fin inramning och en låg tröskel att komma igång gör att jag fattar tycke för Gratitude Journal direkt. Med undantag för en sen festkväll var det inga problem att få till en liten tacksamhetslista varje dag under testveckan.

Vision Board

Så funkar den:
Vision Board är en lättsam ingång till att börja fundera över de riktigt stora frågorna: vad vill jag åstadkomma med mitt liv – och hur vill jag leva? Applikationen låter användaren skapa digitala anslagstavlor för att med bilder och korta anteckningar visualisera drömmar inom olika aspekter av livet. Grundupplägget har tavlor för bland annat arbete, hälsa och relationer – men de går att byta ut mot vad man vill. När man skapat sina visionstavlor kan man kolla igenom dom i ett bildspelsläge.

Grundtanken med applikationen är att det är lättare att komma dit man vill i livet om man dels har definierat sina visioner – och dels regelbundet påminns om vad man strävar mot. Även om applikationen inte påstår sig bygga på någon vetenskap finns det forskning som visar att man ökar sannolikheten att nå sina mål om man aktivt skapar målbilder.

John Johns upplevelse:
De überamerikanska exemplen som ligger i applikationen från början – en lyxig sportbil under rubriken ”Financial wealth” – verkar lite avskräckande, och det är inte helt lätt att veta hur man ska börja. Efter en försiktig start med en visionstavla för min fritid och bilder på lyxiga fikastunder och bergsvandringar i Sagan om ringen-landskap blir det lättare att komma på fler idéer. Till slut blir det ett lite kul pyssel att bygga collagen – men de direkta, påtagliga effekterna uteblir.

Live Happy

Så funkar den:
Live Happy är den mest komplexa, ambitiösa och vetenskapliga av de tre applikationerna. Alla övningarna i programmet är hämtade ur psykologiprofessorn Sonja Lyubomirskys handbok i positiv psykologi, ”The How of Happiness”. Förutom en Gratitude-liknande tacksamhetsdagbok finns det övningar som handlar om att definiera större mål och bryta ner dem i små hanterbara steg, aktivera positiva minnen, vårda sina relationer och träna upp optimism. Applikationen innehåller också frågor och svar med Lyubomirsky, personlighetstest och länkar för den som vill veta mer om vetenskapen.

John Johns upplevelse:
Under den klämkäcka titeln och enerverande smiley-estetiken döljer sig en riktigt cool applikation. Det krävdes lite engagemang för att sätta sig in i de olika övningarna, men när man väl börjat så är det svårt att sluta. Efter en veckas användande kan jag i den prydligt presenterade historiken se att jag utfört över 20 aktiviteter i applikationen – allt från att höra av mig till vänner jag inte haft kontakt med på länge till att skriva ner ett fint sommarminne.

Har du ingen iPhone?

Flera av koncepten från applikationerna går att testa med betydligt mindre avancerade telefoner. Prova till exempel att:
- en gång i veckan (eller oftare) skriva ner tre saker du är tacksam för i mobiltelefonens anteckningsfunktion.
- ta bilder av trevliga situationer i vardagen och skapa en bilddagbok av positiva händelser.
- tänk tillbaka till en väldigt bra dag, och beskriv den detaljerat i en anteckning i telefonen.

Den här texten publicerades ursprungligen i det första numret av Modern Psykologi.

Oj, sent omsider upptäckte jag att DN kör en intressant blogg: Hur blir man lycklig? Reportern Andreas Rolfer går ut på jakt efter sätt att bli lyckligare – vetenskapliga som ovetenskapliga! Bland annat dyker psykologen Martin Forster ut och snackar lite om fem gånger mer kärlek-principen!

Har vi förresten tipsat om Lyckobloggen.se? En av skribenterna, filosofen David Brax kom förbi kontoret för några veckor sedan – och det mötet kommer sannolikt resultera i en stor grej i vår! Tjoho!

Av: John Airaksinen