I ett psykologisk experiment delas försökspersonerna in i två grupper: fångvaktare och fångar. Under två veckor får de spela sina roller i ett fängelse som övervakas av forskarna. Detta är historien i den tyska filmen Das Experiment från 2001. Den bygger på The Stanford Prison Experiment där Philip Zimbardo testade just detta. Även om det inte gick lika illa i verkligheten som i filmen så fick Zimbardo avbryta experimentet för att försökspersonerna levde sig in för mycket. Och för att han själv levde sig in för mycket.

Jag rättar tentor baserade på Das Experiment. Kursen har handlat om organisationspsykologi, ledarskap och om hur vi människor delar in varandra i grupper. Men filmen är inte bara relevant för mina studenter. Den är bra för alla som läste Marcus Birros text om nödvändigheten att dela upp människor i oss och dem. Filmen är bra för alla som läste eller lyssnade på när Jonas Hassen Khemiri gav Birro svar på tal i “jag ringer mina bröder”, filmen är bra för alla som tror att det finns ett vi och ett dom.

Jag rättar tentor baserade på Das Experiment och hoppas att alla kan se att indelningen av fångvaktare och fångar är godtycklig.

(Tydligen finns en Hollywood remake från 2010 men jag sätter mina pengar på tyskarna)

Filmen är även ett bra komplement för dig som varit på vår föreläsning Vi är dom: om grupprocesser.

Är du en hjälte i väntan på stunden då ditt hjältemod behövs?

Philip Zimbardo är kanske mest känd för sitt Stanford Prison Experiment 1971. Mycket av hans forskning har sedan dess handlat om vad som får vanliga människor att bete sig grymt och hänsynslöst i vissa sammanhang. Bland annat agerade han som expertvittne under syndabocksjakten efter skandalerna på Abu Ghurayb-fängelset.

Då samhällsvetenskapliga fakulteten på Lunds universitet utnämnt Philip Zimbardo till hedersdoktor passade han på att föreläsa för Lunds studenter om ondska. Till detta knöt han även ämnet hjältemod. Zimbardo menar att under vissa omständigheter kan det uppstå ondska och passiv acceptans av denna ondska. Men i dessa situationer kan också människor välja att trotsa det onda handlandet och agera mot ondskan. Hjältar är, enligt Zimbardo, även de vanliga människor som kanske en gång i livet hamnar i en situation där de väljer att göra något hjältemodigt.

Om detta kan skriver Phil Zimbardo och Zeno Franco i artikeln ”The Banality of Heroism”. Här återberättas bland annat historien om unga Jabar Gibson med kriminell bakgrund som under orkanen Katrina fyllde en buss med människor från sina fattiga hemkvarter och körde dem från Louisiana till tryggheten i Houston. Detta innan några nationellt sanktionerade räddningsuppdrag kommit igång.

Att vara en hjälte är enligt Zimbardo inte en egenskap hos vissa speciella människor, utan något alla kan välja att vara i situationer där behovet av en hjälte uppstår. Det kan handla om något så enkelt som att säga ifrån där andra blint följer en destruktiv auktoritet. Och om vi lyckas döda myten om att hjälten är en speciell person så finns det en möjlighet att fler kan identifiera sig med hjälterollen när det behövs. Kanske är det till och med så att om man i förväg bestämt sig för att den dagen vara en hjälte så är sannolikheten större att man kommer att agera som en sådan?

Av: Rauli Sulanko

Tv-programmet Kobra intresserar sig för psykologi och tog igår upp ämnet grupptryck. De pratade med Ruben Östlund om hans nya film De ofrivilliga, grabbgäng som utsätter varandra för övergrepp och Solomon Aschs konformitetsexperiment (se klipp ovan).

De intervjuade också Philip Gourevitch, som skrivit om fångvaktare i det irakiska Abu Ghraib-fängelset. Den förnedrande tortyren som skedde i fängelset kunde dock ha undvikits om lärdom hade dragits av det beryktade fängelseexperimentet vid Stanford lett av Philip Zimbardo. Han menar att under vissa förhållanden har vi alla lätt att gå från att vara hjältar till att bli monster – något som han kallar Lucifereffekten. Hör honom berätta om det i TED-föreläsningen nedan – och missa inte Kobra nästa vecka, då snackar de terapi i kulturen.

Av: Oskar Henrikson