Vi är biologiskt inställda på att vara optimistiska. Det är i alla fall vad forskaren Tali Sharot kommit fram till i sin bok The Optimism Bias. Hon har gjort studier som visar att människans minne har lättare att koda önskvärda händelser än oförutsedda oönskade händelser. Hjärnan är således inställd på att vara optimistisk, utan att vi tänker på det.

Psykologifabrikens Psykologen Oskar bad oss förtydliga positivt tänkande? Vad är det egentligen och finns det något gott i det? Barbara Ehrenreich är skeptisk till allt vad optimism och positivt tänkande heter efter, eftersom hon menar att det ger oss en orealistisk bild av världen och oss själva som inte är hälsosam.

Jag tänker mig två olika scenarion på varför hon är så stark motståndare till optimism:

1. Hon var deprimerad när hon fick cancerbeskedet av sin läkare!
Tali Sharot undersökte vad som händer med människor när de får negativa besked och får tänka på en oönskad framtid jämfört med positiva besked och en önskad framtid. De flesta av deltagarna rapporterade att de hade lättare att komma ihåg och hade en starkare upplevelse av det positiva och önskade, än det oönskade. Med fMRI (functional Magnetic Resonance Imaging) visade han att aktiviteten i amygdala (som processar våra emotioner) och rostral anterior cingulate cortex (som modulerar våra emotioner och motivation) var högre ju mer optimistiska personerna var. Vad han också fann var att deprimerade personer hade minskad aktivitet i samma hjärnstrukturer. Slutsatsen var således att friska människor har en bias för att att vara optmistiska medan deprimerade människor har en bias för att vara pessimistiska.

För precis som John skriver i sin kommentar så har forskning visat att friska människor som känner missnöje eller gör fel lär av detta. Dem sänker förväntningarna och kommer således ha större chans att få en positiv upplevelse nästa gång. Det blir på så sätt lättare att nå sina mål och lättare att hamna i flow!

2. Positiv tänkande är inte samma sak som optimism!
Läkarens kommentar “Tänk positivt” blev droppen för Barbara Ehrenreich. Därefter har hon enligt min mening blandat ihop det käcka “tänk positivt”-tänket med optimism. En läkares kränkande kommentar har fått henne att skriva böcker om ämnet. Men jag tror att det handlar just om att hon blev kränkt och inte blev tagen på allvar i det hon var då, snarare än att han sa som han sa. Jag tror också att om den här läkaren formulera sig något annorlunda istället kunnat fått Barbaras reaktion att bli positiv.

Positiv psykologi menar inte att vi bara ska tänka positiv och bara vara glada hela tiden. Syftet med forskningen är att försöka förstå vad människan gör när hon mår som bäst, när hon fungerar optimalt. Det ska vara ett komplement till traditionell psykologi för att förstå vad vi behöver mer av för att öka vårt välbefinnande.

Forskaren Sonja Lyubomirsky skriver i sin bok Lyckans verktyg om vikten av tajming och variation. Det passar inte alltid att vara optimistisk och tänka positivt och kanske skulle det i Barbaras fall fungerat att använda sig av tacksamhet (som också ökar vårt välbefinnande) för att få perspektiv på sitt liv och kunna uppskatta det hon hade.

En annan forskare, Martin Seligman skriver i sin nya bok Flourish att positiv psykologi inte bara handlar om njutning här och nu, utan att det också handlar om att känna meningsfullhet och att man uppnår något. Att göra något som känns meningsfullt och att nå sina mål innebär också att vi kommer stöta på motgångar, det kommer kännas jobbigt och vi känner oss kanske inte alltid positiva i stunden. Men vi kommer bli lyckligare i längden!

Det finns mycket att säga om positivt tänkande och optimism. Broaden and Build är en teori av Barbara Fredrickson som ytterligare förklarar varför optimism är så bra för vårt välbefinnande. Min Lyckolabbet-kollega Katarina är expert på just detta och kommer nog berätta mer om detta och annat kring optimism i nästa inlägg!

Så funkar den:

Exakt vad är det som gör att du ibland är glad, energifylld och frisk – och ibland sjuk och nedstämd? Med Optimism Online kan du registrera hur du mår – både fysisk och psykiskt – och se vilka faktorer som har störst betydelse för din hälsa. Se om psykologens råd att meditera eller läkarens att dricka mycket vatten faktiskt gör skillnad!

Johns upplevelse:

Tjänsten är från början tänkt som ett verktyg i en depressionsbehandling, så det tar lite tid att anpassa den med mer generella hälsofaktorer. Men när det väl är gjort går det smidigt att fylla i antingen från sajten eller med iPhone-appen. Lika lätt är det att ta fram rapporter som garanterat genererar en guldstjärna vid nästa psykolog- eller läkarbesök. Priset är högt – men för mig är det värt en investering. Jag har aldrig provat något verktyg som gör det så tydligt hur fysisk och psykisk hälsa samspelar. Ramlösa-flaskan i kylen på kontoret är ett kvitto på att också registrering och beteendeförändring hänger ihop!

Pris: 300 kr (prova gratis i två veckor)

Vetenskaplighet: 9

Lätt att komma igång: 4

Användarupplevelse: 8

Upplevd effekt: 8

Totalbetyg: 7

Text: John Airaksinen
Publicerades ursprungligen i Modern Psykologi

Attityd, Medvetenhet (Awareness) och Autencitet. De tre A:na som TED-föreläsaren och 1000 awesome things-bloggaren Neil Pasricha har identifierat som de fundamentala byggstenarna i att öka sitt välbefinnande och utvecklas. Genom att koppla dem till forskning inom positiv psykologi kan vi förstå vilka de verksamma mekanismerna är.

Alla går vi någon gång igenom en situation som känns jobbig eller stressande, även om det inte behöver vara en omvälvande kris. När vi efteråt funderar kring vad det var som vände den jobbiga situationen till att bli en utveckling i positiv riktning tror jag många av oss sitter med ungefär samma svar, men med olika sätt att benämna det. Niel använder de tre A:na.

Attityd handlar om att vi alltid har två val, även om det kanske inte känns så just då. Å ena sidan kan vi välja att älta och gräma oss över situationen, å andra sidan sörja situationen och se framåt med tillförsikt. Att ha attityd innebär att välja alternativ nummer två. Utifrån positiv psykologi är detta ett ypperligt sätt att träna sig i att bli mer optimistisk. Genom att välja vad vi fokuserar på kommer vi lättare att uppfatta positiv stimuli i vår omgivning och våra hjärnor blir tillslut bättre på att automatiskt hitta positiva aspekter i olika situationer.

Medvetenhet (Awareness) handlar enligt Niel om att se världen med en treårings ögon, att utforska händelsen som att det var första gången du träffar människan, ser platsen eller äter maten. Genom att medvetet göra detta kommer vi också få lättare att känna tacksamhet över relationer vi har, över vår jobbsituation eller över våra förmågor. På samma sätt som vi kan bli nyfikna på en ny plats när vi reser eller en ny människa vi träffar på en fest, så kommer varje dag kunna bestå av en liknande känsla. Och faktum är att vägen till jobbet faktiskt ser lite annorlunda ut varje dag! Niels blogg 1000 awesome things är ett roligt sätt att få upp ögonen för vad vi faktiskt skulle kunna vara tacksamma över.

Autencitet är en del i att vara sig själv och att vara nöjd med det. Niel menar att när vi är autentiska sätter vi oss i situationer och med människor vi tycker om. Ett sätt att hitta autencitet är använda våra VIA (Values in Action) karaktärsstyrkor. Karaktärsstyrkorna ger oss möjlighet att hitta våra styrkor och om vi använder dem i olika situationer och i relationer kommer det göra att vi mår bättre och känner oss mer autentiska.

Det tre A:na är Niels sätt att förklara vad som behövs för att gå från att ha det jobbigt i livet till att inte bara fungera, utan också känna att han utvecklas. Bryter vi ner innehållet i de tre A:na ser vi att det inte är någon slump eller hemgjord självhjälpsmetod som gjorde att det fungerade. Den gemensamma nämnaren är positiv psykologi!

Sorglöshetens Eric kände att han var sämst i klassen, höll på att hoppa av journalistutbildningen – men bestämde sig ändå för att ge skolan en sista chans. Den förmågan att kunna se en möjlig ljusning, trots att allt ser rätt dystert ut, är extremt värdefull – optimism korrelerar både med fysisk och mental hälsa. En artikel i Time Magazine tar upp hur det går att lära sig att bli mer optimistisk – med några nya roliga studier som exempel. Bland annat pågår en studie i England där 3000 högstadieelever får prova på en optimism-intervention! Jag hoppas på goda resultat – högstadiet är antagligen den period i livet då man som allra bäst skulle behöva en optimism-boost…

En kort fråga till er kära läsare:
Vad gav er hopp när ni gick på högstadiet?

Följ Eric Schüldts och Anders Rydells strävan mot Sorglösheten.