2009: Ungdomarna upplever både positiva och negativa känslor.

Ungdomarna som ser på film i klippet är rejält uppvarvade. De både skriker och skrattar högt. Varför fascineras många av blod och våld på film? 

Forskarna Eduardo Andrade and Joel Cohen har undersökt varför människor frivilligt kollar på skräckfilm trots att det innebär känslor av skräck och obehag för de allra flesta. Tidigare fanns det två teorier om varför vi njuter av skräck. Enligt den första är det den stora lättnaden när skräcken släpper som vi är ute efter. Den andra teorin går ut på att vi aldrig blir rädda på riktigt utan bara uppspelta av spänningen. 

Genom att utveckla en ny metod för att mäta både positiva och negativa känslor samtidigt kunde Andrade och Cohen se att det ögonblicket som genererade mest skräck också kunde vara det som gav mest njutning. Deras slutsats blev alltså att vi definitivt blir rädda på riktigt – men att vi samtidigt upplever positiva känslor. Och det är alltså inte bara lättnaden man vill åt!

Av: Linda Backman

“Vara uppe till sju?” “Men då ska man ju sova!”

Att gå femtio timmar egenterapi ingår i Psykologprogrammet. Idag försökte jag förklara för min rara psykolog vad som håller mig vaken och lycklig hela nätterna på helgerna. Förra helgen och även denna präglades av megafest och jag ville förmedla det till min frågande terapeut.  Jag började med att försöka förklara… “jag är medveten om att din generation inte fattar elektronisk musik”…hm…”eller jag menar, det finns grejer som är sjukt njutningsfulla med det och jag förstår att du inte förstår men det är lite som att tiden stannar och man…eh har så roligt och man eh tiden finns inte och eh”. Fail.

Jag älskar techno + fest. Jag älskar kruthuset och Berlin. Detta gör mig långt ifrån unik, jag är lyckligt medveten om att många känner som jag inför visselpipor, bjällror, rytmiska pump, skramlande lastbilar och upp-pitchade gosskörer. Tänkte ändå ägna en stund åt att utforska varför jag njuter, och vad det förmodligen är som händer i min hjärna när det känns så där som en total BLISS

Stefan Klein är författare och journalist. I sin bok “Lyckoformeln” ger han sig på det mäktiga uppdraget att försöka sammanfatta vad vetenskapen kan lära oss om lycka. I ett kapitel kommer han in på flowtillstånd.

Hjärnan står inte ut med sysslolöshet. Bekymmer brer  särskilt ut sig i hjärnan när man saknar något att aktivera den med. Det upptäckte forskaren och psykologen Mihaly Csikszentmihalyi när han undersökte vad som får människor att hamna i det eftertraktade flowtillståndet.

Han märkte att människor gärna förskönar sin fritid. I själva verket mådde som bäst när de arbetade intensivt. Under arbetstid angav fabriksarbetare dubbelt så ofta som på fritiden att de mådde bra. För tjänstemän och chefer var siffran givetvis ännu högre. Detta beror inte på att fabriksarbete/arbete nödvändigtvis är bättre för människans lycka, utan för att merparten av tiden på arbetet kräver att man sysselsätter sig. Många använder inte sin fritid på samma sätt. (Det gör mig förresten sur att tänka på det, för det håller kvar människor i tron om att det är enda sättet att må bra, att arbeta bort sitt liv, alltså)

Det är svårt att viljemässigt fokusera sin uppmärksamhet på något. På technofest finns så mycket stiumuli att min hjärna aldrig hinner tråkas ut.  Musiken dånar, det är rökigt och mörkt och blinkande lampor och dansande kroppar. Kanske är det all stimulans som gör mig lycklig. Vad är det då som händer i hjärnan när vi ägnar oss åt krävande, till synes meningslösa men njutningsfulla aktiviteter?

Jo, det handlar enligt Klein om “Flow-hemligheten” (vi har skrivit om det i Tidningen Konstnären och här och här på Fabriken) Att ägna sig åt en uppgift eller aktivitet intensivt ger oss ett lyckorus. Uppmärksamheten går förlorad både när vi har för mycket och för lite att göra. Människor har svårt att stå ut med leda. Nu blir det lite krångligt, men jag ska försöka förklara vad uppmärksamhet och med lycka och flow att göra

Man tror att flow, bliss  och uppspelta känslor har med signalsubstansen dopamin och dess roll i uppmärksamheten att göra. För att kunna koncentrera sig behöver man använda arbetsminnet som till viss del kan lokaliseras i pannloben. Dopamin påverkar pannlobens aktivitet. För att koncentrera sig och uppmärksamma något krävs dopamin. Dopamin utsöndras delvis för att vi ska kunna skilja ut information, alltså uppmärksamma det väsentliga och ignorera övrigt. Och som de flesta vet är dopmin också psykets egen älskling. Det gör oss snabbtänkta och kreativa. Hjärnan gör lättare associationer och bearbetar information snabbare.

Sammanfattningsvis: När jag känner att tiden stannar när jag dansar, då är jag i själva inte alls i trans, som många tror, utan snarare extremt uppmärksam. Och uppmärksamheten i sig gör att ännu mer dopamin frigörs. Det här förklarar kanske varför det ofta känns som att det blåser igenom min hjärna när jag är på riktigt riktigt smörig technofest. Man behöver inte alls arbeta för att känna lust och flow. Det räcker att utmana hjärnan med något du väljer. Eller som Klein skriver: Vi kan inte ge upp vår strävan efter belöning. Systemet är alltför mäktigt. Men vi kan välja var och i vilken form vi ska söka och till sist finna belöningen.

1981: En nästan 30 år gammal inspelning av Stevie Nicks väcker känslor än idag.

Fleetwood Mac-sångerskan Stevie Nicks blev fångad på film när hon sjunger samtidigt som hon blir sminkad inför en konsert. Det är något med det här klippet som gör att det fortfarande väcker väldigt mycket känslor. I kommentarerna på Youtube kan man läsa saker som “Stevie Nicks fångar min själ”, “jag har sett det här klippet 100 gånger nu” och “jag har älskat Stevie i 25 år, men aldrig sett något liknande”. Det jag fastnar för är att hon verkar vara helt inne i sin sång och njuta fullständigt trots att publiken bara utgörs av några kollegor.

Psykologen Oskar Henrikson kommenterar klippet

Upplevelser är subjektiva. Det är fullt möjligt att bli lugn av ett fullspäckat schema och stressad av en spa-helg. Den största njutningen behöver därför inte komma där man tror, om man nu föreställt sig att det ska vara vid ögonblicket man säger ja framme vid altaret, när ens barn föds eller när man sjunger inför tusentals människor. Nej, det kan lika gärna vara när man säger ja till en TV-kväll, när man ser sitt barn kladda med maten eller när man sjunger för sig själv. Det viktiga för att uppnå total njutning, eller flow, är att vara fullständigt koncentrerad på det du gör. 

Av: John Airaksinen

Mikael Nilsson är en man med en brinnande passion: stora motorfordon. I den här intervjun ger han uttryck för all den tillfredsställelse och “power” han känner av att kunna ägna sina dagar åt att styra, serva och underhålla hjullastare och grävmaskiner. Jag blir genuint glad av att se någon som verkar trivas så himla bra med sitt jobb!

Men till och med Mikael Nilsson, som verkar vara en otroligt belåten man, känner att det finns något runt hörnet som skulle vara ännu bättre än de fordon han rattar i dag. På sättet han uttalar ordet “nice” låter det som att det inte bara vore trevligt att få köra 994:an med joystick – det skulle vara en fulländad njutning.

Psykologen Anna Kåver om varför vi har så svårt att vara nöjda

Vår hjärna är inte riktigt anpassad för att ta emot ett »tillfredsställt« tillstånd. Hjärnan släpar efter även i denna uppdatering och tycks fortfarande vara inställd på att arbeta efter principen »sök efter mer av något« (mat) samt för att pejla och tackla faror och hot (säkerhet), hur välnärda och trygga vi än är.

Av: John Airaksinen