Nintendogenerationen är van vid TV-spelens ständiga belöningar och behöver ständig och omedelbar feedback. Hur galet är det då inte att elever och studenter lämnar in sina tentor de arbetat med i veckor till en stackars person som ska förmå ge denna utförliga feedback. Ofta tar det en vecka innan examinatorn lyckats formulera några meningar till studenten. Hur omedelbart är det? Hur effektivt är det?

Jag skulle vilja komma med ett förslag. Om du är student, publicera din hemtenta på internet. Om du är lärare, gör publicering en del av uppgiften. Helt plötsligt kan många fler personer kommentera, ge feedback och hjälpa studenten i sin utveckling. Detta kan ge en naturlig belöning, eller förstärkning, vilket är långt mer kraftfullt än ett “ok!” klottrat på uppgiften. Samtidigt som kunskapen kommer andra till del.

Jag vill komma med ytterligare ett förslag. Om du är psykologistudent, skriv en version av din tenta för Psykologifabriken. Om du undervisar i psykologi på högskolan, gör en uppgift som går ut på att studenterna ska popularisera en vetenskaplig artikel. Sedan får de som vill skicka in den till oss så publicerar vi de som vi tror fungerar.

Vi tror att det kan göra utbildningen mer förstärkande.

Här får du fler tips om hur du går från “lämna in”-undervisning till “publicera”-undervisning: 6 Ways Innovative Educators Can Move from “Hand It In” to “Publish it” Teaching

text: Oskar Henrikson

Psykologifabrikens Oskar Henrikson tillhör Nintendogenerationen – ett släkte som sedan barnsben fick lära sig att en ansträngning i Super Marios underbara värld genast belönades. Skulle vi inte prestera bättre både i skolan och på jobbet om vi även där fick snabbare förstärkning?

Jag är född 1981. Min generation kallas många saker, däribland generation Y och det talas om att vi är mobila, tatuerade och helt underbara. När jag var tre år hände något stort, Nintendos 8 bits konsol lanserades. Den har präglat mitt liv och jag vill kalla vår generation för nintendogenerationen.

Med klara färger, svampar som gjorde mig större och goombas som tog livet av mig, introducerades jag till ett spel som aldrig behövde ge en instruktion. Det gav sig självt. Det var helt uppenbart att svampen gjorde mig dubbelt så tålig, att det var bra att skjuta eldbollar och att jag inte skulle gå in i dessa små bruna varelser med huggtänder. Spelet hette Super Mario Bros.

Den tydligheten som finns i Super Mario Bros vittnar om en viktig psyklogisk princip: Det är inte instruktionen som påverkar hur du beter dig utan konsekvensen. Att bli stor, att smidigt kunna styra rörmokaren Mario och att kunna skjuta eldbollar är lockande för de flesta och det var konsekvenser jag ville ha om och om igen. Om ett beteende kan kallas för B så styrs det mer av det som kommer efter, C, än det som kommer före, A. Det bildar ett slags beteendets ABC med beteendet i mitten och i fokus.

Modellen kan hjälpa den som vill förstå sig på min generation. Den psykologiska principen kallas för positiv förstärkning och poängen är helt enkelt att vi ska uppmuntra de beteenden vi gillar, för det får dem att återkomma. Precis som Super Mario uppmuntrar mig att leta efter fler svampar varje gång jag märker att de gör mig större. Kanske är det denna princip som gjort att Super Mario World, Super Mario 3, Super Mario Galaxy och Super Mario 64, fortfarande betraktas som bland det bästa man kan spela idag.

Aubrey C Daniels har skrivit boken Bringing out the best in people, how to apply the astonishing power of positive reinforcement. Där går han igenom hur beteendets konsekvenser styr beteende. Han har även gjort en studie på tv-spel och fann att en spelare fick 65 till 85 konsekvenser som var förstärkande per minut. Så kanske är det inte så konstigt att nintendogenerationen kräver att bli ledda lite annorlunda. Vi är vana vid det!

Få organisationer använder teorierna om positiv förstärkning i dag men det finns några kul exempel på hur det kan användas. Kommer du ihåg en reklam från radiotjänst, då du blev hotad att få en snigel på ögat om du inte betalar din tv-avgift? Sådana bestraffande metoder har nu bytts ut mot tackkörer på slumpartade ställen. I en reklamfilm inne på stadsbiblioteket i Stockholm frågar en man en bibliotekarie: “är det du som är Katarina Tillberg”, hon svarar “ja, det är jag” varpå en kör börjar sjunga “tack, Katarina, för att du betalat din tv-avgift”. Ett underbart exempel på hur vi kan försöka uppmuntra beteende! Jag blir faktiskt lite rörd när jag hör den och jag undrar om inte Dr Daniels skulle bli stolt.

Du behöver inte starta en tackkör för att tillämpa det här i din vardag. Lärare, chefer och partners kan tillämpa lite nintendopsykologi med enkla medel.

I stället för att bara förvänta sig att alla studenter har läst det relevanta kapitlet inför en föreläsning kan man som lärare se till att aktivt förstärka beteendet. Låt studenterna ägna den första kvarten åt att själva få välja ut viktigaste i kapitlet – och använd sedan resten av föreläsningstiden åt fördjupningar och övningar då studenterna får tillämpa kunskaperna. Förkunskaperna blir en Super Mario-svamp som gör skillnad direkt – inte bara något som eventuellt gör det lättare på en tenta någon månad senare. Att använda föreläsningstiden åt att ge en översiktlig bild av kapitlet förstärker snarare beteendet att INTE läsa på i förväg.

Som chef är det ingen dum idé att försöka förstärka beteenden som är positiva för företaget varje dag. Att anstränga sig ska inte bara eventuellt göra skillnad på ett lönesamtal flera månader fram – jag vill ha belöning nu! Säg åt mig att jag kan gå en timme tidigare om jag blir klar – och jag kommer göra mitt yttersta.

Har jag ansträngt mig och diskat vill jag ha en puss av min partner direkt!

Tänk dock på att det som är förstärkande skiftar med person och tillfälle. Det finns katastrofala fall där chefer implementerat utmärkelser för “månadens arbetare” eller gett de anställda rosa tårtor efter ett stort avtal gått igenom. Fall där de anställda tyckt att det varit pinsamt att bli utnämd och att rosa tårtor är äckliga och omotiverade. Vad vet jag, kanske gillar du inte ens Super Mario?

Vi ska även göra ett litet experiment: kommentera denna artikel så är du med i utlottningen av Liria Ortiz bok Förändra ditt liv med motiverande samtal. Så ska vi se om det kan fungera som positivt förstärkande för beteendet “skriva kommentar”!