“Har jag berättat att jag ska börja träna?”, “På lördag lovar jag att sätta igång och rensa förrådet”. Hur ofta delar vi inte med oss av våra mål till andra? Det som känns bra att berätta för familj och vänner har dock visat sig vara negativt för en själv. Modern psykologisk forskning visar att mål som vi sprider socialt faktiskt leder till att vi blir sämre på att ta itu med det vi borde.

I princip dagligen berättar vi för andra om uppgifter och åtaganden som vi ska genomföra. Det kan handla om småsaker på jobbet, eller de där riktigt stora livsstilsförändringarna som vi länge har planerat att göra: sluta röka, träna på gymmet, eller äta sundare. Inte sällan upplever vi att vi tar ett steg i rätt riktning genom att deklarera våra mål socialt. Peter Gollwitzer, professor i psykologi vid New York University och expert på hur motivation påverkas i sociala relationer, menar däremot att denna strategi stjälper mer än den hjälper. I ett par nyligen utförda experiment visar han att vi blir mindre benägna att jobba mot våra mål om vi delar med oss av dem till andra. Försökspersonerna i hans studier blev helt enkelt mindre motiverade att plugga respektive söka arbete om de spred sina mål i sin bekantskapskrets.

Upprepade försök har sedan dess visat att det tycks vara bättre att behålla sina mål för sig själv. Förklaringen verkar vara att enbart beteendet att berätta om sina mål skapar en känsla av att vi har börjat jobba mot dem. Därigenom skjuts de verkliga stegen mot ett slutförande på framtiden, och vi ägnar oss istället åt någon annan aktivitet. Gollwitzer menar därför att det vore bättre om vi håller tyst om vad vi önskar att uppnå, åtminstone tills dess att vi har tagit de första stegen i rätt riktning.

Samma sak tycks även förklara varför det är så negativt att fantisera om sina mål. Principen som ofta används av idrottare, så kallade mentala målbilder, kan nämligen också göra att vi upplever oss ha påbörjat vårt arbete när vi egentligen står still. Gabrielle Oettingen, professor i psykologi vid New York University, har i ett flertal studier visat på den negativa effekten av att enbart dagdrömma om att nå sina uppställda mål. Här pekar forskningen istället på att det är bättre att använda sig av kontraster. Framför allt tycks det vara effektivt att jämföra fantasibilden med hur sin nuvarande situation ser ut, och att utnyttja skillnaden som en morot till förändring.

Nästa gång du funderar på hur du ska lägga upp dina mål kan det därför vara en god idé att tänka på vad du brukar göra innan du sätter igång och arbetar. Tipsen från forskningen är att lägga fantasierna åt sidan och behålla målen för sig själv. Åtminstone till en början.

Bild: flickr.com/juliejordanscott

Referenser: Gollwitzer, P. M., Sheeran, P., Michalksi, V., & Seifert, A. E. (2009). When intentions go public: does social reality widen the intention-behavior gap?. Psychological Science, 20(5), 612-618.

Oettingen, G., & Mayer, D. (2002). The motivating function of thinking about the future: expectations versus fantasies. Journal of Personality and Social Psychology, 83(5), 1198-1212.

Det finns flera gemensamma nämnare som karaktäriserar de jobb där vi både trivs bra och presterar på topp. Listan kan göras lång på de olika egenskaper som vi bör utforma ett jobb utifrån. Men ändå verkar det allra viktigaste vara att jobbet känns meningsfullt. Inget nytt för positiv psykologi där bland annat Martin Seligman gång på gång poängterat vikten av att det vi gör ska känns meningsfullt för att vi ska må bra.

När jag för ett tag sedan gjorde ett uppdrag på en organisation insåg jag vilka omfattande konsekvenser en känsla av meningslöshet kan få för en individ, en arbetsgrupp och inte minst för en hel organisation. Vi människor har verkligen ett behov att det vi gör känns meningsfullt, vilket innebär att om det inte gör det så ser vi endera till att göra det meningsfullt eller så tappar vi motivationen och viljan att fortsätta. Att själv omforma en uppgift så att den känns meningsfull kan i många avseende anses initiativrikt och kreativt, men att delvis förändra en uppgift kan också medföra att det vi gör inte går i linje med organisationens mål.

Å andra sidan kommer en situation där meningslösheten tar över vara ödesdiger av andra anledningar. Ett jobb som inte känns meningsfullt är ett jobb som vi inte kommer utföra lika effektivt, vi kommer ta färre nya initiativ, missa andra perspektiv och tillslut kanske också säga upp oss från.

Barbara Fredrickson menar att upplevelsen av mening är den starkaste medierande faktorn mellan olika livshändelser och positiva utfall. Meningsfullhet är en positiv emotion som gör oss mer öppna för ny information, nya associationer och lösningar. Ett meningsfullt arbete är viktigt för dig som individ för att du ska trivas, minska risken för att bli utbränd, känna att du använder hela din kapacitet och framförallt för att du ska gå upp ur sängen på morgonen. Men det är också viktigt för chefen och organisationen som vill ha de effektivaste och mest välmående medarbetarna. De som önskar medarbetare som kanske också gör det där lilla extra för organisationens nytta. Den medarbetarna kan skapas med en meningsfull arbetsutformning, den medarbetaren kanske är du?

Fundera gärna över vad som är ett meningsfullt arbete för dig?

Nästa vecka ska jag fundera vidare kring meningsfullhet och mål. Varför vi behöver meningsfulla mål för att må bra, för att inte ge upp vid motgång och för att nå de bästa resultaten.

Lyckolabbets strategikort är ett inspirerande och enkelt första steg i för dig som vill prova på positiv psykologi!

Efter att ha fått förfrågningar från både terapeuter och organisationspsykologer har vi bestämt oss för att börja sälja strategikorten som vi tagit fram till vår utbildning i positiv psykologi: Lyckolabbet.

Varje kort består av en övning som är baserad på forskning inom positiv psykologi och/eller kognitiv beteendeterapi. Övningen kan göras på ungefär 15 minuter och ger en direkt känslomässig upplevelse av att jobba med positiv psykologi i vardagen. Varje kort innehåller instruktioner på framsidan och övning, en kort text om evidensen på området, samt en länkhänvisning för den som vill fördjupa sig på baksidan. Ämnen som tas upp är bland annat hur man hittar flow i vardagen, hur acceptans breddar våra handlingsmöjligheter, och hur olika typer av mål påverkar vår motivation att nå ända fram!

Andra områden som korten berör är tacksamhet, hur man kan bryta och förändra vanor, hur man kan träna sin perception för det positiva, och hur man kan få mening, njutning och engagemang att överlappa i olika aktiviteter.

Korten används i Lyckolabbets utbildningar, men går nu för första gången att beställas separat.
Kunder som har använt korten antingen som en del i en utbildning eller beställt dem separat är bland annat SVT, Previa, och Karolinska Institutet.

Vi säljer korten separat i första hand för att organisationspsykologer och terapeuter ska kunna använda dem som ett verktyg i arbetet. Ett set innehåller nio strategikort och ett tackkort som klienten kan arbeta med, och är ett enkelt sätt att få in ett inslag av positiv psykologi i nio sessioner.

Du beställer enkelt i vår webbshop som du hittar här.

Ordinarie pris: 200 kr exkl. moms.
(Frakt på 24 kr tillkommer.)

Har du några frågor om Lyckolabbets strategikort? Mejla katarina@psykologifabriken.se eller susanna@psykologifabriken.se!

Korten är framtagna av Psykologifabriken i samarbete med designbyrån CoCreative.
Det finns ännu inga vetenskapliga studier gjorda direkt på Lyckolabbets strategikort, men övningarna i korten bygger på principer som testats vetenskapligt av forskare som Martin Seligman och Sonja Lyubomirsky.

Tycker du att det känns jobbigt att städa? Kan blotta tanken på att ta tag i disken, golven eller badrummet ge dig ångest och försätta dig i ett tillstånd där du bara måste se vad som hänt på facebook? Då kan du testa ett knep från boken Switch-how to change things when change is hard. Författarna har fått det från en städningskonsult som kallar sig för “the Fly lady” och knepet heter “5-minute room rescue”. Det går till så här: Ställ en äggklocka på fem minuter och gå in i den stökigaste delen av din bostad. Städa där tills klockan ringer och gör sedan inget mer.

Poängen? Ofta känns det besvärligare att diska den där intorkade plåten med lasagnerester än vad det faktiskt är när man väl kommer igång med det. Att begränsa insatsen till fem avgränsade minuter gör tröskeln mindre för att komma igång att städa.

Boken Switch är dedikerad till att minska trösklar och förenkla förändring både hos individer och organisationer. Författarna är bröderna Heath som gjorde sig kända med boken Made to stick och de tillämpar verkligen sina kommunikationsknep som de predikade i den boken. Switch är väldigt lättfattlig. Hela bokens disposition är pedagogiskt indelad i tre delar, alla kopplade till en metafor kring en elefant: direct the rider, motivate the elephant och shape the path. Ryttaren syftar på förnuftet, elefanten på känslorna och vägen på trösklarna. Det kan låta lite enkelt men jag tycker det är helt genialt.

Bröderna Heath lyckas beskriva så mycket bra och ordentligt grundad psykologi att det får en Psykologifabriken-grundare att bli alldeles tårögd (nu ska du ju även komma ihåg att jag gråter till den animerade filmen Upp). Boken tar upp positiv förstärkning, premack-principen, valmöjligheternas paradox och så mycket annat som vi bevakar här på fabriken. På precis ett sådant sätt som vi vill kommunicera psykologi: enkelt, beforskat och roligt. Det är så här jag vill skriva och så här jag vill föreläsa.

Jag känner att jag fått förnyad inspiration av Switch. Nu tänker jag ta fem minuter och förbereda en föreläsning så som bröderna Heath skulle ha gjort det.

Text: Oskar Henrikson

ps. Blev du nyfiken på boken kan du läsa ett utdrag på hos tidningen Fast company och ett annat på teknikbloggen Techcrunch.