Här kommer vi stöta och blöta artiklar, forskning, filmer, egna funderingar och allt annat som har att göra med positiv psykologi och lyckoforskning. Vi funderar även på skillnaden mellan att vara lycklig och lyckad, och kring den skepsis som ändå råder kring det laddade begreppet lycka. Anser den positiva psykologin att man måste vara positiv jämt, och hur skiljer sig detta från andra ovetenskapliga självhjälpstips?

Vi vill inspirera till beteendeexperiment i vardagen: Hur kan man använda sig av detta i en arbetsgrupp? Vilka strategier passar mig? Och hur kan man använda detta i relation till kunder, klienter och patienter?

Bloggens viktigaste uppgift är att översätta allt vi kommer över inom positiv psykologi till den praktiska verkligheten. För vad är en bal på slottet, om den inte går att realisera?!

Positiv psykologirörelsen har fått utstå en hel del kritik för att de undvikit att betona att ångest, lidande och negativa känslor är en självklar del av vad det innebär att vara människa. Att acceptera att man inte är lycklig jämt kan dock vara en ren lyckostrategi.

– Det är en vanlig missuppfattning att positiv psykologi bara handlar om positivt tänkande, menar Denise Clegg, redaktör för Positivepsychologynews.com och projektansvarig vid University och Pennsylvanias Positive Psychology Center.

– Vetenskapen kan bli alltför förenklad i populärpressen ibland. Men kärnfrågorna för den positiva psykologin är inte enkla alls. För mig så innebär ett meningsfullt liv, med stort engagemang och starka relationer nödvändigtvis en komplex tillvaro som omfattar hela spektrat av positiva och negativa känslor och upplevelser som man oundvikligen träffar på, säger Denise Clegg.

Det kan man dock knappast beskylla den positiva psykologins företrädare att ha varit särskilt tydliga med hittills. Tal Ben-Shahar, författare och föreläsare och en av de ansvariga för att kursen i positiv psykologi växte till Harvards mest populära kurs i mitten av 00-talet vill ändra på det. Nu i vinter har Ben-Shahar valt att betona lidandet i livet som något nödvändigt. Han har till och med satt det överst på sin nya lista med råd för att öka lyckan i livet: – Acceptera smärta i livet. Det öppnar för möjligheten att känna även djup glädje och lycka – de enda som inte upplever negativa känslor är psykopater och döda, skriver Ben-Shahar.

Owe Wikström är professor i religionspsykologi vid Uppsala universitet och författare till ”Sonjas godhet – medkänsla i en självupptagen tid”. Han tycker att forskningsfältet är viktigt, men att det har sina baksidor:
– Mycket av forskningen inom positiv psykologi låter bra, tycker jag. Det är intressant och viktigt, vad som vidmakthåller hälsa är skitviktigt att tänka på inom psykologin. Det gäller för oss att stärka det. Men man lägger lätt bördan för någons välfärd på individen. Det finns en risk att man spär på den individualism, narcissism och individualisering som finns i kulturen. Att du kan bli vad du vill. Tänker du positivt så blir du bra. Att ge en ensamstående trebarnsmorsa som knappt hinner sminka sig rådet att använda positiva affirmationer är cynism. För hennes välmående är inte beroende av psykisk styrka utan av omständigheter, menar Owe Wikström.

I den positiva psykologen Christopher Petersons forskning visas klara och tydliga samband mellan optimism och positivt tänkande och högre lyckonivå, oavsett socio-ekonomisk status. Peterson menar att det bland intellektuella ibland tycks finnas ett likhetstecken mellan optimism och dumhet.

- Alla våra föreställningar om framtiden kan inte placeras tjusigt i två grupper: de som är rätt och de som är fel. Utan det finns en tredje, ganska diffus grupp av föreställningar som kanske, kanske inte kommer att hända. Personer som tänker optimistiskt agerar mer än pessimister för att få dessa osäkra framtidsutsikter att hända – och ökar således chansen att de faktiskt ska hända, skriver Peterson som svar på kritiken.

Han menar att här finns en väldigt kraft i det positiva tänkandet som kritikerna underskattar. Sonja Lyubomirskys forskning bekräftar Petersons tes. Hon har visat att olyckliga och lyckliga människor genomgår likartade livshändelser, men tolkar dem olika.

Peterson tror, och får medhåll av Sonja Lyubomirsky, att en väg framåt för den positiva psykologin är att korsbefrukta den med neurovetenskapen. Vilket är precis vad Denise Clegg gör inom ramen för projektet Positive neuroscience på University of Pennsylvania.

– Vi hoppas att vårt arbete kommer leda till en bättre förståelse för den neurala basen för de kognitiva och affektiva förmågor som gör att människor blomstrar, säger hon.

Projektet har fått in ansökningar om forskningsmedel från 250 forskare runt om i världen, och kommer först i sommar att utse vilka som får anslag, på upp till 200 000 dollar. Så vad det kommer bli för resultat av forskningen – eller ens vilken forskning det kommer bli – är det för tidigt att säga något om.

Men det är nog ingen vild gissning att vi snart kommer veta vad en klyscha som ”det är inte hur man har det, utan hur man har tar det” betyder – på neuronnivå.

Under tiden hoppas svenska forskare på ett större genomslag för lyckoforskning och positiv psykologi i Sverige. Fram till för något år sedan ansågs vetenskapen om lycka tämligen banal och ointressant, men nu har den blivit rumsren även bland svenska akademiker.

– Med mer kunskap om vad som gör oss lyckliga borde vi kunna förändra samhället på sikt. Vill man uppnå något vill man ju veta hur. Och det lär vi oss genom information och kunskap. Jag tror inte att det är någon större skillnad mellan att försöka bli lyckligare i jämförelse med att uppnå något annat i livet. Det handlar om att läsa på, göra upp en plan och stegvis försöka förändra saker i livet, säger Filip Fors.

Text: Jenny Rickardson & John Airaksinen
Foto: elward-photography/flickr.com
Texten publicerades ursprungligen i Modern Psykologi, detta är del 3 av 4.
Lär mer: Lyckans verktyg av Sonja Lyubomirsky
Lyckligare av Tal Ben-Shahar

Vill du veta mer om Lyckoforskning och Positiv Psykologi bör du kolla in vår utbildning Lyckolabbet!

De senaste åren har lyckoforskningen och den positiva psykologin vuxit sig allt starkare. Gamla klyschor till livsvisdomar testas nu vetenskapligt – och flera av dem ger mätbara resultat. Men samtidigt finns det en fara i att tro att lyckoforskningen är väg till den totala lyckan.

– Mängden forskning som pågår just nu saknar motstycke. Alla myter, påståenden, föreställningar och antaganden om lycka testas just nu vetenskapligt i laboratorier och i fältstudier, berättar Sonja Lyubomirsky, socialpsykolog, forskare vid University of California och författare till en av de bäst säljande handböckerna i positiv psykologi: ”Lyckans verktyg”.

Forskningen har bland annat gett sig i kast med den klassiska frågan om man blir lycklig av pengar, och kommit fram till att det blir man – men bara upp till en viss gräns. När man väl tagit sig över tröskeln för ekonomisk grundtrygghet gör mer pengar ingen större skillnad. Och att vinna storvinsten på lotto bör man nästan avhålla sig ifrån. Lyckonnivån pendlar inom kort tillbaka till den man hade innan vinsten, och dessutom får man det ofta svårare att njuta av enkla saker i vardagen.

Något som däremot har stor påverkan på vårt subjektiva välbefinnande är huruvida vi upplever en känsla av mening i tillvaron. Vad den grundar sig i däremot är inte lika viktigt – en religiös övertygelse kan fungera lika bra som en djup hängivenhet till sin trädgård. Nära relationer – kvalitativa, inte kvantitativa – är allra mest betydelsefullt för vår självupplevda lycka.

Personer som bor i demokratier, länder med tillväxt och grundläggande sociala skyddsnät är – föga förvånande – i snitt lyckligare än personer i fattiga icke-demokratier.

Men det allra viktigaste resultaten hittills: det går att aktivt påverka hur lycklig man är. Och det som vi ägnar så mycket tid och energi åt att förändra i jakten på lyckan – livsomständigheter som jobb, bostad, nya prylar– spelar inte alls så stor roll. Lyubomirsky, som forskat i ämnet i drygt 20 år, menar att 50 procent av skillnaden i det subjektiva välbefinnandet mellan individer bestäms av genetiska faktorer. Tvillingsstudier har visat att vi alla har en biologisk grundnivå som vi inte kan påverka. Livsomständigheter utgör endast 10 procent av skillnaden.

Svaret på varför vi inte blir särskilt mycket lyckligare av förändrade livsomständigheter kallas hedonistisk adaptation. Ett nytt jobb eller att gifta sig kan definitivt göra oss lyckligare till en början – men vi vänjer oss väldigt snabbt. Snart hägrar något nytt vid horisonten: ”Jobbet är toppen, men om jag bara fick det där fina kontoret med skinnsoffan också, DÅ kommer allt bli perfekt!”

– Vi håller för tillfället på med flera studier på hur man kan sakta ner den hedonistiska adaptionen. Bland annat studerar vi nyförälskade par och undersöker hur de vänjer sig vid det nya förhållandet, berättar Sonja Lyubomirsky.

De sista 40 procenten av skillnaden i lycka mellan individer är enligt Lyubomirsky påverkbar av medvetna handlingar och avsiktliga aktiviteter. Ett av lyckoforskningens syften är därför att ta reda på vilka handlingar som funkar bäst för allra flest.

Lyubomirsky är noga med att påpeka att allt inte funkar för alla, men att det finns lyckostrategier som visat sig ge goda resultat när de undersöks i experimentella studier – och som går att applicera i vardagen. Många av dom låter förvillande lika uttjatade plattityder som predikas av totalt ovetenskapliga lyckocoacher – skillnaden är att man inom psykologin provat fram och mätt effekter av specifika tillämpningar. Klyschan ”var glad för det du har” har i forskningen översatts till en konkret övning ”skriv ner fem saker du är tacksam för i ditt liv en gång i veckan i tio veckor” med konkreta, mätbara resultat: högre subjektivt välbefinnande, högre optimism – och färre sjukdomssymptom. Praktiserandet av tacksamhet har dessutom visat sig vara ett sätt att motverka den hedonistiska adaptionen.

Andra strategier är konkretiseringar av klyschor som ”lev i nuet och njut av livet”, ”bry dig om dina vänner” och ”lär dig förlåta”. Men som alltid när man ska ändra vanor är det ett projekt som tar tid.

– Det är relativt svårt att ändra på sin lyckonivå, det kan vara bra att känna till det, eftersom det innebär att det inte finns någon quick fix, säger Filip Fors, sociolog och lyckoforskare vid Umeå universitet.

Att den positiva psykologin med sina självhjälpsböcker och handböcker i ökad lycka skapar en föreställning om att det finns en ”quick fix” för att bli lycklig är kanske den vanligaste kritiken mot vetenskapen. Den amerikanska psykologen Steven Hayes, som grundat terapiformen ACT, Acceptance and commitment therapy, menar att lyckan är ett tomt löfte. Fokus på positiva känslor och tankar kan göra att vi undviker negativa känslor och därigenom ökar vårt psykiska lidande. Hayes menar att vi aldrig kan må bra utan att acceptera det svåra i livet.

– Undvikandet av obehagliga känslor är något som ACT-modellen ser som centralt i vidmakthållandet av psykisk sjukdom. Det moderna samhället underblåser detta genom ”feelgoodism”: Att människor tror att det viktiga i livet är att ständigt befinna sig i en känsla av att man “mår bra”, säger Steven Hayes.

Han får medhåll av den svenska KBT-psykologen Agnes Kosoñ.

– Kampen i sig är ett problem för nästan alla patienter. Man kommer till psykologen och säger ”Jag vill må bättre, bli lycklig och bli av med ångest”. Men man når aldrig den där lyckan. KBT och ACT, har en väldigt positiv människosyn utan att vara hurtiga. Inom KBT handlar det mer om att man ska tänka realistiskt på ett sätt som fungerar, än att tänka positivt. Inom ACT att man kan acceptera svåra saker och inte hamna i den där striden och kampen för att uppnå fullständig lycka. För det kommer aldrig att hända, säger Agnes Kosoñ.

Text: Jenny Rickardson & John Airaksinen
Foto: zigazou76/flickr.com
Texten publicerades ursprungligen i Modern Psykologi, detta är del 2 av 4.
Lär mer: Lyckans verktyg av Sonja Lyubomirsky
Lyckligare av Tal Ben-Shahar

Vill du veta mer om hur tillämpar lyckoforskning och positiv Psykologi kan du kolla in vår utbildning Lyckolabbet!

Ett gäng bilder från vårt roligaste event hittills: Lyckolabbet! Vi håller som sagt på att planera för fler events och dessutom utveckla ett format där vi kan använda delar av Lyckolabbet, framförallt de finfina korten som Cocreative designade utifrån övningar i Lyckans verktyg, i en extremt interaktiv föreläsning! Vi har fått förfrågningar från olika håll i landet och det skulle bli lite väl dyrt om vi var tvungna att åka med scenografi & designers varje gång heh… Så vi tror det är mest rationellt för alla parter att kunna göra delar av det i en föreläsningssal!

Vi har också fått in en hel del svar på vår utvärderingsenkät, och såklart var det roligt att läsa att 100% skulle rekommendera eventet till en vän! Tusen tack för alla bra idéer till utveckling, och annan konstruktiv feedback! Till exempel att ha en liten scen eller smartare upplägg för introsnacket, det lovar vi fixa till nästa gång.

Created with Admarket’s flickrSLiDR.