Sedan några månader tillbaka har vi börjat med en lite lustig rutin som vi båda gillar väldigt mycket. Vi bjuder varandra på varannan lunch. Från början var det en kul idé som jag fått då jag hörde talas om “Anonyma Klubben“. Det är en klubb för alla anonyma (därav namnet?) människor som vill sprida glädje runt om sig genom att bjuda en främling på någonting.

Det finns två intressanta aspekter av detta.

1. Att få bjuda. Det känns härligt att bjuda Nicklas på den där lunchen varannan vecka. Mycket roligare än om jag betalat enbart min egen lunch. Vad som är extra roligt, är att det finns forskning som stödjer oss. En av de som forskat mycket på detta är Michael Norton som menar att pengar faktiskt kan göra oss lyckliga, förutsatt att vi spenderar dem på rätt sätt. Det finns mängder av forskning inom positiv psykologi som menar att vi blir lyckligare av att spendera pengar på andra, än att köpa saker till oss själva. Du som har kollat in Lyckolabbet vet att du tränas i lyckostrategier. Där får du en tankeställare om vad du spenderar dina pengar på.

2. Att få bli bjuden. Att varannan vecka få en gratis lunch, klingar ljuvligt i öronen på en student. Här finns också gedigen forskning som backar upp mig och Nicklas. Att människor i allmänhet är känsliga, och kan bete sig ganska irrationellt, så fort någonting är gratis har visat av bland andra Dan Ariely. Det är även något som deltagarna i träningsprogrammet Beslutsbyrån utmanas i att fundera kring. Genom att förstå kraften i ordet “gratis” kan man förstå sitt eget och andras beslutsfattande bättre.

Det är sådant som jag och Nicklas kan sitta och snacka över på våra luncher. Och oavsett om det är jag eller han som bjuder, är det skönt att veta att vi har forskningen i ryggen!

Skriv ner tre styrkor hos dig själv
“Enligt testet var mina tre främsta styrkor perspektiv/visdom, humor/lekfullhet och omdöme/kritiskt tänkande och öppenhet. Kan känna igen mig i det, men tycker att det är svårt att tänka om mig själv i termer av styrkor. Det är inte ofta jag gör det. Det är nog nyttigt att göra!”
~ Julia Brolin, Lyckolabbet

Ett experiment: Den mobilfria upplevelsen
“Jag var på ett seminarium igår och i vanliga fall kan jag inte låta bli att snegla på mobilen för att se om jag har fått ett sms eller mail. Denna gång var jag helt mobilfri, hade mobilen i väskan så jag lyssnade fokuserat. Jag var med hela vägen”
~ Sofia Samara, Entercard, går Sluta skjuta upp.

När var du som allra mest produktiv?
“Jag tror att jag är som mest produktiv när jag fångas av en uppgift, när något flyter på och jag har ett bestämt mål. Det kan haka upp sig på vägen också ibland men jag fortsätter jobba på med målet i sikte. Kanske är det också så vid dessa tillfällen att jag har bestämt vad det är jag ska hinna med och hur lång tid det får ta”
~ Annette Björklund, Jordbruksverket, går Sluta skjuta upp.

Ta det lugnt – blir mer produktiv
“Intressant. Och så rätt. Det handlar inte om mängden tid utan om energi och kvalitet. Då är en timmes effektiv energirik insats ofta värd mer än 3 timmars energifattigt gnetande. Tänk om Luther i oss alla kan acceptera detta och vi kan vara mer flexibla till tidsbegreppet när det gäller jobbinsatser. Wow!”
~ Deltagare Sluta skjuta upp

När visade sig din medarbetares styrka i praktiken?
“1. T visade prov på kreativitet och visade på ett alternativt grepp i ett pågående projekt. 2. Resultatet blev att vi nu har en lösning och kan ta processen vidare med kunden 3. Jag reagerade så klart positivt och berömde insatsen. Kvarstår dock att ge konstruktiv feedback på tu man hand”
~ Mats Guting, Select Wellness, går Lyckolabbet

Påminn en kollega om en styrka
“Påminde G om hans styrkor i säljsituationer inför ett viktigt säljmöte idag.”
~ Mats Guting, Select Wellness.

Sedan 15 år tillbaka har området positiv psykologi (med rötter i humanistisk psykologi) intresserat sig för att empiriskt kartlägga vad som skapar mening och tillfredsställelse i livet. Resultatet av forskningen kan du ta del av i Lyckolabbet, Psykologifabrikens femdagarsutbildning i positiv psykologi i praktiken.

Två år i rad har Lyckolabbet – positiv psykologi i praktiken gått som kurs nere på Fridhems Folkhögskola i Skåne. Under dessa fem dagar gör vi djupdykningar i teori och praktik gällande flow, positiva känslor och meningsskapande, viktiga relationer, men också kring förhållningssätt gällande tankar och känslor som hindrar oss att leva som vi vill. Dessutom går vi igenom grundläggande inlärningsteori för att kunna skapa varaktig förändring efter att veckan är slut. Kursen skapar utrymme att äntligen få tid till att reflektera över de frågor i livet som kan kännas mest viktiga, men som inte alltid hinns med i vardagen. Kursen brukar bli en av Fridhems mest fullbokade, med ibland extrainsatta kurser för att möta efterfrågan. I år går Lyckolabbet vecka 29 i Skåne, och vecka 39 i Spanien.

Mejla mig gärna om det är något du undrar över gällande kursinnehållet: katarina@psykologifabriken.se

Hoppas vi ses i sommar!

Katarina

“Katarina är en ovanligt givande och inspirerande lärare. Hon tog loven av sådant som skulle kunna sätta upp försvar hos mig, och gjorde så att jag faktiskt tror att det är möjligt att åstadkomma en förändring.” “Denna vecka har vida överträffat mina förväntningar.” “Allt var bra! Perfekt blandning av vad alla människor behöver tänka på.” – Deltagare sommaren 2012, då Lyckolabbet fick snittbetyget 4.8 av 5 möjliga.

Vad är egentligen kärlek? Många poeter och författare har gett sig på att definiera fenomenet. Jonathan Haidt är en psykolog som menar att vi ofta omedvetet bär på orimliga förväntningar på kärlek. Särskilt yngre västerlänningar är ofta uppväxta med en bild av kärlek som Jonathan kallar för Kärleksmyten. I sin bok “The Happiness Hypothesis” (2006) beskriver han Kärleksmyten: det finns det en äkta kärlek som är en passionerad kärlek som aldrig bleknar. Om du någon gång upplever äkta kärlek bör du gifta dig med den personen som väcker den här typen av känslor hos dig. Och om kärleken tar slut, bör du lämna den personen eftersom det uppenbarligen inte var äkta kärlek. Och om du bara kan hitta rätt person, kommer du att ha äkta kärlek för evigt. Men om äkta kärlek definieras som evig passion, står vi inför en biologiskt omöjlighet, menar Jonathan.

Här tar emotionsforskaren tillika psykologen Barbara Fredrickson vid. I hennes senaste bok “LOVE 2.0″ (2013) närmar hon sig begreppet kärlek utifrån ett mer biologiskt perspektiv. Hon menar att kärlek är en känsla vars varaktighet bäst mäts i sekunder eller bästa fall minuter, snarare än i månader och år. Precis som med alla våra känslor är även kärlek ständigt föränderlig. Evig kärlek är ett begrepp som Barbara inte ger mycket för. Hon vill snarare sänka ribban för kärleksdefinitionen, och menar att det handlar i grunden om ögonblicklig positiv resonans mellan två individer. Något som kan uppstå genom ett samtal, ögonkontakt eller ett delat skratt. Detta ögonblick av positiv resonans innehåller enligt Barbara tre viktiga komponenter: delade positiva emotioner, synkroniserad biokemi (exempelvis genom spegelneuroner och oxytocin) och en ömsesidig omsorg. Något som med andra ord kan triggas i mötet med din romantiska partner, men också med vänner, kollegor, och främlingar.

Personligen känns denna uppdaterade version av kärlek både mer sympatisk och mer verklighetsförankrad än den som Hollywood erbjuder. Jag hoppas på många stunder av delad positiv resonans på Alla Hjärtans Dag, både med min partner såväl som med andra.

Den som vill läsa mer kan beställa och läsa utdrag ur Barbara Fredricksons bok “LOVE 2.0: How Our Supreme Emotion Affects Everything We Feel, Think, Do, and Become” här.

Redigerat foto: Nickolas Muray (George Eastman House Photography Collection)

Bodenstein bjuder upp till dans!

Det hela startade med förhoppningen om att några personers små beteenden i vardagen skulle få stor effekt på personer i deras närhet. Vi på Psykologifabriken tror på att just små beteenden är vägen till stor förändring. Man kan kalla det hävstångseffekt, likna det vid ringar på vattnet, eller göra jämförelsen med en god bakteriekultur som mångdubblas exponentiellt. Små förändringar gör stor skillnad, så också i Experiment Bodenstein. Upplägget för deltagarna följt samma cykel. En teoretisk grund följt av utmaningar i form av konkreta beteenden och därefter reflektion på upplevelserna. I Viary samlas deltagarnas reflektioner och kommentarer tillsammans med den data som samlas in på utförda beteenden. På så sätt kan jag som handledare, tillsammans med deltagarna, dra slutsatser av statistiken vi får fram. Då kan vi exempelvis se vilka beteenden som gett störst effekt, vilka som varit mer eller mindre givande att utföra och vad som varit svårt. Värdet i att samla allt i en plattform, som Viary, är stort.

Vi på Psykologifabriken gillar även att inspireras av människor utanför akademin. Som ni sett i några av våra andra projekt, exempelvis Omar och Älskade Mammor, gillar vi att använda populärkultur och inspirerande talare. En av dem är Derek Sivers som på ett smart sätt förklarar hur ledare kan skapa en kedjereaktion. Frågan är bara vem som är den egentliga ledaren?

Under tre veckors tid pågår Experiment Bodenstein. Elva personer utmanas att i vårt digitala verktyg Viary att blanda kunskaper, erfarenheter och tekniker från Lyckolabbet och Ledarverkstan. Följ utvecklingen på Experimentfabriken.

Vi kan bestämma vad vi fokuserar på, både hos oss själva och andra. Vi kan också bestämma hur det ska visas, hur vi beter oss. Men, det är lättare sagt än gjort och alla kan behöva en del hjälp på traven.

Det var därför extra roligt att den fråga John ställde till mig mynnade ut i vårt senaste Viary-experiment, Experiment Bodenstein. Vi bestämde oss för att använda kunskaperna från både Lyckolabbet och Ledarverkstan, för att  hjälpa ledare att fokusera på styrkor och lära sig att ge feedback på rätt sätt. För att få stor effekt, inte enbart för deltagarna, utan även deltagarnas arbetskamrater och kollegor, valde vi att göra det genom Viary. På så sätt kan jag handleda flera personer över stort geografiskt område. I skrivande stund sitter jag i Oslo och handleder personer från Malmö i Sverige till Bangalore i Indien.

Snacka om att Experiment Bodenstein fått spridning!

Intresset för experimentet var stort redan från början. Tråkigt nog fick vi säga nej till de flesta som anmälde sitt intresse. Till slut var 11 utvalda igång med experimentet, som nu är i full gång. Deltagarna får teoretiskt material att ta in, de får beteenden att utföra för att befästa kunskaperna och de får möjlighet att reflektera och lära av sina nyvunna erfarenheter.

Jag som leder experimentet kan hela tiden följa deltagarnas utveckling. Viary ger bra möjligheter att samla in data och utvärdera den efter hand. Bilderna talar sitt tydliga språk.

Det är även spännande att läsa de genomtänka och tydliga kommentarerna som deltagarna ger.

I dag hade jag ett väldigt bra möte med H! Han är väldigt bra på att se möjligheter i situationer där jag snarare ser problem och han är också extremt bra på att lyssna!.

Alla kommentarer är inte lika positiva. De beteenden som utförs kan ge olika reaktion hos omgivningen vilket visat sig i en del ledsamma reflektioner och kommentarer. En deltagare noterade exempelvis att det är lätt att skämta bort det beröm man får i stället för att ta den till sig och vara stolt och tacksam. Det är en viktig insikt. Den typen av kommentarer gör att jag kan ge rätt feedback via Viary och förhoppningsvis kunna hjälpa personen att ta åt sig av andras beröm i fortsättningen.

Det är en omställning för vissa att använda sin smartphone så frekvent. Att delta i en insats i Viary bygger på att man är aktiv att registrera och kommentera sina handlingar regelbundet. Vissa av deltagarna har verkligen tagit detta till sig, medan andra inte riktigt fått in vanan att använda Viary regelbundet. Vi på Psykologifabriken är övertygade om att det är just de små handlingarna, i vardagen, som kan ge den stora skillnaden för en person. Vi är även övertygade om att Viary är ett bra hjälpmedel för att skapa sammanhang för de små handlingarna.

Experiment Bodenstein har så här långt varit framgångsrikt. Deltagarna har dragit nya lärdomar och gjort nya erfarenheter. Detsamma gäller oss som leder experimentet. Det är uppenbart att Viary är ett kraftfullt verktyg för att få in nya och önskade vanor i vardagen. Nya tankar, idéer och planer skapas ständigt. Jag lovar att det händer mycket i Psykologifabriken!

Under tre veckors tid pågår Experiment Bodenstein. Elva personer utmanas att i vårt digitala verktyg Viary att blanda kunskaper, erfarenheter och tekniker från Lyckolabbet och Ledarverkstan. Följ utvecklingen på Experimentfabriken.

Experimentet har fått en kanonstart!

En av de första små uppgifterna deltagarna fick var att notera styrkor hos andra. Redan det första dygnet gjordes detta över 20 gånger, vilket gör mig riktigt stolt. Det är härligt att läsa kommentarerna som deltagarna ger. Alla vill väl ha en medarbetare som är

“… föredömligt tydlig och faktiskt ganska modig. Tar diskussioner direkt…”

eller vad sägs om att

“… hon har lätt att ställa om och ta sig an arbetsuppgiften på ett nytt sätt även om förutsättningarna ändrats (flera gånger)…”

Det verkar som att deltagarna gillar att fokusera på styrkorna hos sina medarbetare. Vi fortsätter under kommande dagar med fler utmaningar och lite svårare beteenden. Hela tiden kan du följa utvecklingen här på Experimentfabriken.

Under tre veckors tid pågår Experiment Bodenstein. Elva personer utmanas att i vårt digitala verktyg Viary att blanda kunskaper, erfarenheter och tekniker från Lyckolabbet och Ledarverkstan. Följ utvecklingen på Experimentfabriken.

Bodensteins hade antagligen ingen aning om att Psykologifabriken, hundra år senare, skulle inspireras av hans forskning. Men, med de senaste årens insikter i neurovetenskap, är steget mellan kemiska reaktioner och mänskligt beteende väldigt kort. Faktum är att de signalsubstanser som påverkar våra känslor, tankar och i slutändan vårt beteende, faktiskt är rena kemikalier. Dopamin och serotonin brukar nämnas som de viktigaste för att skapa positiva känslor hos människor.

Hur kan vi skapa en positiv kedjereaktion hos människor? Eller ännu bättre, mellan människor?

Trogna läsare av Lyckolabbet vet att positiva känslor och tankar kan skapas genom att bete sig på ett sätt som lockar fram dem. Det kan vara så enkla saker som att ägna sig åt fysisk aktivitet eller att skriva ned en tacksamhetslista. När jag själv är ute och springer inbillar jag mig att jag rent av kan känna dopaminet flöda i min hjärna, vilket gör mig lite gladare.

Andra saker man kan göra är att utföra positiva beteenden gentemot andra. Om dopaminet flödar på mig när jag springer, kan man tänka sig att en positiv handling mot någon annan gör att båda våra hjärnor hade kunnat användas i Bodensteins labb för att observera kemiska kedjereaktioner.

Nicholas Christakis beskriver hur våra sociala nätverk påverkar oss – och hur vi påverkar dem. Om en person beslutar sig för att sluta röka, får det stor påverkan på övriga personer i dennes nätverk. Likadant, om en person går ned i vikt, är chansen stor att även fler i nätverket lyckas med detsamma. Även där kan vi se en slags kedjereaktion, en social sådan.

Märker du vart jag vill komma? Det senaste experimentet här på Psykologifabriken har fått namnet Bodenstein, där vi ska föra samman kunskaper från Lyckolabbet och Ledarverkstan för att skapa en kedjereaktion på arbetsplatsen.

Just nu förbereder sig elva utvalda personer. De är alla chefer och ledare och befinner sig utspridda från Göteborg i Sverige till Bangalore i Indien. Det ska verkligen bli en utmaning att via Viary hjälpa dem att utföra små beteenden i sin vardag.

Kanske någon av dem utlöser en kedjereaktion?

Följ utvecklingen på experimentfabriken.

Inlägget om anknytning och positiva emotioner är en av bloggens mest omtyckta enligt statistik från nätet.
Här kommer det igen:
Anknytning och positiva emotioner

När vi är inne på relationer kan jag också tipsa om detta inlägg som som bland annat innehåller ett underhållande (!) TED-talk om sårbarhet:
Om att visa sårbarhet i nära relationer

Om stämningen redan är tung och du vill ha konkreta tips för att övervinna semester-relations-bråket kan jag rekommendera detta inlägg för inspiration:
Så slutar ni bråka på semestern

Lycka till!

Med detta inlägg kommer bloggen gå in i semesterläge, och tills det blir nya inlägg i höst vill jag tipsa om tre bra böcker att ta med till stranden eller landet:

• Lyckans Verktyg av Sonja Lyubomirsky. En riktig pärla för den som är allmänt intresserad av positiv psykologi. Full med lättillgänglig forskning och handgripliga strategier för att stärka det egna välmåendet.
• Flow: den optimala upplevelsen psykologi av Mihayli Csíkszentmihályi är en av de tidigare böckerna inom fältet. En ambitiös bok av begreppets grundare med flera intressanta poänger. Den kan läsas från pärm till pärm för att verkligen få grepp om fenomenet flow, eller slås i för att ta reda på tankeväckande kuriosa om flow.
• The therapist notebook on positive psychology av Bill O’Hanlon. Denna bok riktar sig till personer i människovårdande yrken, men kan med fördel läsas även av personer som vill ha handgripliga tips på övningar att göra i vardagen. Författaren är grundaren av Solutionfocused Therapy. Boken tipsar även om många studier för den som vill läsa mer om teorin bakom övningarna.

Det kommer även dyka upp en del blogginlägg som är sommarrepriser – populära inlägg från året som gått.

Ha en skön sommar!

Foto: flickr.com/morebyless