Psykologifabriken gästbloggar denna vecka på 2,6 miljonersklubben. Ett initiativ för att främja kvinnors hälsa. Här var mitt bidrag:
Kvinnliga chefer ökar i antal och har tuffa förhållanden. Kvinnor utgör hälften av cheferna inom offentlig sektor där de ofta ansvarar för många medarbetare och kan tvingas göra nedskärningar. 4/10 chefer uppger att de är konstant stressade och 6/10 kvinnliga chefer säger att de är missnöjda med sin situation. Chefer behöver allt stöd de kan få.
På Psykologifabriken håller jag kursen Ledarverkstan och cheferna jag träffar där bekräftar bilden: Det är stressigt att vara chef. I kursen får deltagarna träna olika verktyg i ledarskap, bland annat i att hantera utmanande situationer, samtal och stress. Jag tänkte bjuda på ett av dessa nio verktyg här. Det heter “Inte en avslappningsövning” och är en övning i medveten närvaro.
Forskning visar att medveten närvaro är bra sätt att hantera stress och besvärande tankar. Inte för att nödvändigtvis bli av med det som är obehagligt, utan snarare för att lära sig acceptera att det besvärliga finns där. Därför är det inte en avslappningsövning.
Däremot är det ett bra sätt för chefer, ledare och andra att hantera sin situation. Det kan hjälpa till att handskas med besvärande tankar efter att ha fattat hårda beslut vid exempelvis nedskärningar, hantera känslan av stress när timmarna inte räcker till eller känslan av skuld när alla medarbetare inte kan få all uppmärksamhet. Detta verktyg är ett stöd för chefer och andra.
Lyssna på ljudfilen eller ladda ner den för att testa!
Tränar du flera gånger kan du även bli smartare! I en studie förbättrades bland annat deltagarnas arbetsminne av 4 gånger 20 minuters meditation. Detta i jämförelse med en grupp som fick lyssna på Tolkiensagan Bilbo på ljudbok. Om Peter Jacksons kommande filmatisering är bättre än ljudboken på att vässa vårt tänkande återstår att se.
Knappen visar tydligt med sina inåtgående pilar att du ska få stänga dörren när du trycker på den. Knappen är dock falsk. Den sitter där för att öka känslan av kontroll.
Detta är exempel på “fake affordances”, en av forskaren Dan Locktons 101 designprinciper för beteendeförändring.
Min vän, som gav mig tipset om Lockton och hissknappen, genomför själv en studie om hur miljövänliga beteenden kan uppmuntras med design. Bland annat testar hon en tvättmedelsdoseringsskopa som har en söt groda som dränks av tvättmedel om man har i för mycket. En emotionell feedback för sitt miljöbeteende alltså. Eller emotional engagement i Locktons samling.
Design with intent, som Lockton kallar beteendeförändrande design, belyser en viktig aspekt för ledarskap och organisationsutveckling. En chef behöver inte vara närvarande för att berömma allt bra beteende eller ge ständig feedback. Ibland går det att skapa design i arbetsmiljön och arbetsuppgiften som ger naturlig och ständig feedback.
Vilken den fejkade hissknappens motsvarighet är i organisationsvärlden återstår dock att fundera på.
I förra veckan fick jag följande fråga när jag föreläste på en workshop om organisatoriskt lärande i Göteborgsregionen: “Om man ger en räkmacka till någon varje gång den gör något bra, då kommer den ju tröttna på räkmackor.”
Jag hade pratat om vitsen med att uppmuntra önskvärt beteende, att förstärka det som redan fungerar istället för att kritisera det som inte fungerar. När man först lär sig om den psykologiska fenomenet förstärkning börjar man gärna där, ger räkmackor och pengar i hopp om att det ska uppmuntra önskvärt beteende. Så kritiken från det uppsluppna gänget från Ale kommun var väldigt befogad. Om du är redo för överkursen kan du läsa vidare.
I TV-spelet Guitar Hero trycker du på knappar som motsvarar toner i en känd låt, som Paint It Black av Rolling Stones. Varje gång du trycker rätt på leksaksgitarren låter det rätt. När du trycker fel låter det fel. Spelet ger en omedelbar feedback som blir riktigt njutbar om man gillar gammal rock. Här krävs inga pengar, poäng eller räckmackor. Spelet ger naturliga belöningar.
Samma principer gäller när vi ska applicera denna psykologi i ledarskap, föräldraskap eller pedagogik. Veckovisa feedbackmöten, beröm och belöningsscheman i all ära. Det vi alltid strävar efter är när uppgiften, vännerna och miljön står för belöningen. Så det ledaren, föräldern eller läraren kan göra är att skapa dessa miljöer.
Jag har tidigare sagt att psykologin från TV-spel kommer leta sig in i områden som undervisning och ledarskap. Termen för detta kallas gamification och i en kritisk text på bloggen Hide & Seek vill man vara väldigt tydlig med att gamification inte är samma sak som pointification. Att bara ge poäng och små presenter för alla prestationer är inte att utnyttja den riktiga finessen med spel. Guitar Hero och räkmackan är ett väldigt bra exempel på detta. Du tröttnar på poäng, du tröttnar på räkmackor. Du spelar för låten. Du arbetar för arbetet.
Sen måste jag säga att jag fick väldigt naturliga belöningar av träffa alla i GRo-projektet och av att testa Stenungsunds spaanläggning innan det var dags att föreläsa …
Efter en maxad sommar med mycket nya roliga uppdrag, och så lite semester i skärgården känns det nu som att höstsäsongen satt igång. Det tydligaste tecknet: Oskar har flyttat in på kontoret! Efter att ha klarat av sin psykologexamen, och så ett års PTP-tjänstgöring är han nu en fri man. Vilket innebär att han kommer dela sin tid mellan cut-e och Psykologifabriken! Det betyder att han kommer kunna göra ännu mer föreläsningar än tidigare, vara ännu mer delaktig i konsultuppdrag och att hans ledarskapsutbildning om några månader kommer att finnas i ett nytt, väldigt coolt format, väldigt olikt de flesta traditionella utbildningar vågar vi nästan påstå redan nu!
Vi firade vår första gemensamma dag på kontoret med att ta en glasspaus på Stureplan – och jag blev tvungen att föreviga hur väl Oskar lyckades matcha glass och solglasögon.
Och ja, nu kommer vi väl också dra igång verksamheten här på sajten igen!
Med mitt intresse för organisationspsykologi ramlade jag över boken OBM – ledarskapets psykologi. Det är den första svenska boken på ämnet Organizational Behavior Management och jag hörde av mig till en av författarna för en kort intervju. Så här berättar Leif E Andersson om vad OBM är, vad de vill med boken och hur han ser på framtiden för OBM:
Vad är OBM?
– OBM är förenklat KBT för organisations- och ledarskapsutveckling. Mer specifikt är det beteendeanalytiska teori och praktik tillämpat på arbetslivet psykologi. Beteendeanalysen har genom KBT god evidens vid
behandling av psykiska problem av olika slag. I OBM tillämpar vi samma teori och verktyg på arbetslivets problem eller utmaningar.
Vad vill ni åstadkomma med boken?
– Med boken vill jag/vi sprida kunskapen om beteendeteori och OBM till alla som arbetar med människor på något sätt. Jag ser det som en form av paradigm i förändring. Att börja se vad folk gör istället för hur de är.
Ta exemplet skolan. Alla minns vi att det fanns en del besvärliga elever på högstadiet, kravallungar som en kompis kallade sig själv. Men vi minns också att det fanns minst en lärare på skolan som klarade av även de eleverna. Det vill säga det är inte eleverna det är fel på! Oavsett orsaken, någon bokstavskombination eller den sociala miljön så kan en bra lärare som fokuserar på beteendet i klassrummet hantera de eleverna. I sjuan hade eleverna respekt för den läraren på grund av dennes tydlighet och konsekvenser. I nian var det den lärare som alla uppskattade mest.
Samma sak på jobbet, man får de medarbetare man förtjänar. Det vill säga folk gör det som fungerar på jobbet. Du som chef och kollega är en del av andras miljö och du spelar med i spelet.
Hur är responsen på OBM?
– Utifrån intresset för boken och det gensvar jag får när jag är ute och pratar om ämnet ser jag att intresset ökar. Jag hoppas och tror att om 5-10 år arbetar de flesta konsulter/utbildare med dessa verktyg. Exempelvis de som jobbar med LEAN, Performance management och liknande lyser upp när de får OBM beskrivet för sig. Äntligen något som förklarar varför vi inte får till det som vi vill, och ger verktygen.
Ett färskt exempel är en erfaren chef som nu jobbar med mig ibland. När jag först presenterade OBM för honom blev han lyrisk. “Äntligen får jag en förklaring till det jag känt av alltmer genom åren. Jag har kastat bort
massor med pengar på utbildningar och konsulter som inte ger något resultat. Nu förstår jag varför!”
Hur ser framtiden ut för OBM?
– På lång sikt skulle det inte förvåna mig om 1900/2000-talet i framtiden omnämns som den tid då paradigmskiftet till en beteendefokuserad syn på människan skedde. Dagens existerande paradigm kommer att nämnas som en
historisk kuriositet, ungefär som vi idag ser på Lysenko och hans ärvda inlärda egenskaper inom biologin.
Kommer man kunna träna medveten närvaro i sofistikerade datorprogram till Apples iPhone? Kommer det finnas virtuella psykologer på ungdomars digitala fritidsgårdar?
Psykologifabriken samlade ihop sig till en nyårspanel, tog fram spåkulan och pratade förhoppningar på 2009 vad gäller psykologi, internet och ny teknik. Fabrikens medarbetare Hoa Ly, Oskar Henrikson och Linda Backman klämde ner sig i soffan i dockskåpsstudion på Detroit i Stockholm. John Airaksinen försökte hålla ordning på panelen från sin gröna fåtölj.
Läs mer om exemplen som panelen byggde sina högtflygande spådomar på:
Psykologisk träning i form av iPhone-applikationer Brain Tuner är iPhonespelet för matematikträning. Ett annat mer avancerat hjärnträningsspel är Advanced Brain Trainer Ed. 2. Ocarina heter programmet som gör att man kan spela flöjt på sin iPhone – och höra andra flöjtspelare runt om i världen.
Ungas förmåga att ta till sig psykologisk behandling via internet BRIS erbjuder hjälp via mejl och chatt.
Den digitala fritidsgården Habbo.
SVT:s Bolibompa-sajt som fått många treåringar att börja surfa.
Skulle de flesta i din omgivning kalla dig för hjälte? I så fall kan det förutspå hur mycket du kommer att tjäna inom de närmsta åren. Professor Paul Moxnes från Handelshögskolan i Oslo talade nyligen på Psykologidagarna om fantasier. Och om att popularisera psykologi.
I Moxnes mening är det för krångligt att slänga på handelsstudenterna BigFive modellen för personlighet och bättre att ge dem något de kan relatera till. Han väljer därför sagor.
Moxnes har analyserat beskrivningar av personer i grupper och istället för att ge sammanställningarna namn som ledande eller omtänksam så får de namn som kungen, drottningen, prinsessan, horan. När jag frågar om ingen blir stött av indelningen hora skrattar han och säger: “Nej, tvärtom! Jag träffar många studenter som klagar över att de är för lite hora. Du kan ju inte förändra något om du är en snäll prinsessa, ikke sant?”
Beskrivningen och sagofiguren har sedan visat sig ha samband med hur mycket pengar personen tjänar. Moxnes undersökte 109 banker och fann att bara banken var tillräckligt stor så skulle hjältarna tjäna mycket pengar. “Det går inte att vara hjälte i en liten grupp. Att vara hjälte bygger på fantasier och de försvinner när du träffar personen!”
Vi tyckte att det behövdes en cirkusmanege i Psykologifabriken! Här skriver både Psykologifabrikens medarbetare och våra vänner och bekanta. Har du en idé på ett inlägg? Maila dina tankar till: niklas(at)psykologifabriken.se
