Hjärnan lägger gärna krokben för vår associationsförmåga – men hav förtröstan: kreativitet är något som går att öva upp!

I Psykologifabrikens utbildning Idéfabriken ger vi dig insikter i modern psykologisk forskning på kreativitet, avlivar konstnärsmyter – och presenterar konkreta verktyg som gör dig bättre på att generera nya idéer. Utbildningen passar lika bra om du jobbar i en ”kreativ” bransch eller inte.

Detta lär du dig
• att skapa en struktur som optimerar den kreativa processen och gör att du undviker idétorka
• de gruppsykologiska mekanismerna som skapar ett klimat där idéer uppmuntras och uttrycks
• verktyg för att komma åt alla de associationer du har lagrade men som du vanligtvis inte når eftersom de ligger långt från den vardagliga jobbkontexten
• att stjäla och blanda två idéer för att skapa något nytt
• att göra dig av med hämmande myter och felaktiga föreställningar om kreativitet

Vetenskaplig bas
Utbildningen bygger på psykologisk forskning på kreativitet från de ledande auktoriteterna på området, bland annat Keith Sawyer, Marc Runco och Mihaly Csikszentmihalyi.

Redskap
Deltagarna i utbildningen kommer bland annat få arbeta med idéverktyget Ideadice som är framtaget av vårt partnerföretag, designbyrån Cocreative.

Utbildningsledare
Niklas Laninge är Psykologifabrikens kreativitetsexpert. Förutom att hålla utbildningar i ämnet arbetar han som konsult med idéutveckling, bland annat på uppdrag av Kulturhuset. Utöver kreativitet är Niklas fascinerad av beteendeekonomi, något han bloggar om på Valbloggen.

Format & bokning
Idéfabriken kan ges som:
• Interaktiv föreläsning i 60 min
• Föreläsning och workshop 120 min
• Föreläsning och workshop halvdag.

Citat från tidigare kunder

”Idéfabriken är ett roligt och enkelt format som bygger på många praktiska övningar, vilket är väldigt effektivt för att få snabb utväxling på nyvunnen kunskap. Redovisning av intressant forskning varvades med träning i olika metoder för att effektivisera den kreativa processen. Jag tar med mig flera praktiska verktyg från utbildningen som enkelt går att applicera i min vardag och är lätta förmedla till mina medarbetare.

Psykologifabrikens ledare är väldigt inspirerande och energigivande. De plockar på ett skickligt sätt upp aktuella utmaningar från deltagarna för att hela tiden kunna diskutera reella frågeställningar under utbildningen.

I en blandad grupp av deltagare ger även mötet med personer från varierande branscher helt nya vinklar på kända problemställningar som oftast fastnar i invanda hjulspår.

Idéfabriken är en kreativ energikick som jag tror kan ge bränsle för nytänkande i alla typer av organisationer och verksamheter. Två tummar upp!”

~ Jim Carlberg, planner, DDB Stockholm

”Idéfabriken var en kort men innehållsrik djupdykning i kreativitetens mekanismer, hur man kan främja (eller förhindra) uppkomsten av bra idéer. En inspirerande, tankeväckande och användbar utbildning som rekommenderas varmt.”

~ Tove Sjöberg, arkitekt, Studio Feuer

Du är chef på Cancer Caring Center in Pittsburgh och är besatt av att bära gamla brudklänningar i alla upptänkliga situationer – allt från i biltvätten till skidbacken. Går det kanske att kombinera? Japp – Rebecca Whitlinger insåg att hennes urballade idé kunde generera uppmärksamhet och pengar till cancerforskning och drog igång insamlingsevents där gästerna fick chansen att ta på sig den där magnifika gamla klänningen som aldrig kom till någon nytta annars. 90 000 dollar till forskningen senare kan man konstatera att hennes förmåga att kombinera två ovanliga sidor hos sig själv till något nytt var en rätt bra sak.

Just det här konceptet ta tillvara tillgångar hos sig själv och kombinera till något nytt och ovanligt var ett av budskapen i vår föreläsning om vardagskreativitet som vi hade i september. Novembernumret av Psychology Today har just vardagskreativitet som tema – och jag kan varmt rekommendera den här artikeln där historien om Rebecca berättas!

Forskning på kreativitet är förresten också ett tema i kommande nummer av Modern Psykologi. Jag och Jenny har skrivit en av artiklarna!

Lil’ Wayne lyckades under 2008 bli både USA:s bäst säljande artist och kritikernas favorit. Rapparens strategi har varit enkel: att spruta ur sig låtar i en rasande takt. Enligt psykologen Samuel Hugosson, som föreläser om kreativitet, är kvantitet ofta en förutsättning för kvalitet.

– Lou Reed svarade en gång på frågan om hur man blir en bra låtskrivare. ‘Skriv 100 låtar och släng dom. Sedan kan du sätta igång!’. Jag tror det ligger mycket i det.

Psykologen Samuel Hugosson har precis avslutat en föreläsning om kreativitet för chefer, och pustar ut på sitt rum på PBM:s kontor på Linnégatan i Stockholm. Ett av budskapen var att det för att hitta den geniala idén oftast krävs väldigt många halvdana.

Det ultimata exemplet är rapartisten Lil Wayne – som i juni förra året, mitt i en sjunkande skivindustri, lyckades sälja en miljon exemplar av sitt album The Carter 3. Skivan var inte bara en kommersiell succé utan vann också en Grammy för bästa rapalbum och hamnade på tredjeplats på Rolling Stones lista över de bästa skivorna från 2008.

Lil’ Waynes arbetssätt kan bäst sammanfattas i ett ord: massproduktion. När tidningen The Fader hälsade på honom i studion i Miami 2007 förklarade han att han var fullt tillfreds med sin tillvaro – att göra låtar varje dag – och att han inte såg någon anledning till att ta semester. Trots att han inte släppte ett enda riktigt album det året var han ständigt närvarande med stadig ström av mixtapes, remixer och gästverser. När tidningen Vibe listade hans bästa låtar från året nöjde dom sig inte med färre än de 77 allra bästa.

.

Att Lil’ Wayne känner att arbetet i studion är ungefär som att vara på semester är enligt Samuel Hugosson i sig en bra förutsättning för kreativitet. Han avfärdar myten om att man som konstnär måste lida för att kunna skapa konst.

– Visst kan det ge nya infall att gå igenom något svårt. Men generellt är man mer kreativ ju bättre man mår. Är man deprimerad hämmas ju i princip alla processer, säger han.

Ett säkert sätt att döda sin kreativitet är enligt Samuel Hugosson att försöka få till den perfekta skapelsen direkt.

– Många hamnar lätt i en writer’s block, och får skrivkramp. Då är det bättre att bara sätta i gång och göra något ganska dåligt – och sen arbeta om det.

En annan fälla är att vara överdrivet kritisk mot det man producerat.

– Som musiker är det till exempel lätt att snabbt avfärda allt som inte är tillräckligt unikt. I stället kan man att göra en massa olika varianter av varje låt – för då genererar man ju i alla fall fler idéer och ökar chanserna att hitta det unika, säger Samuel Hugosson.

När idéerna sedan är framkastade på bordet är det dags att hitta en metod för att utvärdera dem – utifrån en tydlig definition av vad en bra idé är i just det sammanhanget. När Lil’ Wayne bestämde sig för att göra en rockskiva och släppte skramliga Prom Queen som första singel var det inte någon bra idé om målsättningen var att göra kritikerna nöjda och återigen sälja en miljon skivor på en vecka. Dagens Nyheters kritiker Fredrik Strage skrev en hel krönika om hur usel låten var och singeln tog sig aldrig in på Billboards Top 10.

Men om Lil’ Wayne helt enkelt känner sig färdig med hiphopen för stunden, struntar i allt vad skivförsäljning heter och mer än något annat vill posera med en elgitarr på bröstet… tja, då kanske Prom Queen och rockalbumet kvalar in i definitionen för en bra idé.

Hur skulle det vara om kreativ förmåga användes som ett mått på hälsa, undrar någon i publiken på Uppsala Creativity Day när neurologen Alice Flaherty, Harvard Medical School, håller föredraget “Creativity as disease? Neurological aspects of idea generation.” Många fler skulle förmodligen betraktas som sjuka, och många av dem som idag är sjuka, skulle betraktas som friskare, svarar Alice. Hon har i omgångar själv lidit av hypergrafi, ett tillstånd av hämningslöst behov av att skriva, som uppstod efter att hon förlorade sina för tidigt födda tvillingsöner. Hypergrafi kan också som i Dostojevskis fall utlösas av temporallobsepilepi, eller som i van Goghs fall av störningar i sinnesstämningen. Hypergrafi säger oss att hjärnans temporallober har något med litterär kreativitet att göra, men egentligen inte med själva begåvningen utan med motorn att uttrycka sig i skrift. Alice menar att det ligger något i det gamla ordspråket “Kreativitet är 99 % ansträngning, 1 % inspiration” och det finns massor av vetenskapliga stöd för det.

Alice tog under sitt föredrag upp ett flertal andra neurologiska tillstånd som hon menar ligger på samma kontinuum som det vi betraktar som tecken på kreativ förmåga. Synhallucinationer samvarierar med ovanligt hög aktivitet i temporalloben, liksom är fallet när vi använder vår normala föreställningsförmåga. Alice menar att vi bör förstå fördelarna med milda versioner av neurologiska störningar kopplade till kreativ förmåga. I framtiden kanske vi kommer att se kreativ medicin eller hjärnstimulering som hjälp till normala människor drabbade av skrivkramp eller tunghäfta?

Av: Rebecca Andersson

Är det en lika bra idé att ha inhoppande gästartister under en föreläsning som i raplåtar? Det får vi veta imorgon när jag och Oskar (inspirerade av rapgruppen Wu-Tang Clan) ska testa idén under hans föreläsning på introduktionsdagen för casetävlingen Uppdrag 24 på Uppsala universitet.

Temat är bland annat kreativitet och hur man kan plocka en gammal idé från en kontext, applicera den i någon annan, och skapa något nytt. Jag kommer prata lite om hur jag snor idéer från min bakgrund i klubb & musikvärlden och applicerar i en psykologikontext…

Här kommer två lästips på temat kreativitet:

1. Per Kristensson, docent i psykologi vid Karlstad universitet, forskar på kreativitet och berättar lite om några grundprinciper för kreativitet (som den ovan) i en artikel i dagens Svenska Dagbladet. (Artikeln är en bitext till en lite längre intervju)

2. Boken Medici-effekten, som är full av roliga exempel på hur nya saker skapas i skärningspunkten mellan två etablerade fält. Bland annat min allra nördigaste högstadiehobby (som nu fått en revival) Magic the Gathering! För den som inte är bekant med Magic är det en blandning av samlarkort och sällskapsspel. Med fantasytema. Och japp, det är precis så geekigt som det låter!