Unstuck är en gratis Ipad app som till skillnad från Hoa’s Tool Shops app Viary tar sig an problem på ett mer kognitivt sätt. Viary handlar till stor del om hur människor beter sig och vilka beteenden vi kan göra mer av för att ta oss an olika svårigheter. Helt enkelt “B:et” i KBT. Unstuck däremot fokuserar mer på vilka tankar som dyker upp när vi kör fast vid exempelvis ett beslut, när vi ska sätta upp ett mål eller när vi fått slut på motivation. Här rör vi oss alltså främst i K-landskapet som alltså också hittas i KBT.

I Unstuck skriver du som sagt in ett problem du har, därefter svarar du på lite frågor kring problemet. Slutligen får du ett par halvt skräddarsydda tips på hur du kan förhålla dig till problemet men också ett par verktyg som kan hjälpa dig att ta dig an ditt problem. Det finns alltså ett visst mått av “B:n” i appen också. Jag har haft för lite tid på mig att testa alla verktyg och tips i appen men ni som känner mig vet att jag älskar appar och digitala verktyg. Att jag dessutom lider av svår beslutsångest gör att jag givetvis måste ge initiativet till Unstuck två tummar upp.

Det finns väldigt mycket forskning som talar för att allt fler människor har svårt att välja och att detta till och med orsakar dem lidande. Det är av denna anledning riktigt kul att uppmärksamma tjänster som just siktar på att hjälpa oss med dessa problem. Givetvis är det knappast så att tjänster som Unstuck kommer att hjälpa alla människor som någon gång kör fast. Den som tror att detta är ambitionen bör ta sig en allvarlig funderare. Precis som allt i världen så funkar vissa saker för somliga, detta gäller även webtjänster.

Vill du vara med och ta fram nya webbaserade tjänster som kan hjälpa människor på olika sätt bör du kolla in vårt nya event Health Hack Day som vi arrangerar tillsammans med vårt systerföretag Hoa’s Tool Shop.

Så vet du att du är drabbad:
Du dyker upp som gubben i lådan varhelst du kan behövas för att erbjuda andra dina tjänster, men skulle aldrig komma på tanken att låta någon hjälpa dig med varken hushållet eller arbetet. Högen på ditt skrivbord med arbetsuppgifter bara växer, men du ägnar större delen av tiden åt att släcka bränder som andra startat. Kanske går du runt och muttrar om varför just du drabbats av så sällsynt otacksamma och lata medmänniskor.

1. Hitta dina bekräftelsebeteenden och gör dig av med dem.
Varför erbjuder du dig att fixa fika, hämta barn och vara nykter förare efter varje festkväll? Om du misstänker att du ofta gör det för att få bekräftelse för att du är duktigt och snäll: fundera på hur mycket av det ansvar du tar på dig, som går ut på att få uppmärksamhet från medmänniskor. Är du alltid snabbt framme och erbjuder din hjälp?“ Ja, såklart jag kan beställa bord och organisera gänget inför fredagen”.  Att ägna sig åt bekräftelsebeteende oproportionerligt mycket hänger ofta ihop med att tvångsmässigt söka bekräftelse från andra (där det inte finns någon att hämta), ett försök som är dömt att landa i besvikelse, skriver Maria Farm i sin bok. Självklart är det en viktig del av livet att hjälpa andra, men det är viktigt att skilja på när du hjälper andra för att du tror att du måste, för att du behöver vara oumbärlig för andra för att vara värd något. Om du hjälper andra för din egen skull, kan du bekräfta dig själv i det, istället för att förvänta dig att andra ska se allt du gör.

2. Be andra om hjälp – så slipper de läsa dina tankar för att få veta vad du behöver
I stället för att vänta på att andra ska tacka dig för all den tid du lägger ned på att fixa och trixa för dem, be dem om hjälp! Be morfar att hämta på dagis, fråga om din partner kan handla mat, låt din kollega korrekturläsa din rapport. Den här övningen handlar om att pröva på två grundläggande förmågor i kampen mot ansvarssjukan.
(a) Att uppmärksamma när andra ställer upp. Kanske blir du förvånad över hur gärna andra vill hjälpa dig, även de som du gett stämpeln som “otacksamma” eller “ansvarslösa”. När du har “ingen tackar mig”-glasögonen på, kan det vara svårt att se sådant som inte stämmer med ditt antagande. Det är en tankefälla som beror på att du uppmärksammar det du tror att du kommer att se. Psykologen Aaron Beck, en förgrundsgestalt inom kognitiv terapi, kallar fenomenet för selektiv seende: du ser det du vill se.
(b) Du hjälper andra att veta hur de kan hjälpa dig. Om du lär dig att kommunicera dina behov istället för att förvänta dig att de ska kunna läsa dina tankar och se dina behov, så uttryck dem i klartext. Då ger du andra en möjlighet.

3. Att sänka kraven på andras prestationer – och minska kritiken
Om du lever efter lagen att “mitt sätt är bäst” är du säkerligen väl bekant med devisens moment 22: om bara ditt sätt att göra saker duger, innebär det oundvikligen att du måste göra precis allt själv. Om du ofta känner att du har svårt att stå ut med andras otillräcklighet, oavsett om det gäller att vika tvätt eller skriva en rapport, är det dags att pröva på att ge dina närstående och kollegor mer ansvar, utan att sedan kritisera hur de genomfört sin uppgift.  När du bett någon om hjälp (i steg 1) är det viktigt att inte kritisera insatsen i efterhand. Då är sannolikheten stor att ditt missnöje kommer att stegras, och att dina medmänniskor inte blir så sugna på att ge dig ett handtag igen. Exempel: Din stökiga tonårsdotter har förmåtts dammsuga vardagsrummet. Varning för att gå runt och kika i hörnen och under mattor efter damm! Säg bara “Tack, vad glad jag blir när du hjälper mig med det här” och håll sarkasmerna och kritiken “en blind apa hade fått bort mer damm” för dig själv.

4. Regnar det nya arbetsuppgifter över dig när du är på kontoret? Använd de här nyckelfraserna som paraply: Är det viktigt? Är det bråttom? Kan jag planera in en stund senare för att arbeta med det?
Testa vad som händer om du inte reflexmässigt svarar “ja!” på alla förfrågningar. Du kanske missar möjligheter, men det blir definitivt lättare att planera. Om du får ångestväckande tankar av att säga nej eller kanske, pröva att bara notera tankarna som kommer. Bestäm dig för att stå fast vid ditt beslut. Låt bli att springa efter eller mejla personen som frågat, för att säga att du visst kan tänka dig att läsa en rapport över helgen eller rycka ut som nattvandrande förälder på fredagskvällen. Låt dina vanligaste svar vara “ja, låt mig fundera på det” under en hel dag på jobbet.

5. Stressigt på jobbet, ostädat hemma och dålig kondis? Dra till puben med en kompis!
Gör roliga saker trots att du inte hunnit utföra dina sysslor – när du fortfarande är pigg och glad. Ett vanligt problem för de som drabbats av ansvarssjukan är att aktiviteter som förut brukade skänka glädje och njutning mer och mer har börjat likna måsten. Det beror troligen på att du ofta är helt slut när du väl ska göra något roligt, skriver psykologen Maria Farm i sin bok KBT-akuten: fri från perfektionism, kontrollbehov, konflikträdsla och andra relationsproblem. Lösningen är att inte vänta tills alla sysslor är gjorda innan du gör något roligt. Gå hem en timme tidigare från jobbet och bjud ut din partner på middag när du är utvilad och pigg, fika med kollegerna på förmiddagen, innan dagens viktigaste arbete är slutfört. Dra till puben med en polare även om du egentligen borde ha tränat. Det finns en chans att du uppfattas som en lite mer avslappnad person av dina medmänniskor, vilket i sin tur kan bidra till att göra det roliga i vardagen kul igen!

6. Pröva att slarva medvetet för att testa vad som händer
Vad är det värsta som kan hända om du lämnar sängen obäddad, skickar iväg ett säljmejl med ett stavfel eller lämnar in en rapport med styltigt språk? Ifrågasätt dina katastroftankar genom att sätta dem på prov, då avväpnar du dem.

7. Utsätt dig för mirakelfrågan: Vad skulle du göra om du inte kände dig tvingad att ta så mycket ansvar?
Vilka aktiviteter skulle den mer ansvarslösa du ägna dig åt?Vilka tankar skulle du tänka?Vad njuter den mer ansvarslösa du av? Vilka människor skulle du umgås mer med om du inte behövde ta så mycket ansvar?

Publicerades ursprungligen i Modern Psykologi
Illustration: Graham Samuels
Läs mer: Maria Farm KBT-akuten: fri från perfektionism, kontrollbehov, konflikträdsla och andra relationsproblem.
Martin M. Antony & Richard P. Swinson. When Perfect isn’t good enough: Strategies for coping with Perfectionism.

Du är inte ensam. Sömnsvårigheter drabbar i runda tal var tredje svensk. En kombination av orsaker ligger bakom problemen, men ofta finns en utlösande faktor som drar igång problemen – det kan vara allt från tentastress till skilsmässa. Utifrån psykologisk forskning om kognitiv beteendeterapi och sömn kan man se två kärnproblem: Dåliga strategier och för mycket tryck på gaspedalen.

Dåliga strategier handlar om att man lätt vill kompensera sömnsvårigheterna med att ägna mycket tid i sängen. På så sätt få man i alla fall vila, tänker man lätt. Problemet är att kroppen kopplar samman sängen med stress, istället för med sömn. Till slut kan det bli så att kroppen stressar upp sig bara man tänker på att lägga sig för att sova.

Gaspedalsproblemet bygger på tanken att kroppen har en för hög aktivitetsnivå. Tanken är att kroppen har en gaspedal och en bromspedal, och att båda behövs. När man ska på jobbintervju eller skriva tenta behövs gaspedalen, men när man sen ska återhämta sig behöver man bromsa. Genom avslappningsövningar kan kroppen lära sig att bromsa lite, vilket är bra innan det är dags att somna. Det är också lätt att tro att det är värre än vad det är. För at få veta sanningen kan du bli din egen forskare, och samla in fakta för att verkligen veta hur det ligger till.

Psykologens tips – för dig som har svårt att sova:

För en sömndagbok, tex via gratisappen för iPhone, Daily Tracker Lite. Idén är att du ska samla in fakta, istället för att bygga upp katastroftankar. Anteckna när du gick och la dig, när du släckte, när du tror att du somnade, när du vaknade och hur många gånger du vaknat under natten, samt hur lång tid du varit vaken. Kanske kommer resultaten att förvåna dig – många gånger sover man faktiskt mer än man tror. Denna rutin hjälper dig också att utvärdera om arbetet med sömnen gör nån nytta!
Gå upp samma tid varje dag. Lär kroppen att detta är din rutin. Genom rutinen så hålls kroppens egen överkompensering av sömn i schack. Detta är speciellt svårt på helgerna, men är du i behov av att verkligen ta itu med sömnen så kanske det kan vara värt det?
Svalt, tyst och inget arbete i sovrummet. Lär kroppen att associera sängen med sömn.
Kan du inte somna på 15-20 minuter – gå upp ur sängen och gör nåt annat. Detta för att bryta kroppens inlärda koppling mellan sängen och stressen över att inte kunna sova.

Text: David Brohede
Läs mer: Sov gott av Susanna Jernelöv

– Men det går aldrig att tro att man är immun mot livets svårigheter bara för att man har en utbildning inom psykologi.

Marina Järvinen är psykolog med kbt-inriktning och arbetar med psykologisk behandling på KBT-gruppen i Stockholm. Hon tycker att det finns en hel del från arbetet som psykolog som hon har nytta av privat.

– Ja definitivt. Framför allt tycker jag att riktad uppmärksamhet, medveten närvaro, kommer väl till användning i mina relationer till andra människor, eller när jag känner mig stressad över någonting. Dessutom tycker jag att mina kunskaper i inlärningspsykologi hjälper mig i mitt föräldraskap. Exempelvis ger det mig en större förståelse för hur mitt barn agerar, vilka konsekvenser det kan få, och hur jag själv kan hjälpa till i hans utveckling.

Hur kommer det sig att du använder dig av just detta?

– Jag antar att det handlar om att jag verkligen tror på de begrepp och redskap som jag använder mig av i mitt arbete. Jag har märkt att de underlättar för många klienter i sina liv, och att de har fungerat också i min egen vardag. De ger mig konkreta sätt att hantera stressfyllda situationer på, och att inte bara agera instinktivt. Samtidigt tycker jag att det är viktigt att som psykolog också pröva det jag lär ut till andra – vad är det jag försöker få mina klienter att göra? Hur fungerar det? I grund och botten är det en trovärdighetsfråga.

När använde du dig senast av detta i din vardag?

– Det var nog i söndags eftermiddag då jag började tänka på allt som behövde göras under den kommande veckan. Det gjorde mig verkligen stressad, samtidigt som även jag insåg att jag borde ta itu med trädgården och fixa tvätten. Jag kunde dock förmå mig själv att använda medveten närvaro mot den aktuella situationen, det jag kunde påverka, och inte de saker som låg framför mig de kommande dagarna. Jag tillät mig då att tänka att ”det är som det är”, utan att värdera, och istället gå ut och pyssla i trädgården trots att vädret egentligen var dåligt.

Blir man som psykolog bättre på att hantera problem i vardagen tack vare det man lär ut till andra?

– Jag skulle inte tro att man jämt och ständigt kan leva som man lär bara för att man är psykolog, utan man måste alltid kunna förlåta sig själv för det man misslyckas med. Däremot tycker jag att vi som jobbar med psykologisk behandling åtminstone bör försöka sträva efter att pröva några av de saker vi ber våra klienter göra. Detta tror jag ger en större förståelse för de svårigheter som ens klienter dras med, och leder nog också till ett större förtroende för mig och mitt sätt att arbeta.

Text: Alexander Rozental
Texten publicerades ursprungligen i Modern Psykologi
som en del av artikeln Psykologernas egna knep

I så fall kan du testa Alectas iPhone-app Det är mänskligt att vara kortsiktig som vi har hjälpt till att ta fram tillsammans med  de utmärkta utvecklarna Monterosa. Ladda ner appen här!

Appen är verktyg du kan använda som ett litet stöd om du känner att du vill prova att förändra något kortsiktigt beteende hos dig själv – oavsett om det är något du har svårt att ta tag i, eller om det är något du känner att du borde avstå ifrån lite oftare.

Appen är inte i sig vetenskapligt beprövad, men bygger på några grundläggande principer som används i kognitiv beteendeterapi: att definiera kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser av beteenden man vill förändra och att registrera beteenden bland annat. Sen tror vi också att du genom att dela med dig av din strävan på Facebook kan få stöd av dina vänner!

Här kan du sen Oskar berätta om grundfunktionerna i appen!

Oskar har de senaste dagarna och pratat om appen i Aftonbladet, SVT (ca 9:20 in i klippet) och TV4!

Du kan läsa mer om kortsiktighet och se några roliga klipp som visar en av våra favoritspsykologer Anna Karlstedt i terapi-action på Alectas kampanjsida Kortsiktig.se. Där kan ni också se en rolig video på det klassiska marshmallows-experimentet som var den ursprungliga inspirationskällan för den här kampanjen!

Till sist, hör gärna av dig om du har kommentarer eller förslag på utveckling av appen!

Det är en tuff bransch svarar vissa, bara de starkaste överlever – musikens darwinism. Kanske har klimatet blivit ännu hårdare sen Idols intåg i de svenska vardagsrummen år 2004. Plötsligt blev det okej, kanske en norm, att döma ut och ibland förolämpa unga musiker. Givetvis får detta konsekvenser.

Människan är en funktionell varelse, hon söker lösningar. Nyligen presenterade SVT en enkätundersökning, där 43.6 % av de svarande musikerna i symfoniorkestrar hade använt betablockerare. Vidare går det att börja fundera över alkoholkulturen inom musikbranschen, exempelvis rockmusikerna som tar några öl innan en konsert. Kanske är det ett sätt att hantera scenskräcken, döva ångesten. Men hur kul är det när man inte längre vågar sig upp på scenen utan att göra sig lite avtrubbad med tabletter eller alkohol?

Som blivande psykolog tänker jag genast på hur kunskaper inom KBT skulle kunna implementeras i musikskolor och musikbranschen i stort.

När människan känner sig hotad, kan automatiska responser sättas igång via det sympatiska nervsystemet. Kortfattat påstår vissa att det är ett biologiskt arv som förbereder kroppen på flykt eller att slå tillbaka i en hotfull situation. Det fanns ett överlevnadsvärde i detta när människan levde som ett med naturen. Idag kan det dock te sig som mindre adaptivt när responsen orsakar hög puls och pumpande adrenalin, vilket får händerna att skaka i en situation som är långt ifrån livshotande. När en person går upp på scenen och känner starkt obehag kan det vara just detta som händer, en ångestkänsla stiger i kroppen och allt denne vill göra är att fly. Här gäller det dock att försöka trotsa sina instinkter och stanna kvar i situationen. Dessa jobbiga känslor kommer med stor sannolikhet ge med sig inom en relativt kort stund.

Nedan följer några korta exempel på hur det går att börja arbeta med sin scenskräck.

1. Ifrågasätt dina katastroftankar! Vad är det värsta som kan hända? Hur realistiska är dessa?

2. Nu gäller det att försöka motbevisa dessa katastroftankar genom att utmana dig själv. Gör en lista över situationer som känns jobbiga, ta 10 exempel där 10:an känns som det absolut värsta scenariot och där 1 känns klart genomförbar. Prova gör 3:an på listan, det kan vara att spela gitarr inför dina tre närmsta kompisar. Det ska vara en utmaning, men inte kännas omöjligt
att genomföra! Även fast den valda situationen framkallar jobbiga känslor, stå ut med dessa och märk hur ångesten går ner. Fortsätt sedan successivt med det som känns jobbigt på din lista i stigande ordning.

3. Försök låta bli att ta till saker som gör att det brukar kännas lättare, men som långsiktigt gör situationen värre. Ta exempelvis inte den där ölen innan du går upp på pubscenen!

Text: Hilda Åsander
Illustration: Amandah Andersson

Läs mer: Thomas Furmark – Social Fobi
Anna Kåver – Social Fobi – att känna sig granskad och bortgjord

Nu finns det möjlighet att anmäla sig till en vetenskaplig studie på Karolinska Institutet där personer med tvångsproblematik kan få hjälp över Internet. Psykologifabriken fick tag på psykologen Erik Andersson, som leder studien, för att få svar på några frågor.

Är tvångssyndrom som i den där filmen med Jack Nicholson, Livet från den ljusa sidan? 
Det kan man nog säga. Melvin, som spelas av Jack Nicholson, lider av s.k. ”tvättvång” vilket innebär att Melvin får jobbiga tankar om att han kan ha blivit smutsig eller smittad med bakterier. För att lindra obehaget tvättar Melvin händerna frenetiskt eller har på sig plasthandskar. Men det finns många andra typer av tvång än att tvätta händerna överdrivet. Vanliga tvångsteman kan vara att man glömt låsa dörren, att man ska råka skada någon eller göra misstag. Andra teman kan vara att man får obehag av att saker inte ligger i ordning eller symmetriskt. Man hamnar då i ritualer för att ställa saker ”rätt” eller måste städa lägenheten i flera timmar.

Vad får man göra i er behandling? 
Inledningsvis ägnar psykologen och klienten några veckor åt att skaffa sig en noggrann bild av klientens livssituation, tvångsproblem och mål. I vårt program jobbar man med en självhjälpsmanual som innehåller ett nytt tema för varje vecka. Självhjälpsmanualen är skräddarsydd för klientens problematik och all kommunikation med psykologen går via ett säkert e-postsystem. När man gjort analysen är nästa steg att gemensamt göra en behandlingsplan. Vår behandling utgår från kognitiv beteendeterapi vilket innebär att man gradvis vågar söka upp situationer där skrämmande tankar väcks. Om man är rädd för smuts, eller smitta, är målet att i gradvisa steg utsätta sig för sådant man känner är smutsigt eller smittat och sedan avstå från att tvätta händerna. Om man kontrollerar dörren eller spisen mer än vad som är rimligt, består behandlingen i att t.ex. stänga ytterdörren på väg ut utan att göra någon kontroll av om den är stängd. Om man har en överdriven rädsla för att ha kört på någon med bilen är målet att köra på vägar där det finns folk utan att köra tillbaka och se efter. Det har visat sig att om man övar många gånger på sådana situationer så minskar obehaget på lång sikt. För att bli hjälpt av behandlingen krävs det att man ägnar mycket tid till självständigt arbete, precis som i en vanlig traditionell KBT-behandling.

Vad ser du i spåkulan när det gäller behandling av tvång? 
Vår förhoppning med Internetförmedlad KBT är att kunna erbjuda fler människor en effektiv behandlingsmetod. Många söker idag inte hjälp eller erbjuds inte rätt hjälp på sin hemort. Att kunna erbjuda en effektiv behandling via Internet kan förhoppningsvis hjälpa fler människor till ett liv utan tvång. Det är egentligen inte så mycket som skiljer Internet-KBT från traditionell KBT. Skillnaden är sättet att kommunicera. I framtiden kanske vi får se en kombinerad terapi, där klienten både träffar sin terapeut i terapirummet och via e-postkontakt.

Vill du veta mer om studien? Gå in på www.internetpsykiatri.se eller maila Erik Andersson: erik.andersson@sll.se

Vill du så får du gärna sprida länken till studien eller denna intervju, till exempel på facebook! Så kan fler personer med tvångsproblematik få hjälp.

Vad är OBM?
– OBM är förenklat KBT för organisations- och ledarskapsutveckling. Mer specifikt är det beteendeanalytiska teori och praktik tillämpat på arbetslivet psykologi. Beteendeanalysen har genom KBT god evidens vid
behandling av psykiska problem av olika slag. I OBM tillämpar vi samma teori och verktyg på arbetslivets problem eller utmaningar.

Vad vill ni åstadkomma med boken?
– Med boken vill jag/vi sprida kunskapen om beteendeteori och OBM till alla som arbetar med människor på något sätt. Jag ser det som en form av paradigm i förändring. Att börja se vad folk gör istället för hur de är.

Ta exemplet skolan. Alla minns vi att det fanns en del besvärliga elever på högstadiet, kravallungar som en kompis kallade sig själv. Men vi minns också att det fanns minst en lärare på skolan som klarade av även de eleverna. Det vill säga det är inte eleverna det är fel på! Oavsett orsaken, någon bokstavskombination eller den sociala miljön så kan en bra lärare som fokuserar på beteendet i klassrummet hantera de eleverna. I sjuan hade eleverna respekt för den läraren på grund av dennes tydlighet och konsekvenser. I nian var det den lärare som alla uppskattade mest.

Samma sak på jobbet, man får de medarbetare man förtjänar. Det vill säga folk gör det som fungerar på jobbet. Du som chef och kollega är en del av andras miljö och du spelar med i spelet.

Hur är responsen på OBM?
– Utifrån intresset för boken och det gensvar jag får när jag är ute och pratar om ämnet ser jag att intresset ökar. Jag hoppas och tror att om 5-10 år arbetar de flesta konsulter/utbildare med dessa verktyg. Exempelvis de som jobbar med LEAN, Performance management och liknande lyser upp när de får OBM beskrivet för sig. Äntligen något som förklarar varför vi inte får till det som vi vill, och ger verktygen.

Ett färskt exempel är en erfaren chef som nu jobbar med mig ibland. När jag först presenterade OBM för honom blev han lyrisk. “Äntligen får jag en förklaring till det jag känt av alltmer genom åren. Jag har kastat bort
massor med pengar på utbildningar och konsulter som inte ger något resultat. Nu förstår jag varför!”

Hur ser framtiden ut för OBM?
– På lång sikt skulle det inte förvåna mig om 1900/2000-talet i framtiden omnämns som den tid då paradigmskiftet till en beteendefokuserad syn på människan skedde. Dagens existerande paradigm kommer att nämnas som en
historisk kuriositet, ungefär som vi idag ser på Lysenko och hans ärvda inlärda egenskaper inom biologin.

Av: Oskar Henrikson

Läs gärna min tidigare artikel om OBM: Beteendeanalys för organisationer och fotbollsstjärnor

Det började bra. Jag ramlade in en timme försent (på grund av arkitekturskolans festligheter på torsdagskvällen..) och möttes av en  rätt så ung föreläsare med en assnygg tisha från Nick Cave! “Dig, Lazarus, Dig! löd texten.

Fördom 1 , psykodynamiker är mossiga och tråkiga, motbevisad

Lite kortfattat kan man säga att en person som har problem med mentaliseringsförmåga uppfattar egna tankarna och känslor som verkliga sanningar. Man liksom VET att alla människor uppfattar världen precis som man själv gör. Det kan vara svårt att skilja på andras tankar och det som rör sig i den egna sinnesvärlden.Mentalisering jobbar man med i alla terapier, mer eller mindre. Det handlar om att öka sin förmåga att tänka sig in i hur andra och man själv tänker och känner. Mentalisering brukar beskrivas som förmåga till empati, inkännande och reflektionsförmåga.

Åh det är ju sjukt svårt att sammanfatta. Läs mer här, och här om ni är nyfikna. I alla fall. Under föreläsningen tog Wallroth upp en hel del smärtpunkter för mig gällande PDT och deras inställning till patienten.

För det första betonade Wallroth gång på gång att man INTE ska tolka patientens känslor och tankar åt dem utan sträva mot att spegla dem och undersöka dem på ett nyfiket sätt. Inget mer “Ja, såklart du är avundsjuk på den här unga framgånsrika författarinnan, hon har ju en far, det har inte du!” eller KBT-fällan, “STOPP, du tänker fel! tänk såhär! Känn såhär!” Alltså. Om du är en “mindplayer” och försöker plantera tankar och tolkningar hos patienten kan du verka mentaliseringshämmande. Ja, det är ju sunt förnuft att inte säga till någon annan vad den tänker och känner. “Nej, du är inte ledsen , du är arg på mig” Men hos en sårbar patient kan det vara ödesdigert. Det kan till och med leda till svårigheter att skilja på vad som är sant och verkligt, och inte. Känner jag inte som jag känner? Kanske har han rätt?

För det andra återkom Wallroth flera gånger till hur viktigt det är att behandlaren är öppen med vilken metod och vilket syfte som mentaliseringsterapin har och använder sig av. Psykoedukation och rational för behandlingen, precis som i KBT. Det är ett sätt att inte underskatta patienten.

Den tredje och sista av mina fördomar som Wallroth effektivt desarmerade handlar om den smygiga mystisicmen som jag tycker mig finna hos vissa PDT-företrädare

Att PDT:are gillar psykodynamik just för att den är så exklusiv och mystifierande. För att det är så roligt att få leka “mind in a mind”, att få vara ensam om att förstå en patient. Jag tänker mig att det är väldigt roligt att få gräva i andras omedvetna strukturer, men att det ibland inte hjälper patienten att nå bättre välbefinnande. Wallroth menade att man måste släppa expertrollen och gå in i terapirummet med fokus på patientens medvetna tankar, och hennes egna tolkningar. 

Läs mer här om Per Wallroth på Psykologfabriken.

- Kalla det inte KBT i organisationer, det får det att låta som psykologisk behandling, sade psykolog Rolf Olofsson på Beteendeterapeutiska föreningens årskongress i Uppsala den 13-14 mars. Han anser att beteendeanalys är mer än bara kognitiv beteendeterapi (KBT):

- Beteendeanalys går att använda för organisationsutveckling och konflikthantering – områden där psykologer borde ta för sig mer.

De båda psykologernas område brukar på engelska kallas Organizational Behavior Management (OBM) eller performance management. För den som vill läsa om upprinnelsen till OBM föreslår Kenneth Nilsson en artikel av Parsons (1974) som gör en beteendeanalytisk omtolkning av det klassiska Hawthorneexperimentet, där det enkla faktum att försökspersonerna blev observerade påverkade deras arbetsresultat. Parsons kom fram till att fabriksarbetarna i studien arbetade bättre på grund av att deltagarna fick en tydlig återkoppling till sina arbetsresultat, något som är centralt för OBM. Kenneth Nilsson sade att detta är en av styrkorna med beteendeanalytisk organisationsutveckling:

- Precis som människans DNA är densamma, oavsett i vilken situation du träffar henne, är principerna för beteendeanalys desamma i alla situationer, även om innehållet varierar stort. Därför kan de förklara fenomen som Hawthorneexperimentet.

Den som önskar en lättare ingång i ABC-modellen och vikten av positiv förstärkning i organisationer kan vända sig till Aubrey C Daniels. Den 73-årige amerikanen Daniels gjorde OBM tillgängligt för en bredare publik när han fick arbeta med den amerikanske fotbollsstjärnan Fran Tarkenton. Han har även skrivit den pedagogiska boken Bringing out the best in people. Artiklar och böcker om OBM kan annars vara svåra för chefer och managementfolk, anser Kenneth Nilsson, och det är viktigt att vi når ut till dem som är klienterna.

Även om OBM funnits länge har det inte slagit igenom på bred front. Rolf Olofsson och Kenneth Nilsson hoppas på att antalet psykologer som arbetar med OBM snart når en kritisk massa och att det då kommer att bli populärt. Olofsson tycker att organisationsutveckling och konflikthantering passar mycket bra för personer med psykologisk kompetens.

Rolf Olofsson har bland annat arbetat med konflikter på en administrativ avdelning där personalen misstrodde varandra och inte vågade delegera uppgifter. Detta av rädsla för att bli av med sina ansvarsområden. En konflikt som deltagarna på workshopen fick arbeta med som fall. De fick applicera sina kunskaper om beteendeanalys på konflikten och Olofsson hoppas att det väckte lite nyfikenhet inför att arbeta på detta sätt:

- KBT har på senare tid blivit väldigt populärt och ger draghjälp till OBM. Så kanske ser vi fler psykologer inom organisation och konflikthantering med denna profil i framtiden.

Förhoppningsvis kallar vi det då inte KBT i organisationer.

Texten publicerades ursprungligen på Psykologtidningen.se

Text: Oskar Henrikson