Arg, glad, ledsen, intresserad eller entusiastisk. Med modern inlärningspsykologi kan du ge varje känsla sitt eget soundtrack och skapa din egen fjärrkontroll till känslorna.

Människan har alltid blivit känslomässigt påverkad av musik. Och vad vi känner påverkar hur vi tänker – och vad vi tänker påverkar hur vi känner. De flesta har någon låt som väcker starka känslor. Powerballaden som spelades under ”första tryckaren” kommer alltid att väcka samma känslor som den gjorde första gången. Många år senare spelas låten igen och minnen från det förgångna, om olycklig tonårskärlek och sprittande sommarglädje blir tillgängliga igen under ett ögonblick.

En låt kopplad till ett obehagligt ögonblick kanske orsakar helt andra reaktioner utan att vi riktigt förstår det: knutna nävar, röda kinder och ökad puls.

Utan känslor skulle männi skan inte fungera. Vi skulle sakna drivkrafter och kreativitet, och relationerna skulle bli tomma på innehåll. Under hjärnans evolutionära utveckling kom känslorna före förnuftet. I psykologin finns flera begrepp för känslor. Affekter kallas de omedelbara kroppsliga reaktioner som inte involverar tänkandet. Det vi i vardagligt tal kallar för känsla översätts bäst med uttrycket emotion. Emotionen uppstår först när affekten blandas med information från ditt tidigare känslo­register.

Känslor kan hjälpa oss i rätt riktning eller ställa till problem för oss. När vi vet vad vi känner och varför har vi lättare att hantera vårt liv. Vi blir mer toleranta mot våra egna upplevelser och får möjlighet att begripa våra egna till synes irrationella känsloutbrott. Det är okej att ibland reagera känslomässigt, men det kan också vara bra att lära sig navigera i känslostormarna.

Känslorna har stor makt i våra liv, oavsett om vi ser dem eller inte. Det går inte att hindra känslor från att uppstå, men det kan gå att påverka dem indirekt. Psykologen Gabriella Svanberg tycker att det är viktigt att förhålla sig till känslorna i stället för att motarbeta dem. Känslorna, även jobbiga sådana, kan hjälpa oss att utvecklas.

– Säger känslan en sak och förnuftet en annan, så brukar jag tipsa om att låta det få ta lite tid. Inte köra över någon sida – utan låta beslutet få mogna, och sedan jobba på att göra ett medvetet val. Livet skulle bli för trist om man var för förnuftig, och för galet om man alltid gick på känslan. För mig som psykolog är det viktigt att bli medveten om mina tankar och känslor för att sedan dubbelkolla om det är en befogad rädsla jag känner – eller om det är något jag själv kokat ihop.

Genom att tolka det som händer inuti och omkring oss hjälper känslorna oss att handla rätt i olika situationer. Känslan sätter oss i rörelse. Med känslokontroll menas inte att försöka binda och förhindra vissa oönskade känslor.

– Det kallas att arbeta med att vara medvetet närvarande i sitt känsloliv och det handlar om att uppmärksamma sina känslor men inte nödvändigtvis låta sig styras av dem, säger Gabriella Svanberg.

Ett sätt är att använda en musikspelare för att lära sig reglera, hantera och leva med alla sorters känslor. När man lyssnar på en låt som väcker starka känslor sätter kroppen i gång flera processer. Musklerna spänns eller slappnar av, pulsen ökar eller saktar ned och hormoner utsöndras. Den världskände neurologen Antonio Damasio har exempelvis upptäckt att vissa musikstycken, instrument och sångröster kan väcka känsloreaktioner som går att se och mäta på huden.

Syftet med känsloreglering är att skapa fler handlingsalternativ; möjligheten att hindra impulsen att skälla ut någon på gatan, förmågan att gå till jobbet trots att hjärtat är i bitar eller bara kraft att stå ut med den sorg och ledsamhet som uppstår när man hör en en låt som brukade vara ”Vår låt”.

– Musik är ett fantastiskt redskap för att reglera känslor, säger Gabriella Svanberg. Sätter du på musik som får dig att tänka på härliga saker så får hjärnan budskapet ”Det är lugnt här!” vilket gör att hjärnan drar ned på stresshormonerna. Jag använder själv mp3-spelaren för att komma i rätt stämning.

Så vad är det som händer när musik kopplas till starka känslor? Inlärningspsykologin har svaret. Om man exempelvis alltid lyssnar på Joy Division vid festliga tillfällen kommer man efter ett tag märka att man blir festsugen bara av att höra sångare Ian Curtis röst. Precis som när Pavlov upptäckte att hans hundar började dregla redan när han ringde i klockan som signalerade att maten var på ingång. Det som har hänt är att man har kopplat förstärkande upplevelser – mat, berusning och roliga samtal – till tidigare neutrala låtar. När musiken betingats är det inte bara mat, vin och sällskap som utlöser feststämning, det räcker med att sätta på en viss låt. Musik som ackompanjerat riktigt starka upplevelser, som till exempel första kyssten i en stark kärleksrelation, kan alltså betingas för alltid. Även om kyssen och låten bara sammanföll i några sekunder.

Läs guiden till att använda musikspelaren som fjärrkontroll för känslorna.

Text: Linda Backman & Jenny Rickardson
Foto: re-ality/Flickr.com
Texten publicerades ursprungligen i Dagens Nyheter.

Forskning inom positiv psykologi har visat att andelen positiva känslor i förhållande till negativa är avgörande för subjektivt välmående. 2005 lanserades vad man kan kalla ett recept genom Fredrickson och Losadas artikel i American Psychologist.

Den gudomliga proportionen stavas 3:1 – alltså för varje negativ känsla behövs åtminstone tre positiva. Den grupp individer vars uppsättning av olika känslor motsvarar denna proportion, har visat sig vara vid bättre hälsa, ha bättre sociala relationer och högre inkomst.

Balans räcker alltså inte. Istället har det visat sig att om man varaktigt upplever negativa och positiva känslor i samma utsträckning, 1:1, så är det vanligare med exempelvis spruckna relationer och nedstämdhet. Definitionen av subjektiv välbefinnande härstammar ifrån positiv psykologi, som definierar mental hälsa i positiva termer, istället för vad som är traditionellt, i termer av frånvaro av mental ohälsa. En person som är lycklig befinner sig i vad de kallar ett blomstrande tillstånd av optimalt mänskligt fungerande som innebär bland annat tillfredsställelse, skapande och flexibilitet vid motgångar.

Men, det finns en övre gräns för positivitetsproportionen. När positiva känslor förhåller sig högre än 11:1 till negativa, är gränsen passerad och individen faller inte längre inom räckvidden för optimalt fungerande. Tvärtom verkar för mycket optimism leda till sämre förmåga att beräkna risker. Slutsatsen blir, subjektivt välbefinnande är förenligt med bättre hälsa, högre prestationer och social välgång. Men bara så länge vi, när så är användbart, tillåter en och annan negativ tanke att vägleda vårt beteende. Vem skulle till exempel våga lita på den helt och hållet optimistiska piloten som fattar beslutet att flyga trots orkanvarning?
Hur ser din positivitetsproportion ut? Undersök här genom ett tvåminuters självskattningsformulär.

Av: Rebecca Andersson

Referenser:
Från seminariet ”Brain, consciousness and happiness – how 21st Century Psychology became everything that 20th Century psychology rejected” som hölls av Antti Revonsuo, Ph.D. (psychology) under helgens Nordiska studentkonferens i Åbo som gick under titeln ”Far from Traditional: Versatile Use of Psychological Knowledge”.
Fredrickson B. L. & Losada M. F. (2005). Positive affect and the complex dynamics of human flourishing. American Psychologist, 60, 678-686.

Klippdockan John John lever ett liv fullt av applicerad psykologi och allvarligt menade lekar! I första avsnittet ger han sig i kast med pinsamma danser, rapstjärnan Dizzee Rascal – och tar en vän till hjälp för att reda ut om det kan vara nyttigt att vara pinsam!

Klicka på första bilden i högerspalten för att sätta igång!

Tack för Creative Commons-licensierade bilder från Flickr:

BL1961, aloshbennett, playingwithbrushes, devonTT.

Tack Grand Hotel Saltsjöbaden för fint häng i biblioteket.

Videos som figurerar i avsnittet:
Dizzee Rascal dansar till “Holiday”
John John dansar till “Holiday”