Äntligen har gruppforskaren Susan Wheelan blivit översatt till svenska! Hennes översikt över hur grupper utvecklas har seglat upp som den mest forskningsbaserade modell som finns. Denna modell finns nu pedagogiskt beskriven i hennes bok Att skapa effektiva team.

Susan Wheelan går igenom sin modell och ger förslag på hur grupper kan arbeta bättre ihop. Samtidigt som hon berättar om försök som hon inte tycker leder till bättre arbete. De anekdoter som jag känner igen från Psykologifabrikens intervjuer med Wheelan dyker upp i små gråa rutor i boken. Där skräder hon inte orden och kritiserar löjliga team-buildingaktiviteter, som att revisorer ska bli duktigare på revision av att åka drakbåt. Istället föreslår hon tydliga mål, tydliga roller och ett ledarskap som anpassar sig efter gruppens utveckling.

Boken är väl värd att läsa för alla som vill utveckla samarbetet inom en grupp.

Du kan även lyssna på en föreläsning som hon höll vid Umeå universitet nyligen:

Susan Wheelan om hur man skapar effektiva team from Mikael Nygren on Vimeo.

text: Oskar Henrikson

Undrar du om vilken forskning som stödjer mottagningsverksamhet? Har du funderat över det funktionella i att studenter har overall? Vill du få tips på hur man kan skapa sammanhållning för studenter som börjar på universitetet?

Psykologifabriken föreläser om vad som gör en mottagning verksam. Med hjälp av psykologi utforskar vi fenomen som attraktion till en organisation, lojalitet och sammanhållning. Vi tittar på hur en grupp utvecklas över tid, hur det kommer sig att människor gärna delar in varandra i Vi och Dom och så lär vi oss hur man skapar sammanhållning med hjälp av seriealbumet Watchmen.

Har du varit på föreläsningen? Här är presentationen! (Vissa partier kan vara svåra att förstå om du inte sett föreläsningen, men kolla gärna ändå!)

Över fem tusen studenter som arbetar med mottagningsverksamhet på KTH och Linköpings universitet har sett föreläsningen de senaste åren. Vill du också säga något om föreläsningen? Skriv i kommentarerna nedan.

Vi favoriserar automatisk de grupper vi blir indelade i – och har lätt för att utse yttre fiender. Ta hjälp av en rejäl dos psykologisk forskning och inspiration från seriealbumet och filmen Watchmen för att både skapa sammanhållning i gruppen och nå storslagna resultat!

Alla människor favoriserar sina egna grupper. Det kan röra sig om vilket land du tillhör, vilken utbildning du går eller vilken tidning du läser. Effekten är så stark att personer som tilldelas en godtycklig grupp snabbt börjar favorisera den gruppen. Psykologiprofessorn Marilynn Brewer, på The Ohio State University, har i experiment visat att studenter som får skatta hur många prickar de ser på en bild och sedan får höra att de antingen är “överskattare” eller “underskattare”, börjar favorisera den egna gruppen. Detta trots att gruppen är påhittad!

– Så fort studenterna blivit indelade i grupper tenderar de att bete sig annorlunda – de blir lite mer misstänksamma mot den andra gruppen, säger Marilynn Brewer.

Att favorisera sin egen grupp ligger alltså väldigt nära att peka ut en annan grupp som en fiende – vilket kan vara ett sätt att skapa sammanhållning. (Spoilervarning!) I det nyligen filmatiserade serialbumet Watchmen pågår det kalla kriget för fullt. Den rika affärsmannen och före detta superhjälten Veidt bestämmer sig för att lösa konflikten mellan Sovjet och USA genom att hitta på en gemensam fiende som supermakterna kan enas mot. Han väljer helt sonika att fabricera en attack från utomjordingar – och de forna fienderna tvingas samarbeta.

Att använda fiktiva fiender istället för riktiga används av många grupper, särskilt i fadderverksamhet och i mottagningar på tekniska universitet. Det kan vara betydligt trevligare att låtsas att en bunt skäggprydda marcherande fadderister/phösare är fienden än att peka ut en grupp ekonomstudenter som ett hot.

Men att peka ut fiktiva fiender är inte helt enkelt – och det är inte alltid det räcker för att mottagningen eller fadderaktiviteten ska skapa sammanhållning. Däremot kan ordnandet av mottagningen skapa sammanhållning bland de som jobbar med den.

– De grupper som anordnar mottagningen blir ofta sammanhållna – eftersom de arbetar väldigt hårt mot ett högt och gemensamt mål, säger Katarina Isotalo, studiesocialt ansvarig på StuFF – en av Linköpings universitets tre kårer.

Katarina Isotalo får stöd av gruppforskaren Susan Wheelan som förespråkar att man som grupp i första hand bör fokusera på uppgiften som ska lösas. Att hitta tydliga roller och klara mål för gruppen genererar i sig sammanhållning. Det finns också forskning som visar att rena team-building-aktiviteter fungerar bäst om de innehåller uppgifter som är så svåra att gruppen precis klarar av dem. Åk inte bara ut till en isolerad plats för att umgås, se om ni kan hitta riktigt svåra uppgifter som kräver allas deltagande – och gärna uppgifter med direkt koppling till utbildningen. Det kan röra sig om att bygga en bro, undervisa stökiga skolklasser eller försöka lösa problemet med global uppvärmning. Då är det möjligt att skapa grupper och organisationer som drar nytta av alla medlemmar för att nå de gemensamma målen. Det blir inte lika intressant att tala illa om någon i klassen när du behöver den personens hjälp.

Samma princip går att tillämpa även om man inte har avsatt tid för teambuilding i skolan. Testa i nästa grupparbete att ägna den första timmen åt fundera ut vilka roller ni ska ha i projektet, och hur högt ni ska lägga ribban. Inget är så förödande för sammanhållningen som att tre personer med olika ambitionsnivå sitter runt en dator och försöker enas om en formulering.

Det behövs alltså inte ett hot från utomjordingar (även om det är effektivt) för att skapa sammanhållning i studentgruppen. Med bara en smula medvetenhet om hur godtyckligt vi-och-dom-känslor uppstår – och ett tydligt fokus på uppgiften som ska lösas kommer man långt!

Text: Oskar Henrikson och John Airaksinen

Artikeln publicerades i Studentliv nr 2/2009.

Skulle du vilja höra en föreläsning på samma tema? Kolla in Vi är dom!

Jag har undersökt intelligensen hos 65 personer som besökt Psykologifabriken under en vecka. Jag ville veta om du är annorlunda från alla andra internetsurfare där ute. Vill du veta resultatet? Lyssna på Vi är Dom. 

I programmet får du även höra Marilynn Brewer, framstående forskare på ämnet grupprocesser. Bland annat diskuterar vi vad som gör att vi föredrar en viss grupp framför en annan.

Att föredra en viss grupp kan ibland få förödande konsekvenser vilket kan erfaras den 5 december då Die Welle har premiär i Sverige. Den bygger på den klassiska boken och filmen The Wave, som i sin tur bygger på en verklig händelse i en Kalifornisk skolklass 1967. Historieläraren Ron Jones skapade en fascistisk rörelse utifrån sitt klassrum på Cubberley High School i Palo Alto. Syftet var att eleverna själva skulle få uppleva hur lätt man skapar en känsla av att den egna gruppen är överlägsen andra. Jones ville med sitt – väldigt oetiska – experiment lära eleverna om hur judehatet kunde bli så utbrett i Nazityskland.

Regissören till The Wave är nu intervjuad i DN och i SvD.

Jag träffar Susan Wheelan på hennes hotell när Barack Obama just blivit vald till president. Hon har varit uppe hela natten och hon är trött och lycklig. Hon tycker att det ska bli skönt att sluta be om ursäkt för sitt hemland varje gång hon är i Sverige och ger utbildningar om grupprocesser. Susan Wheelan är en av de främsta forskarna på ämnet och känd för sin grupputvecklingsmodell. Hon kommer att berätta om den i nästa avsnitt av Radio Rorschach men tills dess tänkte jag ge ett litet smakprov på denna spännande människa och hennes idéer. Du ska få höra på när Wheelan vill förbjuda teambuilding…

Av: Oskar Henrikson