I februari startar jag världens första stora forskningsstudie i psykologi på en smartphone-behandling. Studien genomförs vid Linköpings universitet och ska undersöka om en helt ny depressionsbehandling via smartphone kan minska människors nedstämdhet och öka deras livskvalitet.

Om du känner dig nedstämd eller deprimerad, och har en smartphone kan du anmäla dig till studien genom att klicka här. I studien kommer två olika sätt att jobba med smartphone och depression att prövas, där den ena är baserad på att aktivera sig och den andra på att utöva mindfulness. Behandlingen är kostnadsfri och inga resor eller besök krävs. Den inleds i mitten av februari och pågår under åtta veckor.

Efter att jag var med i P4 Extra med Lotta Bromé har flera personer redan hört av sig och vill vara med. Det är människor som på olika sätt har sökt psykologisk hjälp för sin nedstämdhet, men inte fått det för att resurser saknats. Jag hoppas att vi med denna studie kan utveckla en ny och kostnadseffektiv behandling som är mer tillgänglig för fler människor, och dessutom utnyttjar det dagens människor använder mest, nämligen sina smarta telefoner. Den ökade försäljningen av just smartphones gör att potentialen är stor för att kunna nå ut med kostnadseffektiva behandlingar som denna.

Alla har väl säkerligen en vän som alltid bangar på att gå ut och ta en öl på grund av pengabrist. Problemet är att samma vän senare samma dag kan komma hem med ett par skor värda typ tio ölrundor. Troligtvis har du själv varit så här inkonsekvent med dina pengar någon gång. Teorin som sätter fingret på detta beteende kallas för mental accounting och nyss kom det en intressant studie som visar hur teorin används i verkliga livet.

Teorin om mental acconting skapades av Richard Thaler år 1980. Många känner säker igen Thalers namn, han är lite av en kändis i beteendeekonomiska kretsar. Med mental accounting försöker Thaler förklara hur människor tänker kring utgifter. Han vill gå emot antagandet att människor alltid ser kostnader som något som är utbytbart mot en annan lika stor kostnad. Istället för att ha alla ens utgifter i åtanke hela tiden så menar Thaler att vi kategoriserar dessa utifrån olika områden så som boende, mat, öldrickande, dyra-skor-shoppande etc. Med denna teori så kan man förhoppningsvis få mer förståelse för människors irrationella beteenden när det kommer till att spendera pengar. Som student är jag ganska van vid att när vänner säger att de inte har råd att gå ut och ta en öl så har de verkligen inte har råd att ta en öl. Eller att köpa kurslitteratur. Eller mat. Läsare som inte lever på existensminimum får gärna dela med sig av egna erfarenheter kring mental accounting.

Teorin är alltså över 30 år gammal men som alla bra teorier så är den naturligtvis ifrågasatt. Till Thaler (och min egen) stora belåtenhet så publicerades det nyss en studie som förhoppningsvis ger teorin lite mer power. I artikeln Mental Accounting and Consumer Choice: Evidence from Commodity Price Shocks så har forskarna Hastings 0ch Shapiro undersökt hur människors bensinköp påverkats av dess pris och av försökspersonernas  inkomst. Från 2006 till 2009 så undersökte forskare individers bensinköp. I USA så kan man välja olika typer av kvalité på sin bensin, kvalitén påverkar naturligtvis priset. Forskarna ville se om människors val av kvalité påverkades av det rådande bensinpriset. Datan kommer ifrån 69 bensinstationer i tre olika stater och tack vare stationernas medlemskort så kunde forskarna ta del av kundernas köpbeteenden under perioden.

Resultatet av studien visar att försökspersonerna anpassade sitt val av bensinkvalité efter det rådande bensinpriset. Forskarna menar att man kan utesluta att anpassningen skulle bero på inkomstbortfall. Studien visade alltså att när bensinpriset steg med ett par dollar per gallon så tenderade försökspersonerna att bete sig som om deras inkomst minskat kraftigt. Det riktigt spännande resultatet kommer dock från en annan variabel som forskarna studerade: försökspersonernas juiceköp. Denna data är ännu ett resultat av att personerna som var med i studien hade medlemskort på mataffärerna de handlade på (fatta vilka mäktiga studier man måste kunna göra med ICA:s kundregister!). Här hade man kunnat anta att när försökspersonerna börjar snåla med sina bensinköp så kommer detta beteende att sprida sig till deras juiceköp. Så var inte fallet. Stigande bensinpriser fick dem inte att köpa billigare juice, vilket däremot inkomstbortfall gjorde.

Författarna till studien menar att dessa fynd är ett tecken på att teorin om mental accounting verkligen förklarar hur människor tänker kring sina utgifter. Riktigt så långt skulle jag personligen inte gå men studien i sig är ju ett riktigt coolt sätt att faktiskt undersöka hur beteendeekonomiska teorier står sig i verkligheten. Nu väntar jag bara på att ICA ska ge beteendeekonomer tillgång till databasen för alla ICA-kort.

Foto: fickr.com/toby_d1
Läs mer: Mental Accounting and Consumer Choice: Evidence from Commodity Price Shocks av Hastings 0ch Shapiro (2011)

Att älta eller inte älta? Det är frågan för detta tredje avsnitt av Radio R där vi tar hjälp av psykologen och forskaren Edward Watkins och ger dig tre tips för hur du ältar på bästa sätt!

Det har nu gått en tid sedan Sigmund Freud gjorde sin analys av Hamlet. Det är dags för en ny. Radio Rorschachs analys är att Hamlet ältar.

Ältande är ett problem som föregår problematik som depression, social fobi och ätstörningar. Det är även en central ingrediens i samma problematik. Om du vill läsa mer om ältande föreslår jag Olle Wadströms bok “Sluta grubbla och älta”, recenserad på psykologstudent.se

Nästa avsnitt kommer 1 september!

Att älta eller inte älta by Psykologifabriken