”Jag ska ta och göra det där…sen”. Hur ofta intalar vi oss inte att göra klart en uppgift vid ett senare tillfälle? Och hur många gånger förhalar vi inte något som känns trist eller jobbigt att påbörja? Att skjuta upp saker och ting som borde genomföras är mänskligt, men kan med några enkla knep lyckligtvis påverkas.

Uppskjutandebeteende handlar mindre om personlighet och mer om beteenden. På samma sätt som du en gång har lärt dig att alltid ta itu med dina uppgifter i sista stund, kan du också börja lära dig att agera på ett annorlunda sätt. Med hjälp av lite psykologisk kunskap om belöningar och motivation kan du öka sannolikheten att dina uppgifter blir gjorda – i tid!

Tillsammans med Psykologifabriken får du svar på varför det är så svårt att intressera sig för det orangea pensionskuvertet, och hur det kommer sig att det alltid är så välstädat hos en student i tentatider. Du får praktiska tips på hur du kan ändra inställningen till invanda beteendemönster, samt hur du genom belöningar och enkel problemlösning lättare kan nå fram till dina mål. Att bli klar med saker och ting behöver inte bara vara en ansträngning – fika, uppmuntran och dina vänner gör dina uppgifter väsentligt lättare att ta itu med.

Utbildning riktar sig till dig som inte riktigt trivs med ditt uppskjutande och som vill få handfasta tips på hur du kan underlätta ditt arbete på såväl jobbet som privat.

Detta lär du dig
• De psykologiska mekanismerna som inverkar på människans uppskjutandebeteende
• Att strukturera uppgifter för att underlätta att de genomförs i tid
• Att tillämpa belöningar i syfte att få arbetsförmågan att öka
• Att omvärdera dina invanda sätt att arbete på för att bli mer flexibel i hur du tar dig an uppgifter

Vetenskaplig bas
Utbildningen bygger på psykologisk forskning kring uppskjutandebeteende, motivation, och beteendeekonomi, samt behandlingsmetoder som ofta används för att bryta invanda beteendemönster. Utbildningen tar sin utgångspunkt i vetenskapliga studier och teorier om mänsklig motivation av professorerna Piers Steel, Gabrielle Oettingen, och Peter Gollwitzer. Akademiska referenser och tips på vidare läsning ges vid varje utbildningstillfälle.

Redskap
Deltagarna får bland annat arbeta med övningar som används i behandlingssammanhang för att komma tillrätta med uppskjutandebeteende. I detta ingår bland annat att lära sig strukturera sitt arbete i mål och delmål, att använda sig av belöningar, samt att minska risken för distraktion genom att avlägsna störande moment.

Utbildningsledare
Alexander Rozental är psykolog med uppskjutandebeteende som ett av sina specialintressen. Han ligger bland annat bakom en behandlingsmodul i ämnet som har använts i forskningssammanhang vid Linköpings universitet och av primärvården i Östergötland. Han har även medverkat i media som expert på uppskjutandebeteende, senast för Kronans Droghandel och Driva Eget.

Format & bokning
Sluta skjuta upp kan ges som:
• Föreläsning och workshop, för privatpersoner eller organisationer
• Föreläsning och workshop för personer som jobbar med uppskjutandebeteende i kliniska sammanhang, t.ex. inom studenthälsan, primärvården, eller på en psykologmottagning.

Utbildningen omfattar en halvdag, men kan anpassas efter specifika behov.

Om du vill du att vi ska hålla Sluta skjuta upp för ditt företag, din skola eller organisation är det bara att skicka en förfrågan till bokning@psykologifabriken.se. Nästa öppna utbildning är den 7 mars under Psykologifabrikens Workout.

Några tidigare kunder
Akademihälsan, KTH, Linköpings universitet, och Tärna folkhögskola.

“Tack för en inspirerande förmiddag som gav möjlighet till nya insikter hos mig. Uppskattar att du som workshopledare ledsagade oss genom workshopen med en fast hand och samtidigt lämna utrymme till diskussion och tid till egna reflektioner. Suveränt att det var så konkret och att vi fick möjlighet att arbeta med våra egna case, samt att vi fick prova på att jobba vidare med appen Viary.”

– Sven Lindsten, HR-utvecklare, Lärarförbundet

Mer om ämnet
Läs Alexanders artikel om prokrastinering som tidigare publicerats i Modern Psykologi, och följ hans blogginlägg om mänsklig motivation och uppskjutandebeteende här på Psykologifabriken!

Nedan kan du se en intervju på ämnet med Alexander där han berättar om några av grundprinciperna kring prokrastinering, och tar dessutom sin kollega John Airaksinen som exempel på hur några av teknikerna från utbildningen kan tillämpas i praktiken!

Du och din brottsliga vän har just åkt fast för en stöld. Ni förhörs separat och om du erkänner sätts du på fri fot och din vän får tio års fängelse. Om båda erkänner får ni sju års fängelse vardera. Om ni båda håller tyst får ni ett halvårs fängelse vardera. Vad gör du?

I Psykologifabrikens föreläsning om konflikthantering får du pröva på detta dilemma och andra situationer för att du bättre ska kunna förebygga, hantera och följa upp konflikter. Just detta scenario kallas fångens dilemma och personer som utsätts för denna lek, väljer oftast att erkänna för att rädda sig själva. Tyvärr så leder den strategin inte alltid till att konflikter blir lösta eftersom båda förstör för den andre och det hela slutar med att båda får sju års fängelse. I fångens dilemma och i våra dagliga liv styrs vi människor av irrationella processer som vi har svårt att göra oss fria från. Med kunskap om hur vi människor tänker och agerar, är det lättare att hantera konflikter och behålla sina arbetskamrater.

Det är nämligen lätt att tro att vi människor agerar i nollsummespel, att det krävs att det går dåligt för dig för att det ska gå bra för mig, att vi fördelar en viss summa mellan oss. Det finns dock mycket i vårt postindustriella samhälle som inte är nollsummespel. Som kunskap. Bara för att jag läser en bok, läser inte du en mindre. Däremot kanske du blir stressad för att du vill vara duktig. Genom att känna igen när det faktiskt råder konkurrens och när det egentligen finns en möjlighet för samarbete, kan många konflikter undvikas och oväntade samarbeten uppstå.

En person som håller med mig om detta är den cyniskt optimistiske Peter Wright, som har skrivit boken Nonzero och som talat om saken på TED.com. Den populära professorn Hans Rosling fyller på med argument om att världen ständigt blir bättre i SVTs dokumentärfilm I Roslings värld. Fångens dilemma finns även i en kul “evil twin edition“.

Under föreläsningen får du även träna samtalsfärdigheter utifrån motiverande samtal och acceptance and commitment therapy (ACT). Något som ger dig god grund till att skapa konstruktiva konflikter.

Inspirerade av formatet på 24 Hour Business Camp testar Psykologifabriken i helgen att mangla presentationer under 24 timmar på Ljusterö! 24 Hour Presentation Camp är den här gången i miniformat för oss själva, men om det funkar bra kommer vi köra det igen – och bjuda in många fler. Jag frågade Fabrikens Rebecca Andersson (som ju också arrangerade coola casetävlingen Uppdrag 24) vad det egentligen är vi ska göra i helgen!

Vad är 24 Hour Presentation Camp?
– Fyra av Psykologifabrikens medarbetare drar till skärgården över helgen för att under 24 timmar utbyta idéer kring och hårdträna sig i presentationsteknik. Tanken är att i en kreativ och avkopplande miljö laborera med pedagogiken i befintligt föreläsningsmaterial och att skapa ett tillfälle att dela med sig av sina bästa grepp till varandra. Vi har en spelledare, jag, som ansvarar för att processen under de 24 timmarna. Allt för att vi ska få ut så mycket som möjligt av att samlas under helgen.

Vad ska de 24 timmarnas arbete resultera i?
– Att våra föreläsningar blir ännu vassare, ännu mer inspirerande och ännu mer åhöraranpassade. Att idéer till nya föreläsningar eller workshops tas fram och testas. Att vi genererar produktbeskrivningar till sajten som hjälper uppdragsgivare att tydligare se vad vi kan erbjuda. Att vi börjar planering av en hel dag då vi bjuder in till föreläsningar, workshops och andra aktiviteter i Psykologifabrikens anda. Helt enkelt 24 timmar med syfte att göra oss sanslöst förberedda att ge grymma presentationer!

Vilken av de 24 timmarna ser du mest fram emot?
– Jag har bland annat planerat in att vi ska träna på frågeteknik och hur man kan hantera oföutsedda situationer, till exempel besvärliga personer i en publik. En av oss får presentera delar av sitt föreläsningsmaterial medan övriga rollspelar personer i publiken, som den sluge som frågar en om saker de redan vet eller eftersläntaren som tar fokus ifrån dig och presentationen. Jag ser också fram emot att få utveckla idéer till en tre timmars workshop jag ska hålla i vår för unga, kvinnliga entreprenörer. Och så vill jag lära mig av Hoa att kunna ta in en medarbetare i direktsändning under mina föreläsningar!

“Och på tal om det skulle vi vilja ta tillfället i akt att utmana vår studierektor Johan Waara i ett föreläsningsbattle – som vi naturligtvis håller öppet för allmänheten. Det kan med fördel kombineras med en fest och även ett dj-battle – både Johan och vi är ju grymma dj:s!”

Så säger jag i en intervju i senaste numret av universitetstidningen Ergo. Fint nog har Johan Waara redan tackat ja till utmaningen! Vi siktar på ett battle längre fram i vår, kanske på utomhusklubben Bryggan i Uppsala där Johan Waara brukar dj:a en hel del under sommarsäsongen!

Är det en lika bra idé att ha inhoppande gästartister under en föreläsning som i raplåtar? Det får vi veta imorgon när jag och Oskar (inspirerade av rapgruppen Wu-Tang Clan) ska testa idén under hans föreläsning på introduktionsdagen för casetävlingen Uppdrag 24 på Uppsala universitet.

Temat är bland annat kreativitet och hur man kan plocka en gammal idé från en kontext, applicera den i någon annan, och skapa något nytt. Jag kommer prata lite om hur jag snor idéer från min bakgrund i klubb & musikvärlden och applicerar i en psykologikontext…

Här kommer två lästips på temat kreativitet:

1. Per Kristensson, docent i psykologi vid Karlstad universitet, forskar på kreativitet och berättar lite om några grundprinciper för kreativitet (som den ovan) i en artikel i dagens Svenska Dagbladet. (Artikeln är en bitext till en lite längre intervju)

2. Boken Medici-effekten, som är full av roliga exempel på hur nya saker skapas i skärningspunkten mellan två etablerade fält. Bland annat min allra nördigaste högstadiehobby (som nu fått en revival) Magic the Gathering! För den som inte är bekant med Magic är det en blandning av samlarkort och sällskapsspel. Med fantasytema. Och japp, det är precis så geekigt som det låter!