2009: Efter en lång stunds misstro exploderar känslorna hos flickan.

När programledaren läser upp Deidras Shores namn reagerar hon till synes inte alls, utan fortsätter att stirra rakt fram – och vägrar tro på vad hon hör. Inte förrän programledare nummer två verkligen övertygat Deidra om att han inte skojar släpper hon fram känslorna. Vi tolkar hennes reaktion som misstro som går över i överrumpling och sedan euforisk glädje över att uppnått sitt mål – att vinna tävlingen. 

Det är lätt att tänka sig att Deidra redan föreställt sig hur det skulle kännas att vinna – och kanske är det precis så fantastiskt som hon tänkt sig. Daniel Gilbert, psykolog och forskare vid Harvard University, har studerat människors förmåga att förutse hur vi påverkas av framtida händelser. Han har dock kommit fram till att vi generellt både överskattar hur lyckliga vi kommer bli av en väldigt positiv händelse och hur olyckliga vi kommer bli av en väldigt negativ händelse. Vi har bland annat en tendens att underskatta hur väl vårt psykologiska immunförsvar fungerar! Mer om vad det beror på – och hur man kunnat testa det i experiment – kan du höra Gilbert berätta här.

Av: Linda Backman & John Airaksinen

En ung amerikansk tjej får överraskande besök av sin bror som tjänstgjort som soldat Irak – och drabbas av en veritabel känslostorm. Hon blir totalt överraskad och euforisk av att se honom, men börjar också storgråta – och får antagligen utlopp för all den oro, längtan och saknad hon känt under tiden han varit borta från henne. Hon blir så känslomässigt berörd att hon också får en kraftfull fysisk reaktion, måste sätta sig på golvet och säger att hon håller på att kräkas!

När jag träffade Linda första gången trodde hon att jag bara redan efter några minuter var på väg att köra ut henne från mötet eftersom jag reste mig från bordet – men precis som för tjejen i videoklippet var det bara en fysisk reaktion på en stark känsla. Jag blev så exalterad av idéerna vi kom på att jag blev tvungen att ställa mig upp och börja gå runt i rummet!

Psykologen Anna Kåver skriver i sin bok om känslor som drivkraft

Känslor utgör också de starkaste drivkrafterna till våra handlingar, i smått som stort. De motiverar oss till att ta oss upp ur sängen om morgonen och hjälper oss sedan att navigera under dagens alla mer eller mindre känsloladdade händelser och möten.

Jag använder ofta just den känslan, upprymdheten över en ny idé som gör att jag inte kan sitta ner, både som en drivkraft och kompass i mitt jobb. Jag letar efter nya projekt som får mig att känna så – och jag använder det som en mental checklista efter möten med människor jag kanske ska börja jobba med. Hur många gånger jag kände så avgör hur jag tar nästa steg:

Antal gånger jag reste mig och började veva med armarna:
0 = Gör en rationell övervägning av möjliga vinster med samarbetet
1-2 = Försäkra dig om att det blir något av samarbetet
3 eller fler = Ring upp personen och boka ett nytt möte – DIREKT!

Av: John Airaksinen

Pojken i klippet åker berg-och-dalbana för första gången. Sprickfärdig av förväntan kikar han ned på marken medan tåget sniglar sig upp för backen. Rädslan griper tag, men får snart ge plats för glädje. Plötsligt börjar nedfärden och i pojkens ansikte skymtas dödsskräck. Efter några sekunder blir rädslan till eufori, och pojken lyser av glädje när åkturen närmar sig sitt slut. På bara ett par minuter har pojken genomlevt flera av våra grundläggande känslor.

Exakt vilka grundkänslorna är diskuteras fortfarande, men några som ofta nämns är rädsla, sorg, glädje, nyfikenhet, äckel, ilska, skam, förvåning och avsky. En metod man använt när man försökt definiera de grundläggande känslorna är att studera vilka ansiktsuttryck för känslor som människor över hela världen både kan känna igen och visa själva. Pionjären på området Paul Ekman upptäckte att stamfolk från Nya Guinea som levt helt isolerade från omvärlden kunde identifiera emotioner när de studerade bilder på västerländska studenters ansiktsuttryck – och vice versa.

Studier på spädbarn har visat att detta inte heller är något vi behöver lära oss. Barn som föds blinda uppvisar känslor med samma sorts ansiktsuttryck som seende barn!

Nyanserna, blandningarna och de inlärda känslorna kan däremot räknas i hundratal – och det är ju något vi vill visa med den här bloggen!

Psykologen Anna Kåver om känslornas utveckling

Vår förmåga att känna känslor utvecklades i vår hjärna långt tidigare än vår rationella, planerande och tänkande förmåga. Just därför måste känslorna ha en bärande funktion, evolutionen skulle annars ha sett till att sortera ut dem. Så låt oss konstatera; hur gärna vi än vill tro det, är den rationella delen av hjärnan inte centrum för det mänskliga. När du vet vad du känner och varför, har du lättare att hantera ditt liv. Du blir mer tolerant och överseende, både mot dig själv och mot andra. Och jag tror också att du kan njuta mer av livet.

Av: Linda Backman