1993 intog akademikerna stadshuset i Bogotá. Ledaren för intåget var matematikern, filosofen och tidigare universitetsrektorn Antanas Mockus som 1993 blev stadens första partioberoende borgmästare. Genom att tillämpa sina kunskaper från universitetet lyckades Mockus förändra en stad som var i desperat behov av förändring. Ett av hans starkaste vapen var att attackera och förändra bogotanernas moral.

Innan Antanas Mockus gav sig in i politiken var han nog mest kända för att ha “moonat” inför en grupp arga studenter under en demonstration. Få kunde ana att denna “moon-incident” skulle bli startskottet för hans politiska karriär. Om det är en stor grej att ställa upp som oberoende kandidat i exempelvis USA så ansågs det nog som ett mission: impossible i Bogotá i början av 90-talet.

När de flesta tänker på Colombia så tänker de säkert på våld, knark, maffia och FARC. Även om denna bild till stor del hör till landets förflutna så ska det inte hymlas med att Colombia fortfarande är ett land som präglas av våld. 2008 begicks det 2554 mord i Bogotá, det vill säga ca 6 om dagen och varje år anmäls ca 54 000 hustrumisshandlar i landet. Det bör tilläggas att man bara räknar med att var 20:e fall anmäls. Tråkiga siffror men sedan Antanas Mockus intåg i politiken så har antalet mord i Bogotá minskat med 70%, trafikolyckor med 50% och numera har 95% av Bogotás invånare fungerande avloppssystem. Här är några av de åtgärder som han vidtog, samt de psykologiska principer som troligtvis inspirerat till dem:

1. Mockus kan sin inlärningsteori. Precis som Albert Bandura så förstod Mockus att många beteenden lärs in genom att man observerar och tar efter andra, så kallad modellinlärning. Som en del i att få slut på våldet upprättades en jourtelefon för  barn som blivit utsatta för våld i hemmet och i skolan. I vår BRISifierade värld kanske inte detta låter så värst banbrytande men glöm inte att det är Colombia vi pratar om.

2. Uppmuntra de beteenden som man vill se mer av. Bogotás trafiksituation är än idag kaotisk men på 90-talet skulle troligtvis kaos varit en otillräcklig beskrivning. Stadens invånare visste helt enkelt inte hur man skulle bete sig  i trafiken. Mockus lösning? Anställ 400 pantomimartister som under några veckors tid fick utbilda befolkningen hur man agerar i trafiken. Något som de bland annat gjorde var att dela ut belöningar och se till så att de som agerade rätt i trafiken tjänade på detta, en form av förstärkning.

3. Förändra beteenden genom att förändra situationen. I boken Switch kan man bland annat läsa om hur man får igenom beteendeförändringar genom att ändra på situationen. När Mockus kom till makten begicks det ca 36 mord varje helg, ett liv i Bogotá var alltså inte värt mycket. Att ändra på detta var ett av Mockus, som själv mist många vänner och kollegor, viktigaste mål. För att få stopp på dödandet så ändrade Mockus lagen om öppettider för nattklubbar och barer till 01:00. Denna åtgärd är troligtvis hans mest ifrågasatta men också mest effektiva, morden gick direkt ner till 16 st per helg och minskar för varje år.

Som om detta inte vore nog så lyckades han dessutom med att övertyga stadens rikaste invånare att betala 10% extra i skatt! För dig som vill veta mer om hur Antanas Mockus förändrade Bogotá så rekommenderar jag dokumentären Cities on Speed: Bogotá som finns på Youtube.

Antanas Mockus ställde upp i presidentvalet i år som det gröna partiets kandidat. Här uteblev dock framgångarna och Colombianerna utsåg istället den tidigare försvarsministern Santos till president. För folk på landsbygden ses Mockus helt enkelt som en för knäpp person som en universitetslektor och tidigare kollega till Mockus sa till mig nyligen.För mig kommer han dock alltid vara Colombias superhjälte. Det finns dock en position som skulle passa honom bäst: FN:s generalsekreterare, kom ihåg vart du hörde det först!

För dig som vill veta mer om Colombias historia rekommenderar jag boken Cocaina: En bok om dom som gör det av Magnus Linton, full med skrämmande historier och galen statistik.

I förra veckan fick jag följande fråga när jag föreläste på en workshop om organisatoriskt lärande i Göteborgsregionen: “Om man ger en räkmacka till någon varje gång den gör något bra, då kommer den ju tröttna på räkmackor.”

Jag hade pratat om vitsen med att uppmuntra önskvärt beteende, att förstärka det som redan fungerar istället för att kritisera det som inte fungerar. När man först lär sig om den psykologiska fenomenet förstärkning börjar man gärna där, ger räkmackor och pengar i hopp om att det ska uppmuntra önskvärt beteende. Så kritiken från det uppsluppna gänget från Ale kommun var väldigt befogad. Om du är redo för överkursen kan du läsa vidare.

I TV-spelet Guitar Hero trycker du på knappar som motsvarar toner i en känd låt, som Paint It Black av Rolling Stones. Varje gång du trycker rätt på leksaksgitarren låter det rätt. När du trycker fel låter det fel. Spelet ger en omedelbar feedback som blir riktigt njutbar om man gillar gammal rock. Här krävs inga pengar, poäng eller räckmackor. Spelet ger naturliga belöningar.

Samma principer gäller när vi ska applicera denna psykologi i ledarskap, föräldraskap eller pedagogik. Veckovisa feedbackmöten, beröm och belöningsscheman i all ära. Det vi alltid strävar efter är när uppgiften, vännerna och miljön står för belöningen. Så det ledaren, föräldern eller läraren kan göra är att skapa dessa miljöer.

Jag har tidigare sagt att psykologin från TV-spel kommer leta sig in i områden som undervisning och ledarskap. Termen för detta kallas gamification och i en kritisk text på bloggen Hide & Seek vill man vara väldigt tydlig med att gamification inte är samma sak som pointification. Att bara ge poäng och små presenter för alla prestationer är inte att utnyttja den riktiga finessen med spel. Guitar Hero och räkmackan är ett väldigt bra exempel på detta. Du tröttnar på poäng, du tröttnar på räkmackor. Du spelar för låten. Du arbetar för arbetet.

Sen måste jag säga att jag fick väldigt naturliga belöningar av träffa alla i GRo-projektet och av att testa Stenungsunds spaanläggning innan det var dags att föreläsa …

Känner du ibland att du agerar lite kortsiktigt? Hoppar över ett träningspass trots att du vet att det känns rätt bra när du väl kommer iväg. Fastnar framför tv-spelet lite för ofta? Skjuter upp att boka den där roliga weekend-resan, trots att du aldrig ångrar dig när du gör det? Eller som jag själv – väntar för länge med att köpa konsertbiljetter till favoritartisten för att det känns lite meckigt och dyrt i stunden men sen ångrar dig bittert när kompisarna berättar hur fantastiskt det var?

I så fall kan du testa Alectas iPhone-app Det är mänskligt att vara kortsiktig som vi har hjälpt till att ta fram tillsammans med  de utmärkta utvecklarna Monterosa. Ladda ner appen här!

Appen är verktyg du kan använda som ett litet stöd om du känner att du vill prova att förändra något kortsiktigt beteende hos dig själv – oavsett om det är något du har svårt att ta tag i, eller om det är något du känner att du borde avstå ifrån lite oftare.

Appen är inte i sig vetenskapligt beprövad, men bygger på några grundläggande principer som används i kognitiv beteendeterapi: att definiera kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser av beteenden man vill förändra och att registrera beteenden bland annat. Sen tror vi också att du genom att dela med dig av din strävan på Facebook kan få stöd av dina vänner!

Här kan du sen Oskar berätta om grundfunktionerna i appen!

Oskar har de senaste dagarna och pratat om appen i Aftonbladet, SVT (ca 9:20 in i klippet) och TV4!

Du kan läsa mer om kortsiktighet och se några roliga klipp som visar en av våra favoritspsykologer Anna Karlstedt i terapi-action på Alectas kampanjsida Kortsiktig.se. Där kan ni också se en rolig video på det klassiska marshmallows-experimentet som var den ursprungliga inspirationskällan för den här kampanjen!

Till sist, hör gärna av dig om du har kommentarer eller förslag på utveckling av appen!

Tycker du att det känns jobbigt att städa? Kan blotta tanken på att ta tag i disken, golven eller badrummet ge dig ångest och försätta dig i ett tillstånd där du bara måste se vad som hänt på facebook? Då kan du testa ett knep från boken Switch-how to change things when change is hard. Författarna har fått det från en städningskonsult som kallar sig för “the Fly lady” och knepet heter “5-minute room rescue”. Det går till så här: Ställ en äggklocka på fem minuter och gå in i den stökigaste delen av din bostad. Städa där tills klockan ringer och gör sedan inget mer.

Poängen? Ofta känns det besvärligare att diska den där intorkade plåten med lasagnerester än vad det faktiskt är när man väl kommer igång med det. Att begränsa insatsen till fem avgränsade minuter gör tröskeln mindre för att komma igång att städa.

Boken Switch är dedikerad till att minska trösklar och förenkla förändring både hos individer och organisationer. Författarna är bröderna Heath som gjorde sig kända med boken Made to stick och de tillämpar verkligen sina kommunikationsknep som de predikade i den boken. Switch är väldigt lättfattlig. Hela bokens disposition är pedagogiskt indelad i tre delar, alla kopplade till en metafor kring en elefant: direct the rider, motivate the elephant och shape the path. Ryttaren syftar på förnuftet, elefanten på känslorna och vägen på trösklarna. Det kan låta lite enkelt men jag tycker det är helt genialt.

Bröderna Heath lyckas beskriva så mycket bra och ordentligt grundad psykologi att det får en Psykologifabriken-grundare att bli alldeles tårögd (nu ska du ju även komma ihåg att jag gråter till den animerade filmen Upp). Boken tar upp positiv förstärkning, premack-principen, valmöjligheternas paradox och så mycket annat som vi bevakar här på fabriken. På precis ett sådant sätt som vi vill kommunicera psykologi: enkelt, beforskat och roligt. Det är så här jag vill skriva och så här jag vill föreläsa.

Jag känner att jag fått förnyad inspiration av Switch. Nu tänker jag ta fem minuter och förbereda en föreläsning så som bröderna Heath skulle ha gjort det.

Text: Oskar Henrikson

ps. Blev du nyfiken på boken kan du läsa ett utdrag på hos tidningen Fast company och ett annat på teknikbloggen Techcrunch.