I vår lanserar vi vår nya utbildning, Beslutsbyrån, en utbildning i beteendeekonomi. Beslutsbyrån syftar till att tillämpa beteendeekonomiska kunskaper på just ditt företag. Den 12/12 bjuder vi in till ett frukostseminarium där vi kommer förklara upplägget för utbildningen och ge dig ett smakprov från den. Beteendeekonomin kan lära oss en hel del om hur människor […]
Jag har nu valbloggat på fabriken i drygt ett år så det är dags att ta sig an något nytt: en utbildning! Innehållet för denna utbildning är redan på sin plats så nu fattas bara det bara att namnge kursen. Vad skulle du kalla en utbildning i beteendeekonomi?
Trots att SAAB aldrig gjort svarta siffror vägrar ägarna att dra ut sladden. Psykologiskforksning förklarar varför det är så svårt att lämna ett sjunkande skepp.
År 2002 belönades Daniel Kahneman med Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne för sitt arbete om psykologisk ekonomi. Tillsammans med sin numera avlidne kollega Amos Tversky visade Kahneman på ett helt nytt sätt att se på vinster och förluster. Tack vare deras prospektteorin kan vi förstå varför Bill Gates troligtvis inte slår volter av en löneförhöjning och varför tv-program som Lyxfällan finns.
Mer forskning på företag var något som beteendeekonomerna på Startup-Onomics efterfrågade. Eftersom det är svårt att veta någonting utan att först testa det uppmuntrar dessa forskare företag till att våga experimentera. Berkley-professorn Leif Nelson lyckades 2010 övertala ett stort nöjesfält i Florida till att experimentera lite. Resultatet av denna studie ger oss en del insikter i människors villighet att betala, samt säkerligen ökade intäkter för nöjesfältet.
Sista veckan i augusti åker jag, Arvid, Hoa och Niklas till San Francisco för att delta i en väldigt spännande konferens – Startup-onomics! Konferensen handlar om beteendeekonomi och arrangeras av en av giganterna på området, professor Dan Ariely. Det som är det mest spännande är dock formatet – det är inte en akademisk konferens som […]
Alla har väl säkerligen en vän som alltid bangar på att gå ut och ta en öl på grund av pengabrist. Problemet är att samma vän senare samma dag kan komma hem med ett par skor värda typ tio ölrundor. Troligtvis har du själv varit så här inkonsekvent med dina pengar någon gång. Teorin som […]
Ibland är det svårt att vara logisk. När stressnivån är hög är det få som lyckas med att vara den skarpaste kniven i lådan. Hur kommer det sig att vi ibland är bättre problem lösare än Dale Cooper från Twin Peaks medan vi ibland står helt handfallna inför samma uppgift. En sedan länge vedertagen teori är den som säger att vårt beslutsfattande antingen sker utifrån ett av två system. Även om det inte är en knivskarp linje mellan dessa så har man idag kunnat visa på både beteende- och neuronnivå att det ligger något i antagandet om dessa system.
För ett par veckor sedan skrev Jonah Lehrer en artikel med titeln “The limit of nudging”. I artikeln förklarar Lehrer att försök att tillämpa beteendeekonomiska kunskaper har sina begränsningar. Ibland krävs det att man tar i med hård handskarna istället för att försöka “puffa” folk i rätt riktning. Lehrers inlägg är verkligen välkommet men ifall någon där ute börjar tveka på beteendeekonomin så kommer här lite resultat som förklarar varför “puffar” ibland kan vara bra.
“Har skruvat ihop två hyllor från IKEA. Känner mig otroligt händig och förtränger alla tankar om att vem som helst hade klarat det”. Citatet kommer från en vän men visst känner man igen sig? Faktum är att denna känsla är så pass vedertagen att beteendeekonomer gett den ett namn: the IKEA-effect.
Lyssnade nyligen på ett samtal mellan Dan Ariely och Malcolm Gladwell där den senare berättade varför hans bok Blink blev så misstolkad. Gladwell använder den beteendeekonomiska termen anchoring, det vill säga hur våra beslut förankras vid en liten, inledande bit information, för att förklara varfr Blink blev så misstolkad. Anchoring är troligtvis beteendeekonomins mest kända […]
Så här i Ipad 2-tider känns det relevant att påminna om paddans osexiga syssling läsplattan. Även om Kindle är Amazons mest sålda produkt någonsin så är dess succé omöjlig att jämföra med Ipads. Jag är själv en stolt ägare av en Kindle men hur varmt jag än talar om min platta så har jag svårt att övertyga personer i min omgivning om dess awesomeness. Hur kan min bild av plattan skilja sig så mycket från de icke-invigda?