Skriv ner ett knep du redan använder för att fokusera
“Hörlurar och (gärna instrumental) musik hjälper mig att koncentrera mig då kolleger är pratsamma runt mig då jag behöver kunna koncentrera mig på något eget och inte delta i diskussionen.”
~ Deltagare, Sluta skjuta upp

Skriv ner ett knep du redan använder för att fokusera
“Det här med musik är verkligen avgörande för att jag ska kunna fokusera. I synnerhet då jag sitter i ett aktivt öppet landskap. Musik gör att jag är svårare att få spontankontakt med. Utmaningen är att inte fokusera på vad jag ska lyssna på. Jag är rätt musikintresserad men det ska handla om passivt bakgrundslyssnande och inte aktivt lyssnande. Lösningen är som redan sagts instrumental musik alt. sönderlyssnade men uppskattade album/listor. För mig gäller Avalon-skivan med Roxy Music”
~ Jens Engrund, Assessio

Läser du mejl på fritiden för att bli mer effektiv?
“Sitter på tåget och lyssnar, känns bra. Mitt arbete består av många möten som gör att det inte alltid är så lätt att styra sin tid. Knep som jag har är att lägga in aktiviteter som ex läsa manus, skriva rapport el. dyl. i almanackan. Då blir jag inte lika benägen att hitta en ledig tid för nästa möte just där. Har i princip slutat att jobba hemma på helgerna. Vi har olika typer av ledningsmöten på måndagar men aldrig före 11.00 för att inte vara tvungna att “läsa på”, på söndag kväll. Det gjorde skillnad. Så är det e-posten. Ska bli min nästa grej att ta itu med.”
~ Eva Sahlberg Blom

I Beslutsbyrån får gänget från KPA Pension lära sig mer om begreppet förlustaversion, ett knep som används i många erbjudanden som vi möts av.

Får det lov att vara en gratis tatuering?
“Jag köpte två par billiga (och dåliga) skor till barnen på skopunkten för att få ett par gratis. Ett par jag aldrig skulle ha valt om jag betalat för fem. Jag tom visste att jag EGENTLIGEN inte ville ha dem redan i affären.”
~ Lena Stigsdotter, KPA Pension

Konsten att sälja fonder med förlust
“Lustigt hur man ( eller jag) inte har något problem med att acceptera en förlust när jag t ex säljer en cykel eller bil men skulle ha väldigt svårt att acceptera en förlust i en bostads affär. Undrar varför produkten spelar roll? Eller är det kanske snarare marknaden som spelar roll och att vi lärt oss acceptera vissa prissättningar och sätter våra förväntningar efter det. Till viss del är det ju även en emotionell förlust som spelar in och då måste ju 2:1 vara betydligt högre. T ex fick jag aktier av min pappa och mamma i tonåren. De har inte gått plus så många år men ändå efter 15 år säljer jag dem inte, det var ju en present. Inte säljer man väl sina presenter? Helt ologiskt, jag vet.”
~ Anette Pasternack, KPA Pension

Idéfabriken är inne på sista veckan. Under programmets tre veckor så har deltagarna bland annat fått träna sig i att hitta nya associationer och att känna igen kreativa beteenden. Är du intresserad av att gå Idéfabriken med dina kollegor klickar du här.

Vilket konstverk inspirerar dig?
“Det mesta man ser på Dribble är inspirerande.”
~ Jonas Anhede

Fråga en kreativ person om en lunch för att bolla ideer
“Alltid kul med påfyllning, både sånt som är kreativt och leder till nytt, men även sånt som bara är. Att stanna upp i stunden med någon annan ger ofta en så skön känsla.
~ Anna Eklund, UMO

Bild: flickr.com/lucazappa

Att bli beroende av notifications
“Väldigt intressant, jag har aldrig tänkt på hur oregelbundenheten i belöning kan göra ett beteende så mycket mer oemotståndligt. Gillade också jämförelsen med hantering av alkohol, tyckte det var talande.”
~ Cecilia Berlin, Chalmers

Skriv ner ett knep du redan använder för att fokusera
“När jag håller på med ett arbete, ex skriver en text eller läser ett manus, brukar jag bestämma hur länge jag ska hålla på innan jag får en “belöning” ex fikapaus. Ibland bestämmer jag ett avsnitt som ska vara klart innan “belöningen” kommer”
~ Eva Sahlberg Blom

Gänget från KPA Pension har i veckan fått fördjupa sig i den så kallade “gratisfällan”. Veckan har bjudit på flera roliga exempel på just sådana fällor som många av oss säkerligen fastnat i.

Berätta om en gratisfälla du fastnat i!
“Netflix senast”
~ Johan Sjöström, KPA Pension

Berätta om en gratisfälla du fastnat i!
“Förra sommaren fick vi en gratis pocketbok att beställa på Adlibris. Jag hade tidigare inte beställt böcker därifrån. Sedan dess har jag beställt böcker vid ett flertal tillfällen”
~ Therese Dahlén, KPA Pension

Hitta en reklam som anspelar på system 1
“Såg en kampanj på högrev och genast tänker jag på att göra “Världens bästa chili”. Dock är detta ett långkok som tar 6 timmar att göra, så det är kanske mer system 2 som borde aktiveras:=)”
~ Sven Andersson, KPA Pension

Ett effektivt sätt att ladda sina kreativitetsbatterier är att byta miljö då och då. I veckan så har deltagarna i Idéfabriken fått just detta uppdrag. Av reflektionerna att döma så verkar de nöjda!

Skärgårdsbåt eller museum? Byt arbetsmiljö!
“Ha! På fredag åker vi och jobbar i chefens sommarställe i skärgården”
~ Helena Öhman, Copygram

Skärgårdsbåt eller museum? Byt arbetsmiljö!
“Jobbade från examens uteplats några timmar. Varmt och skönt men ingen direkt sol som bländade. Lyxigt att sitta ute och jobba”
~ Anna Eklund, UMO

Skärgårdsbåt eller museum? Byt arbetsmiljö!
“Vi hade möte på ett café på Mosebacke torg istället för konferensrum. De har wi-fi där, så dit kommer jag att gå igen! Gott kaffe också”
~ Moa Lindholm, UMO

Bild: flickr.com/question_everything

En av våra återkommande kunder är KPA pension. Vi har bland annat föreläst för dem ett par gånger och nu är de igång med sitt andra interna program där ämnet beteendeekonomi står i fokus. I programmets första del får deltagarna lära sig mer om människans två beslutsfattarsystem, en teori som psykologen Daniel Kahneman skriver om i sin bok Tänka snabbt och långsamt.

Beteendeekonomi — psykologin om hur människor fattar beslut
Handlar dyra exklusiva chokladkakor när jag går och handlar utan att blinka men kollar noga styckepriset på t ex ägg.
~ Anette Pasternack, KPA

Beteendeekonomi — psykologin om hur människor fattar beslut
“Svårt, tänker oftast genom saker både en och tre ggr. Men gillar inte att prova kläder i timmar, så det händer att jag köper saker utan att prova. Succe’n är inte alltid given. Sedan gör man ju faktiskt irrationella val i Folksams matsal också, färgglad kyckling behöver inte per automatik betyda god kyckling ;-p”
~ Peter Fisk, KPA

I måndags startade Idéfabriken igen. Denna gång är det 14 deltagare från olika företag i Sverige som under tre veckor ska träna på att bli mer kreativa. Den första veckan fokuserar på självcensur och hur man övervinner denna stora kreativitetsdödare.

Alternativet till frustrerande brainstorming
“Jag ska testa detta. ett annat sätt att generera idéer är att skapa metaforer för det man vill åstadkomma. en metafor kan hjälpa en att tänka utanför boxen och öppna upp för oväntade idéer . jag tycker ofta att det också kan bli bra associationskedjor kring en metafor som sen kan användas för att lösa det reella problemet.
~ Lotta Nordh, UMO

Självcensur är förödande!
Håller med. Det viktigaste med kreativitet, tycker jag, är att våga vara kreativ och våga presentera sina ideer…”
~ Rolf Kenmo

Notera ett kreativt beteende
“Min kollega Love är kreativ, modig och öppen som har inneboenden i sitt hem. Smart ekonomiskt men inte något alla kommer på. Dessutom tror jag att det gynnar ens öppenhet och flexibilitet”
~ Moa Lindholm, UMO

Notera när du upplever flow
“Flow infinner sig ofta när jag struntar i att försöka multitaska och koncentrerar mig på en sak i taget. Mailen måste vara stängd, annars är det kört. :)”
~ Jonas Anhede, Wilcox

Lyckolabbet, vårt program i positiv psykologi, är inne på sin andra vecka. Deltagarna får bland annat lära sig uttrycka tacksamhet och att ge feedback till sina kollegor. Så här kan det se ut:

Vad är du stolt över?
“Jag är stolt av att jag tar till mig och verkställer det jag lär mig här. Har resulterat i att jag tar mig mer tid och reflekterar mer över de situationer som uppstår på kontoret”
~ Mats Guting, Select Wellnesss

Ge feedback till en kollega
“Gav feedback i veckan till M som hjälpte mig med marknadsmaterial till en kund när det brann lite i knutarna trots att hon har en lång lista att avklara själv. Uppskattar hennes flexibilitet”
~ Mats Guting, Select Wellnesss

Jag tycker om att läsa. Bland det bästa jag vet är att få dyka in i en bra (eller dålig) bok och få nya perspektiv, nya tankar, att diskutera med andra och lära mig något nytt. Ett bra exempel på detta skedde då jag för en tid sedan läste Antifragile: Things That Gain From Disorder av Nassim Nicholas Taleb. Temat för boken är ett koncept som Taleb introducerar, Antifragility, raka motsatsen till sådant som är ömtåligt. Nämligen sådant som gynnas av att utsättas för stress och påfrestning då och då, eftersom det har en stärkande effekt på lång sikt. I ett av kapitlen diskuterar Taleb begreppet Antifragile beträffande människors sätt att bedöma risker och sannolikhet. Han beskriver hur en flygresa är raka motsatsen till antifragile, den är ömtålig och känslig för oplanerade händelser.

Låt säga att du ska resa mellan Köpenhamn och New York. Resan är planerad att ta 8 timmar och 25 minuter. Om allt går som det ska vill säga. Oplanerade händelser kan påverka restiden antingen positivt eller negativt. Resan kan ta kortare eller längre tid än beräknat. Det finns mängder med omständigheter som påverkar restiden negativt. Det kan vara allt från terroristattacker till trubbel med flygplanet. Dessa händelser kan försena flygningen lite, eller väldigt mycket. En terrorattack kan göra att flygningen ställs in helt. Vad som är intressant för oss som gillar människors beslutsfattande, är att det finns så mycket färre saker som påverkar restiden positivt. Det skulle möjligtvis vara att piloten taggat till ordentligt och bestämt sig för att slå hastighetsrekord. Det skulle göra att flygningen gick lite snabbare än planerat, kanske 10-20 minuter på sin höjd. Men, mer än så kan resan inte påverkas i positiv riktning.

Här kan vi verkligen dra paralleller till planering av andra typer av projekt. Vissa projekt, som flygresor, eller husbyggen eller skapandet av nya produkter och tjänster, är så snävt planerade det bara går. De är som flygresan som enbart kan påverkas i negativ riktning. Det är lätt att vara optimistisk i sin planering, som vi sett tidigare är det ett vanligt mänskligt drag. Taleb menar rent av att vi borde planera så lite som möjligt och inta en flanörs perspektiv på livet – att gå i den riktning som känns bäst. De som ändå vill planera något i sin vardag gör bäst i att förstå sin egen och andras benägenhet att planera alltför optimistiskt.

Vårt långsamma och analytiska system är inte lika lätt att aktivera som det snabba. Man brukar säga att vi måste bli engagerade på något sätt för att vi ska orka mobilisera det analytiska systemet. Så här gjorde till exempel företaget Mailchimp i sitt senaste utskick för att göra just detta:

Finns det något mer engagerande än en leopardkollibri?

Så vad har då allt detta med ansiktstatueringar att göra? Jo just denna typ av tatuering är det optimala sättet att notera hur ditt snabba system kan leda in dig på villovägar. Jag gissar att du (precis som jag) får massor av associationer så fort du ser en person med tatueringar i ansiktet? Kanske är dessa associationer så starka att de påverkar hur du beter dig? Du kanske vänder bort blicken, går över till andra sidan av gatan eller håller extra hårt i din väska? Jag pratar som ni förstår om stereotyper och hur svårt det är att låta bli att agera på dem. Den som vill läsa mer om hur vårt snabba beslutsfattarsystem kan ställa til det för oss bör läsa Malcom Gladwells bok Blink som handlar om just våra två beslutsfattarsystem.

Facit: 2+2=4

Bild: flickr.com/minusbaby

Själv var jag i Portugal under en härlig vecka i början av september och den resväska jag har var packad till bredden med kläder, mina löparskor och andra saker jag skulle komma att behöva. Lissabon är som ni kanske vet en stad med lång tradition av skräddare och skomakare och vid ett besök i staden kikade jag i några skyltfönster. Jag hittade direkt både skor och en kostym som gjorde sig perfekt. Priset var bra och erbjudandet var för lockande för att motstå. Men hur skulle jag få hem dem?

Om jag packat väskan med färre och mindre saker, eller använt en större väska, skulle situationen ha varit en annan. Men, nu var läget så att jag var tvungen att offra någonting om jag skulle få med mig kostymen och skorna.

Ni som följt Valbloggen länge kanske känner igen begreppet Planning Fallacy som tar itu med människors svårigheter att planera realistiskt. Vi har en tendens att vara allt för optimistiska när vi planerar, både när det gäller tid, pengar och andra resurser. När vi står inför ett projekt kan vi beräkna och planera hur mycket som helst. Planer är visserligen bra, men de har samtliga en sak gemensamt – de stämmer aldrig till fullo. Det kommer alltid att dyka upp oväntade händelser, människor förändras och många gånger står vi där med en ursprunglig plan, där vi inte kunde tänka oss att det som dykt upp, skulle dyka upp. Vi planerar ofta som om allt kommer att gå så bra det bara kan. Så, oavsett om det är din väska, din kalender eller din projektbudget som är optimistiskt packad med innehåll, gör du bäst i att förbereda dig på oförutsedda händelser som kommer att dyka upp längst vägen.

Vill du veta hur du kan förstå ditt eget, och andras, tänkande och beslutsfattande? Kontakta Beslutsbyrån

Det har säkerligen hänt både dig, dina kunder och många i din närhet. Det är ett lysande exempel på människors irrationella beslutsfattande.

Länge utgick ekonomer från att människor är fullt rationella i sina beslut. Man antog att människor alltid väger för- och nackdelar lika tungt och värderar samma summa lika mycket. Man antog även att människor fattar sina beslut baserat på detta, oavsett vilket sammanhanget är.

Problemet var bara att det inte stämmer. Forskare inom psykologi började intressera sig för hur människor fattar sina beslut. Gång på gång visade de hur människor knappast är rationella varelser. Tvärt om, vi är irrationella och våra beslut påverkas av såväl våra egna känslor som sociala faktorer och situation.

Vi är dessutom irrationella om och om igen. Vi är förutsägbart irrationella.

Forskningen på detta fält har formligen exploderat de senaste åren. Socialpsykologi, kognitiv psykologi och neuropsykologi har vävts samman med ekonomi. Vi förstår mer och mer hur människors irrationalitet fungerar och därmed hur vi kan påverka människor till att fatta bättre beslut.

Beteendeekonomi är alltså vetenskapen kring vårt irrationella beslutsfattande. I beslutsbyrån får du lära dig att förstå både dina egna, dina kunders och dina kollegors beslut på nya sätt.

Tanken slog mig under tiden jag skrev här om dagen, att många av de beteendeekonomiska begrepp vi skrivit om här på valbloggen, drabbar mig under uppsatsskrivandet. Här är bara några exempel:

• Vid den inledande litteratursökningen gick jag in på Google Scholar. Sidan som skyltar med att jag som besökare ska kunna “stå på giganters axlar”. Visst låter det bra, men samtidigt inser jag att jag har världens alla experiment och studier framför mig. Beslutsförvirringen var ganska stor, då jag inte visste exakt var jag skulle börja leta. Det finns så många ämnen jag är intresserad av. Jag upplevde ett paradox of choice som så många gånger förr.
• När jag gjort mitt val, fann jag fler och fler artiklar som skulle kunna ge någonting värdefullt till min uppsats. Fler och fler hamnade på att läsa-listan. Ju fler desto bättre, var min inställning innan tanken slog mig att jag tenderade att bli en maximizer snarare än det mer sunda, en satisficer. Det gäller att vara nöjd med det man samlat in, då det är tillräckligt.
• Efter en lång dag av artikelsökning och -läsning märkte jag att jag var alldeles slutkörd. När jag kom hem kunde jag knappt välja vad jag skulle äta till kvällsmat och jag kom på mig själv stående med blicken tom ut i luften. Så slog det mig, jag upplevde en ego depletion. Kanske var det dagens alla val som tröttat ut mig?
• När nu halva terminen gått börjar jag komma rejält framåt med uppsatsen. Det är riktigt härligt. Flera sidor har skrivits på själva arbetet och många därtill fungerar som stödmaterial. Jag gillar dessutom att logga min tid och med hjälp av Eternity kan jag enkelt se att jag hittills har lagt ned 77 timmars arbete på uppsatsen. Det innebär möten. planering, läsning och skrivande. Låt säga att någon del i uppsatsen nu är undermålig och inte håller. Skulle jag då kunna dumpa den? Det vore ju det mest rationella. Men, med så många timmar nedlagda är risken stor att jag känner av en IKEA-effekt i mitt arbete, och därför får svårare att ta bort de delar jag lagt ned mycket tid på, trots att de inte håller måttet eller passar in i arbetet. Jag hoppas självklart att arbetet ska vara korrekt gjort redan från början, men man vet aldrig.
• I slutet av terminen är det dags för ventilering. Någon annan ska läsa min uppsats och kritiskt granska den. Jag kommer att få frågor kring varför jag valt att göra på ett visst sätt, och min uppgift blir att försvara mitt arbete. Situationen manar verkligen till att skapa en Endowment Effect då jag övervärderar mitt eget arbete, liksom försökspersoner i experiment har visat sig övervärdera allt från bostäder till kaffekoppar.

Det här är exempel på beteendeekonomiska fällor alla kan hamna i. Vi är ju människor.

Kanske du känner av någon av dem i ditt eget arbete, oavsett om du skriver examensuppsats eller arbetar med någonting annat?

Notera ett kreativt beteende
“När en person tar en en tanke från ett område, förenar den med en tanke från ett annat och kommer med en alldeles formidabel slutsats”
~ Marina Vildbird, Respinn

Notera ett kreativt beteende
“I mitt jobb möter jag ofta upprörda stämningar. En kollega till mig brukar – konfronterad med högljudda människor – börja viska. Vanligtvis väldigt effektivt för att få alla att återgå till samtalston”
~ Veronika Nordin, G4S

Självcensur är förödande!
“Tror jag har lärt mig att våga uttrycka mina tankar och idéer över åren. Men minns hur läskigt det var i början av min karriär men pushade mig själv i att våga lita på min kreativiter. Ett bra tips är att bolla sin ide med en person man litar på och är trygg med om man inte vill ta den i grupp direkt”
~ Vicky Stiller, The Study

I vår kurs i beteendeekonomi får deltagarna bekanta sig med begreppet sunk cost och träna sig i att minska sina alternativ, något som många känner igen sig i:

Har du fastnat i sunk cost-fällan?
“Ha ha den där listan var ju skriven till mig. Jag känner igen mig i alla 25 pkterna hahaha kul att läsa”
~ Erika Naonder, Folksam

Har du någon gång minskat alternativen för dig själv?
“I only buy one particular brand of clothes detergent regardless of price. I put more time instead in deciding what groceries to buy”
~ Kiat Wee Wong, Folksam

Berätta om ett beteendeekonomiskt fynd för en vän
“Har plågat min sambo med lysande beteendeekonomiska funderingar. Hon håller med om mycket :)”
~ Anders Björner, Folksam

I vårt ledarskapsprogram får deltagarna bland annat utbyta erfarenheter med andra ledare över lunch – och träna sig att uppmärksamma stolta ögonblick!

Boka en lunch med en annan ledare
Mailade idag en avlägsen vän som också är ledare och frågade om hon ville ta en lunch nästa vecka och diskutera ledarskap, väntar svar!
~ Mikaela Moberg

Vad är du stolt över att ha gjort denna vecka?
Jag är stolt över att jag hjälpte och peppade K inför mötet med A. Hon har berättat att hon under det mötet kände sig väldigt säker och lugn, och att peppen innan hjälpte till lite i det. Detta, självklart tillsammans med K egna minitiösa förberedelser, ledde till en första deal med A – extremt mäktigt!

Glad påsk önskar vi på Psykologifabriken!

I Sluta skjuta upp får deltagarna bland annat undersöka och analysera sin arbetsdag för att upptäcka eventuella distraktioner.

Arbeta ostört i 25 minuter
“Känns ju bra – men Gud vad svårt det är! Fick börja om tre gånger! Först ertappade jag mig själv med att skala en apelsin just när jag satt timern – ehhh – sen börja browsa i spotify. Svårt med fokus. Men tack för musiktipset! Gillar Sun glitters!”
~ Kerstin Axelsson, Folksam

Ta det lugnt – blir mer produktiv
“Själv arbetar jag alltid bättre efter träning, samtidigt kan jag lösa ett problem om jag är ute och springer en runa på lunchen”
~ Magnus Lindgren, Folksam

Vad är dagens viktigaste arbetsuppgift?
“Planerar att slutföra min uppgift från igår och la till ytterligare två priouppgifter från min att-göra-lista. Ska försöka slutföra dem genom att jobba ostört en timma under eftermiddagen”
~ Per Sjödin, Folksam

Är din arbetsdag som en hetsig shoppingrunda på stan?
Jag VET att mitt fokus skulle bli bättre av att ta bort en del distraktioner som twitter. Samtidigt är twitter superbra och viktig omvärldsbevakning i mitt jobb. Lösning: ett mer effektivt och smart sätt att hantera twitter utan att helt stänga av.
~ Maria Telenius, Kulturrpdet

Programmet i beteendeekonomi börjar med att deltagarna får lära sig om Daniel Kahnemans teori kring våra två system för beslutsfattande. Nyckel är att lära sig se hur andra omsätter teorin samt börja använda den själv.

Hitta en reklam som anspelar på system 1
“Såg just affisch från barncancerfonden. Bild på faktiska barn stänger ute allt system2-tänkande. Man vill bara rädda de här barnen till varje pris” ~ Maria Ek, Folksam

Vi fokuserar även på teorin Paradox of choice och en vana som vi arbetar med är att börja minska sina alternativ. Här är två tydliga exempel på just detta:

Minska antalet alternativ för dig själv
“Att välja elavtal är ett av alla beslut man borde ägna möda åt, men inte vill ta itu med. Jag har förnklat det hela genom att konsekvent välja det lokala kommunala energibolaget. Om de skulle ha något högre priser, så är min positiva tolkning att pengarna går till skola och omsorg i min kommun. Helt ok isåfall. Och jag slipper skanna prisjämförelsesiter och göra leverantörsbyten”
~ Stig Johan Wiklund, Folksam

Minska antalet alternativ för dig själv
“Jag äter samma sak till frukost varje morgon. Undrar om det beror på att jag gjort det lätt att välja eller om jag helt enkelt kommit fram till den godaste och nyttigaste frukosten jag äter helst varje morgon? Variation förnöjer brukar det väl heta? Varför känns det inte lockande att äta samma sak varje lunch?”
~ Niclas Sjögren, Folksam

Slutligen så är även Lyckolabbet inne på sin sista vecka. Omgången är en öppen sådan och har lockat allt ifrån designers till IT-entreprenörer. Deltagarna tränar bland annat på att notera bra saker som skett under dagen.

Skriv ned tre saker som du är tacksam för idag
“1. Att jag vid 50 års ålder kan studera tyska kvällstid på universitetet med jättebra lärare – helt gratis. 2. Att jag kommit in i en ny fas i arbetet som verkar flyta på bra. 3. Överhuvudtaget verkar jag vara inne i en period där mycket positivt händer. (Hänger det ihop med lyckolabbet?)”
~ Deltagare, Lyckolabbet