Sommarrepriser: Självkontroll och sociala förväntningar

Ett av de mest uppmärksammade fynden inom psykologisk forskning kommer sannolikt från en rad experiment som rör barns möjlighet till självkontroll. I en serie studier undersökte Walter Mischel, professor i psykologi vid Columbia University i USA, hur pass väl barn i fyra års ålder klarar av att avhålla sig från en mindre belöning nu, till förmån för en större belöning längre fram. Mer kända som marshmallowexperimenten, till följd av användandet av mjuka godisbitar, visade att förmågan att kunna vänta med en omedelbar tillfredsställelse som barn var en starkare prediktor än intelligens för hur väl en individ skulle klara sig som vuxen.

Resultaten pekade på att förutsättningarna att kunna utöva självkontroll varierar från person till person, samt att detta har ett samband med sådana saker som hur väl ett individ klarar av sina studier, hur dess sociala bekantskapskrets ser ut, förekomsten av psykisk och fysisk hälsa, liksom risken att ägna sig åt riskbeteenden. Oberoende av Walter Mischels drog forskare i staden Dunedin i Nya Zeeland liknande slutsatser av att ha studerat samtliga individer födda i början på 1970-talet. Samtidigt har det på senare tid framkommit att denna differens i självkontroll som förekommer mellan människor inte bara behöver bero på medfödda orsaker.

Laura Michaelson, doktorand i psykologi vid University of Colorado Boulder i USA, genomförde ett par studier på huruvida sociala förväntningar skulle kunna förklara en del av den egenskap vi till vardags kallar för självkontroll. Deltagarna ställdes inför olika scenarier där de fick välja mellan en mindre men mer omgående belöning, kontra en större och mer fördröjd belöning, men med skillnaden att situationen var förknippad med olika grad av tillit. Resultaten visade att ju mer eftertraktad den fördröjda belöningen blev, desto vanligare blev det att deltagare i mindre tillitsfulla sammanhang valde den mer omedelbara belöningen.

Laura Michaelson drar slutsatsen att självkontroll således inte är oberoende sociala förväntningar, och att vår tillit till andra i hög grad påverkar hur vi väljer att handla. Till exempel antas barn uppväxta i mer utsatta områden vara sämre på att utöva självkontroll till följd av bristen på tillit, och att det därmed blir smartare att välja den mer omedelbara belöningen då det inte är lika säkert att den långsiktiga kommer att finnas kvar. Den relation som byggs upp mellan ett barn och dess omgivning skulle därmed kunna vara en viktig faktor när det gäller vår förmåga att utöva självkontroll som vuxna, och följaktligen våra förutsättningar att klara oss väl i livet.

Akademisk referens: Michaelson, L., de la Vega, A., Chatham, C. H., & Munakata, Y. (2013). Delaying gratification depends on social trust. Frontiers in Psychology, 4, 355.

Moffitt, T. E., Arseneault, L., Belsky, D., Dickson, N., Hancox, R. J., Harrington, H. L., Houts, R., Poulton, R., Roberts, B. W., Ross, S., Sears, M. R., Thomson, W. M., & Caspi, A. (2011). A gradient of childhood self-control predicts health, wealth, and public safety. Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America, 108(7), 2693-2698.

Foto: https://www.flickr.com/photos/martinaphotography/

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att förhindra skräppost. Läs mer om hur dina kommentarsuppgifter behandlas.