Psykologisk behandling 2.0: Virtuella hallucinationer och insekter i mobilen

Terapin flyttar sig längre och längre ut från terapirummet och divanen. Genom dataspel med vetenskapligt dokumenterade effekter och mobilapplikationer som kan simulera krypande insekter är psykologisk behandling snart en del av vår digitala vardag.

Vad tänker du på när du hör ordet terapi? En överviktig maffiaboss från New Jersey som får sin problematiska relation till sin mor uttolkad av en terapeut på andra sidan näsduksförpackningen?

Om Magnus Bång, forskare vid institutionen för datavetenskap på Linköpings universitet, får rätt skulle terapiskildringen i en ny säsong av tv-serien Sopranos kunna se helt annorlunda ut. Kanske skulle Tony Soprano plocka upp sin iPhone när han känner ångesten komma krypande efter att ha beställt ett mord, ta en bild med mobilkameran och febrilt börja knappa in symptombeskrivningar i telefonen.

– Vi står inför ett paradigmskifte, säger Magnus Bång.

Internetterapin är redan etablerad – och nu börjar psykologin på allvar ta plats i mobiltelefonerna. Magnus Bång och hans team är i full gång med att utveckla en iPhone-applikation som gör det lättare för klienter i kognitiv beteendeterapibehandling att göra hemläxor och registrera känslor, tankar och beteenden.

– Eftersom en viktig del i många KBT-behandlingar är att föra en dagbok över ångestskapande situationer låter vi klienten ta bilder med telefonen – och använda dom som en minneskrok att hänga upp information om händelsen på, säger han.

Applikationen, som också kommer innehålla filmer som förklarar viktiga mekanismer i behandlingen, är fortfarande under utveckling och kommer att testas i en studie under senhösten.

Att vi står inför ett paradigmskifte tror även Brenda Wiederhold, professor i psykologi, forskare och chef för Virtual Reality Medical Center i San Diego. Hon forskar på och utvecklar psykologisk behandling av bland annat social fobi, flygrädsla, paniksyndrom med hjälp av exponering i virtuella miljöer. Grundprincipen är att klienten genom ett par VR-glasögon och hörlurar kan utsättas för en digital upplevelse av just det man är rädd för i precis lagom dos.

– En av de absolut mest spännande sakerna som händer nu är att även avancerad behandlingsteknik som virtuell verklighet blir mobil. Vi har precis fått stöd från EU-kommissionen för att genomföra en studie där vi kopplar ihop mobiltelefonen med EKG-teknik som mäter hjärtaktivitet och ett par enkla VR-glasögon – som är tillräckligt smidiga för att användaren ska kunna bära dom med sig, säger hon.

Tekniken gör det möjligt för klienten att i sin vardag använda den mest avancerade digitala exponeringsbehandlingen och dessutom få fysiologiska mått på sin stressnivå. Resultatet från EKG-testet skickas automatisk till kliniken – som kan kalla in klienten om värdena ser oroväckande ut.

Brenda Wiederhold ser också nya möjligheter att ta tillvara VR-teknik i behandling av extremt komplicerade tillstånd som schizofreni – och gör en parallell till filmen A Beautiful Mind. Filmen skildrar hur matematikern och Nobelpristagaren John Nash (spelad av Russell Crowe) kämpar med paranoid schizofreni – och upplever att han får hemliga uppdrag av mystiska regeringsagenter och jagas av sovjetiska spioner.

– John Nash blir aldrig av med sina hallucinationer helt, men mot slutet av filmen har han lärt sig att hantera – och ignorera – dem. Jag och mina kollegor i Sydkorea som forskar på schizofreni tror att VR-exponering kan underlätta den processen. Med hjälp av tekniken kan vi utsätta klienten för virtuella hallucinationer under kontrollerade former. Tekniken kan även hjälpa anhöriga att bygga empati genom att de får prova på hur det känns, säger hon.

Förutom virtuell verklighet sker nu även forskning på så kallad förstärkt verklighet (”augmented reality”), där verkligheten blandas med digitala inslag, berättar Brenda Wiederhold. En grupp spanska forskare presenterade i somras en pilotstudie på en mobiltelefonapplikation som använder sig av tekniken för att behandla insektsfobier. Genom att rikta mobilkameran mot sin egen kropp kan klienten genom telefonens display uppleva hur en virtuell kackerlacka sakta kryper fram över armen…

Att behandlingsprogrammet är utformat som ett spel ökar motivationen hos klienten att utföra behandlingen på egen hand. Principen har redan prövats framgångsrikt bland annat av det svenska företaget Cogmed vars vetenskapligt belagda minnesspel Robomemo används för att träna upp arbetsminnet hos bland annat barn med koncentrationssvårigheter.

Den kanadensiske forskaren och psykologen Mark Baldwin är en av pionjärerna på området. Han blev inspirerad efter att ha snöat in på Tetris och noterat hur det påverkade hans spatiala seende även när han inte spelade. Han började se på föremål i den verkliga världen som former som skulle passas ihop, vilket ledde till att han organiserade om sina garderober och och började tänka Tetris varje gång han var på en parkeringsplats.

Baldwin kopplade ihop insikten med sin forskning på självkänsla och hur vi hanterar sociala avvisanden – och skapade ett enkelt spel där man så snabbt som möjligt ska klicka på ett leende ansikte i ett rutnät av neutrala eller sura människor. När Baldwin lät personer med låg självkänsla spela spelet såg han att det ledde till att de även i verkligheten blev bättre på att uppmärksamma leenden hos andra – och kände sig mindre osäkra i sociala situationer. Spelet, Mind Habits, lyckades också med konststycket att fånga den traditionella spelbranschens intresse. Det utsågs till bästa nya spel vid kanadensiska datorspelsgalan The Great Canadian Videogame Competition 2007 – och lovordades av höjdare från speljättarna EA, Ubisoft och Vivendi.

– Jag tror att psykologin och dataspelsbranschen kommer närma sig varandra ännu mer. Redan idag använder vi dataspelet Unreal Tournament som plattform för att bygga upp de virtuella världar vi använder i behandling av posttraumatiskt stresssyndrom, säger Brenda Wiederhold.

I den amerikanska försvarsmakten har tekniken använts i flera år för att behandla soldater som blivit traumatiserade i Irak och Afghanistan. Terapin gör det möjligt för psykologen att i detalj återskapa de traumatiska minnen soldaterna behöver lära sig att hantera. Psykologen kan bland annat reglera mängden vinande kulor, rök och explosioner. Att behandlingen i så hög grad liknar dataspelen soldaterna vuxit upp med har också haft effekten att tabut kring att gå i psykologisk behandling blivit mindre.

Hur väl behandlingen än fungerar tror dock Brenda Wiederhold att det kommer dröja innan maskiner helt kan ersätta den levande psykologen.

– Vi är fortfarande långt bort från teknik som kan avläsa kroppsspråk och intonation och få ut så mycket information som en duktig psykolog kan göra vid det första bedömningssamtalet, säger hon.

Naturligtvis finns det också rena nackdelar med en allt mer digitaliserad terapi. Magnus Bång påpekar att tekniken inte passar alla – för vissa personer som lider av stress kan mobiltelefonen i sig vara associerad med negativa känslor. En elektronisk insamling av känslig personlig information, som den automatiska överföringen av EKG-resultat i Brenda Wiederholds studie, ställer dessutom nya krav på etiska överväganden.

Brenda Wiederhold är dock övertygad om att det är problem som går att lösa och att vi är på väg mot en värld där psykologisk behandling alltmer smälter samman med tekniken vi regelbundet använder oss i vår vardag – mobiltelefoner, spel och sociala medier som Facebook och Twitter. Begreppet terapi kommer i allt mindre grad vara synonymt med att gå till psykologen.

Den här texten publicerades ursprungligen (i förkortad version) i Modern Psykologi nummer 1.

10 svar till “Psykologisk behandling 2.0: Virtuella hallucinationer och insekter i mobilen”

  1. Alexander B. R. skriver:

    Beträffande schizofreni så tror jag att VR-applikationer dessutom kan vara en del i behandlingen när man vill involvera anhöriga. Exempelvis är ett av de största hindren med ACT för schizofreni att det är svårt att förmedla hur det fungerar för familj och vänner – kanske för att man uppfattar detta med acceptans på olika sätt? Möjligtvis kan då egenupplevda symptom, genom tex. VR, hjälpa i förståelsen för vad en person med schizofreni upplever, och därmed förmå anhöriga att bli en naturlig del i behandlingen.

  2. John skriver:

    Alexander> Japp, det stämmer! Skrev inte så mycket om det här, men Brenda berättade just det, att det är ett sätt för de anhöriga att få uppleva vad klienten upplever. Hon nämnde också att det används för anhöriga till klienter som drabbas av panikattacker – de får en virtuell upplevelse av en sådan!

    Spännande grejer helt klart! Framförallt tycker jag det är coolt när det hela tiden blir billigare och enklare teknik som krävs…

    Bara iPhonen är ju rätt kraftfull när det kommer till augmented reality… Här är förresten ett ganska roligt exempel som är lite i stil med insekten jag skriver om ovan:

    http://www.youtube.com/watch?v=_0bitKDKdg0&feature=player_embedded#

  3. Niklas skriver:

    Härlig artikel! Verkligen inspirerande att läsa om nya metoder för terapi.
    Känns som att temat för PS10 (Psykologyrket 2020) är helt rätt om man ser till denna utveckling!

  4. Alexander B. R. skriver:

    Som Howard Hughes säger i filmen Aviator: “the way of the future”…

  5. Oskar Henrikson skriver:

    Jag kan bara skriva under. Framtiden är ett av mina favoritämnen.

    Själv drömmer jag om ett automatiskt diagnostiseringssystem för psykologisk behandling; fyll i ett formulär på nätet som anpassar sig efter hur du svarar för att sedan producera en diagnos som har stor tillförlitlighet!

  6. John skriver:

    Niklas> Haha det låter som att ni spånade teman utifrån riktlinjerna: “Hur ska vi John Airaksinen att komma till konferensen”. Låter som min drömkonferens hIhi.

    Ser fram emot att få höra mer! Loggan här är ju snygg iaf :) http://www.ps10.se/

    Oskar> yeah! Kopplat till biofeedback-system som mäter kortisolnivåer eller annat kul!

  7. Niklas skriver:

    Ja vi hoppas att många blir taggade av temat, framtid är som sagt “tha shit”. Nu ligger sidan uppe men informationen är än så länge begränsad.
    http://ps10.se

  8. MB skriver:

    Det är sorgligt att se detta “poppigt klämkäcka” psykologfabriken som i mediavänlig Dr Phil-anda tyvärr ger bilden av psykologer som exponeringskåta karriärister utan ett uns av seriositet.

  9. John skriver:

    Hej MB!

    Finns du i Stockholm? Har du lust att komma förbi kontoret och dricka kaffe någon dag i veckan (förutom torsdag då har vi event hela dagen)?

    Tar gärna en diskussion om poppighet, seriositet, vart psykologin är på väg och annat – det finns säkert fler ämnen vi båda är intresserade av! Men jag tycker ju det är så mycket roligare att ses i verkligheten! Och så tycker jag ju generellt det är trevligt med besök på kontoret.

    Svara här i kommentarerna eller skicka ett mejl till john@psykologifabriken.se så styr vi upp något!

  10. John skriver:

    Du förresten, ett annat lite kul alternativ är ju att vi tar en debatt på scenen vi håller i på Psykoterapimässan (6-8 maj)! Vi kan boka ett helt pass bara för poppighet & seriositet!

    Obs, jag går såklart igång på att göra show av en diskussion (jag gillar ju som bekant exponering & medievänlighet) – MEN jag tycker också att det vore intressant att få in lite tankar från ett helt annat perspektiv än vårt.

    Let’s do it!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att förhindra skräppost. Läs mer om hur dina kommentarsuppgifter behandlas.