Psykologin som psykologerna använder på sig själva

En arbetsdag fylld av att hjälpa andra. Men hur gör psykologer med sina egna problem? Accepterar, mediterar och använder beteendeterapi visar vår egen undersökning på 100 svenska psykologer.

Dagligen möter psykologer människor som dras med olika former av svårigheter i sina liv. Genom att lyssna och ställa frågor kan de få en inblick i sina klienters upplevelsevärld, och förmå dem att via insikt och/eller nya sätt att hantera sina problem åstadkomma en förändring. De terapimetoder och samtalstekniker som används handlar därmed uteslutande om att hjälpa andra, men diskuteras sällan som något tillämpbart även för psykologerna själva.
För att dock få en bättre inblick i vad psykologer gör rent konkret för att hantera livets stress och jämna och ojämna plågor har Psykologifabriken för Modern Psykologis räkning genomfört en enkätundersökning bland 100 av Sveriges yrkesverksamma psykologer. 61 av de tillfrågade har kognitiv beteendeterapeutisk utbildning (KBT), och resterande psykodynamisk utbildning (PDT). En överväldigande majoritet använde sig av olika psykologiska redskap i sitt eget liv, i synnerhet för att bemöta bekymmer på jobbet, men även i situationer med familj och vänner.

“Acceptansen ger mig frihet att leva även med obehagliga tankar”
Den mest använda strategin av psykologerna – oavsett teoretisk inriktning – i undersökningen var acceptans. Närmare hälften av de tillfrågade svarade att acceptans var ett återkommande redskap i vardagen – oavsett teoretisk inriktning. Acceptans definieras ofta som ett sätt att hantera svårigheter som inte syftar till aktiv konfrontation, utan är en mer övergripande syn på tillvaron. Det handlar om viljan att uppleva alla våra tankar, känslor och intryck – även det som kan vara smärtsamt – samt att inte nödvändigtvis agera på dem. Därigenom kan vi människor i stället ägna vår begränsade energi till att leva våra liv på det sätt vi tycker är allra bäst. För en person med social fobi skulle detta exempelvis kunna vara att ställa sig och hålla tal på sin brors bröllop, trots all den ångest man upplever, eftersom det är något man värdesätter och vill göra.
– Jag upplever att acceptans ger mig frihet att leva med även obehagliga tankar, och att vara tydligare i de handlingar jag väljer att utföra, och de handlingar jag avstår från, berättar en 33-årig manlig psykolog.

En rad studier har visat att acceptans fungerar vid en mängd olika psykiska och fysiska problem, liksom även för vår förmåga att prestera på jobbet. Bland annat har två forskare i England visat att acceptans, utöver att påverka vår mentala hälsa, faktiskt gör att vi får ut mer tillfredsställelse i livet och även gör att vi kan prestera mer effektivt på arbetet. För människor som i sitt yrke får ta del av många andra individers bekymmer kan acceptans vara en inställning till livet som behövs för att orka fortsätta.
En 35-årig kvinnlig psykolog instämmer.
– Acceptansen gör det möjligt att orka med ett tidvis tufft jobb där jag möter mycket lidande. Det hjälper mig att se vad jag verkligen kan göra och påverka.

Generellt sett var det större andel KBT:are än PDT:are som använde konkreta psykologiska tekniker eller redskap, vilket skulle kunna förklaras av att sådana aspekter betonas mer inom en KBT-behandling. I en liknande studie som genomfördes förra året vid Uppsala och Göteborgs universitet, där likheter och skillnader mellan psykoterapeuter i Sverige undersöktes, var en av de största skiljelinjerna mellan KBT och PDT just användandet av specifika tekniker. Båda grupperna svarade visserligen att olika metoder var olika viktiga i terapirummet, men KBT:are skattade användandet av dessa i det verkliga livet som viktigare än vad PDT:are gjorde. Cirka 10 procent av de tillfrågade med PDT-inriktning i vår enkät svarade att de INTE använde sig av redskap i sitt eget liv.
– Jag skiljer på arbete och fritid. Jag är en alldeles vanlig människa, uppger en 68-årig manlig psykolog med PDT-inriktning.

Både KBT-psykologer och psykodynamiker gillar medveten närvaro
Hälften av KBT-psykologerna och en tredjedel av PDT-psykologerna, totalt 47 procent, uppgav att de använde sig av meditation, medveten närvaro eller avslappning i sin egen vardag. Medveten närvaro, eller mindfulness, handlar om att kunna rikta sin uppmärksamhet mot nuet och den situation man befinner sig i. Vad detta syftar till är att få distans till sina tankar och känslor, samt att uppleva allt som händer utan att värdera. Oftast används medveten närvaro för att kunna återfå fokus på nuet, och att därigenom inte fastna i grubblerier kring sina problem.
– Mindfulness fungerar bra. Jag blir mer närvarande i det jag gör. Jag blir mindre stressad därför att jag blir mer här och nu, svarar en 56-årig kvinnlig psykolog.

Ett exempel på hur man själv kan pröva på mindfulness är att utföra relativt enkla och vardagliga sysslor, men med mycket lägre tempo och att på ett icke-dömande vis vara uppmärksam på allting man upplever. En klassisk övning är att äta ett russin och koncentrera sig på hur det ser ut, känns, låter när man klämmer på det, vad det luktar, smakar, har för konsistens och hur det känns på olika platser i munnen. Samtidigt ska man enbart notera de tankar och känslor som uppkommer, och inte låta sig dras in i resonemang om vad de försöker säga.

Beteendeterapeutiska strategier användes av 40 procent av psykologerna i undersökningen, mest av KBT-psykologer, men också av flera PDT-psykologer. Det handlar om att exponera sig för saker man tycker är obehagliga, att aktivera sig i stället för att stänga in sig hemma när man känner sig nere, att analysera sitt eller andras beteende i en viss situation för att förstå vad som gjorde att det blev på ett visst sätt eller att hitta på ett belöningssystem för att få sin tvååring att borsta tänderna varje morgon och kväll.
– Det beteendeterapeutiska har blivit till ett förhållningssätt i vardagen. Jag vill utmana mig själv och göra sådant jag tycker är obehagligt, inte bara göra mer av det jag redan kan, menar en 35-årig kvinnlig psykolog i undersökningen.

Psykologerna använder både knep från jobbet – och helt vanlig avkoppling
Den amerikanska psykologiprofessorn John Norcross har forskat på psykologers omhändertagande om sig själva och kommit fram till att psykologer är duktiga på att lindra sin arbetsrelaterade stress genom egenterapi, handledning samt att variera sina jobbuppgifter. I vardagssammanhang visar det sig också att psykologer ofta använder sig av vanliga fritidsaktiviteter för att bemöta problem, som att motionera, umgås med familj och vänner, och ha gott om tid för avkoppling. Samtidigt framkommer det att de är vana vid att tillämpa kunskap och färdigheter från yrket på sig själva, men att de är förvånansvärt pragmatiska och gärna använder sig av en mängd olika tekniker från vitt skilda teorier – oavsett sin egen teoretiska bakgrund.

Precis som Norcross har funnit, visade en stor del av våra enkätsvar att det inte enbart handlade om metoder eller förhållningssätt från terapirummet som svenska psykologer använder för att må bra. Bland annat tillämpades mycket av det som de flesta människor är vana vid att göra för att hantera vardagens svårigheter, som att motionera, få en god natts sömn, umgås med nära och kära, och att ägna sig åt intressanta aktiviteter på sin fritid.
– Jag jobbar oerhört intensivt varje dag och för att inte ta totalt slut måste jag hitta sätt att varva ner, skriver en 61-årig kvinnlig psykolog.
På liknande vis berättar en 65-årig kvinnlig psykolog att hon framför allt läser mycket skönlitteratur, samt ägnar sig åt konst och musik.
– Det är hjälpsamt, ger distans och synlighet till det professionella arbetet.

Text: Jenny Rickardson och Alexander Rozental
Texten publicerades ursprungligen i Modern Psykologi
Bild: onefromrome/flickr.com

Läs våra caseintervjuer med psykologer som berättar om vilka knep de själva använder!
Den första finns här: Psykologernas egna knep: Liria Ortiz
Den andra och tredje kommer snart!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att förhindra skräppost. Läs mer om hur dina kommentarsuppgifter behandlas.