Produktiv prokrastinering

I de flesta fall brukar prokrastinering betraktas som något negativt, inte minst i de fall då det går ut över våra förutsättningar att fullfölja mål och ambitioner. I den uppmärksammade boken The Art of Procrastination av John Perry, professor emeritus i filosofi vid Stanford University i USA, presenteras dock ett alternativt förhållningssätt till prokrastinering som visar på det positiva i att skjuta upp saker som  vi bör slutföra. Tanken är att om vi undviker det som är viktigt lägger vi istället ner tid och energi på andra aktiviteter som också är angelägna, vilket i slutändan innebär att vi faktiskt får mer gjort.

John Perry kallar sitt förhållningssätt för strukturerad prokrastinering, något som egentligen bygger på en princip inom inlärningsteori som handlar om att vi kan bli motiverade att genomföra vilken uppgift som helst så länge den är mindre frånstötande än det vi ska ägna oss åt. Det skulle till exempel kunna bestå av att sortera papper istället för att ringa ett jobbigt telefonsamtal, eller att besvara mail för att slippa ta itu med kvartalsrapporten. Strategin är dock förmodligen mest känd från landets universitet och högskolor då det aldrig är så välstädat hemma hos en student som under tentatider.

Ett mer passande namn för strategin är produktiv prokrastinering eftersom det i grund och botten kännetecknas av att bli mer produktiv av sitt uppskjutande. Genom att undvika det som upplevs tråkigt eller obehagligt förmår vi oss ändå att jobba, vilket betyder att vår tid ägnas åt något som också är relevant att få klart. För många människor kan detta vara ett enkelt och effektivt sätt att ta itu med åtaganden som ligger och väntar, även om det sker på bekostnad den uppgift vi väljer att undvika. Vår benägenhet att prokrastinera vänds därmed till vår fördel och får oss istället att komma till skott.

Gränsen mellan produktiv prokrastinering och ett reellt uppskjutande är emellertid hårfin, och även om det kan förvandla oss till riktiga arbetsmyror inom vissa områden så kvarstår den uppgift vi måste slutföra. Risken är dessutom stor att allt annat vi sysselsätter oss med uppfattas så viktigt att det blir svårt att skrida till verket med det som är mer överhängande. I jämförelse med att titta på tv eller slösurfa på internet kan produktiv prokrastinering ändå vara att föredra eftersom det trots allt får saker gjorda. Det gäller dock att alltid vara medveten om att det fortfarande finns arbete kvar att göra.

Akademisk referens: van Essen, T., van den Heuvel, S., & Ossebaard, M. (2004). A student course on self-management for procrastinators. In Schouwenburg, H. C., Lay, C. H., Pychyl, T. A., & Ferrari, J. R. (Eds.), Counselling the Procrastinator in Academic Settings (pp. 59-73). Washington: American Psychological Association.

Perry, J. (2012). The Art of Procrastination. New York: Workman Publishing.

Foto: http://www.flickr.com/photos/9731367@N02/

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.