Prekrastinering – viljan att göra allt på en gång

Ett begrepp som på senare tid har fått allt mer uppmärksamhet stavas prekrastinering, det vill säga viljan att göra allt på en gång. Till skillnad från prokrastinering,  vilket kännetecknas av att medvetet skjuta upp något som behöver slutföras, innebär prekrastinering att individen har svårt att prioritera mellan sina olika uppgifter och därmed betraktar allt som lika angeläget. För personer som prekrastinerar kan således livet kantas av väldigt mycket stress eftersom det blir svårt att avgöra vad som är viktigt att fullfölja nu och vad som kan vänta till senare.

Prekrastinering är än så länge relativt outforskat, och de få studier som har publicerats är framförallt experimentella eller bygger på djurförsök. David Rosenbaum, professor i psykologi vid Penn State University i USA, samt den person som anses ha myntat begreppet, fann exempelvis att försöksdeltagare föredrog att utföra ett arbete som innebar större börda trots att de kunde välja ett mindre ansträngande alternativ. Resultatet blev mycket uppmärksammat, kanske för att många människor kunde känna igen sig i fenomenet från arbetsliv, studier och fritid.

På liknande sätt visade Edward Wasserman, professor i psykologi vid The University of Iowa i USA, att även duvor valde att sysselsätta sig med mer arbete trots att detta inte renderade i någon egentlig vinst. Såväl David Rosenbaum som Edward Wasserman förklarar prekrastinering med en vilja att slutföra en uppgift så snart som möjligt i syfte att tillfredsställa vårt behov av att se hur vi rör oss närmare ett slutmål. Genom att bli klar med ett delmål, exempelvis en mindre prioriterad aktivitet, får vi en snabb återkoppling på att vi har kommit ett steg närmare ett långsiktigt mål.

Huruvida resultaten från dessa studier går att generalisera till människors vardag är för tidigt att säga. Att vilja ta itu med sina åtaganden så snabbt som möjligt behöver inte heller alltid vara något negativt. Precis som med uppskjutande kan det dock behövas en balans mellan att utföra uppgifter och skjuta upp sådant som är mindre angeläget. Att vilja göra allt på en gång kan lätt stressande, och en risk med att sätta igång alltför fort är att vi kan komma att göra uppgifter i onödan, samt att vi inte utnyttjar tiden som blir över till återhämtning utan enbart mer arbete.

Akademisk referens: Wasserman, E. A., & Brzykcy, S. J. (2015). Pre-crastination in the pigeon. Psychonomic Bulletin & Review, 22, 1130-1134.

Rosenbaum, D. A., Gong, L., & Potts, C. A. (2014). Pre-crastination: Hastening subgoal completion at the expense of extra physical effort. Psychological Science, 25(7), 1487-1496.

Foto: https://www.flickr.com/photos/schnappischnap/

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.