Multitasking: Konsten att göra allt på en och samma gång, del 2

En grupp som är van vid att bearbeta mycket information från från många olika håll samtidigt är dagens tonåringar, uppvuxna med den mångfald som ett modernt tekniksamhälle erbjuder.
– Jag tror att ungdomar tränas mer i att hålla många bollar i luften samtidigt numera än för kanske tjugo år sedan, säger Britt-Marie Stridh.

Lektioner, fritidssysselsättningar, läxor, kompisar, tv, internet, mail, sms, telefonpratande, motion, musik, uppsatser, familjen och dem själva. Det är mycket som ska få plats i en gymnasieelevs tillvaro. Nina Wiik och Melina Wiking från Nacka utanför Stockholm tycker båda att det är lätt att känna stress över allt som ska hinnas med. Helst samtidigt.

Att samhället i dag präglas av förmågan att göra många saker parallellt bekräftas av Nina och Melina, som båda två är vana vid att använda sig av multitasking.
– Jag har inga problem att både hänga med i vad som händer i ett program jag vill se på tv och samtidigt diskutera något viktigt med en kompis i telefonen. Om någon frågar mig efteråt kan jag redogöra för innehållet i båda. Faktum är att jag tycker att det är lättare. Jag kan inte koncentrera mig på att läsa en bok. Då känner jag mig lite isolerad i mig själv, utan kontakt med omvärlden, säger Melina.
Nina sitter gärna en hel dag och läser en bok och gör ingenting annat, men även hon brukar göra flera saker på samma gång.
– Jag lagar mat, har på musik, står och städar, tar dit datorn. Vår generation håller helt enkelt på mycket med våra apparater, säger Nina, som också kan känna sig pressad av bilden av ungdomar som multitaskande teknikgenier.
– Det förväntas av alla andra att vi ska hålla koll på Twitter, läsa mejl i vår Iphone, rita på datorn och upprätta ett inventeringsdokument i Excel och vara tekniskt kunniga. Sånt är bara livet. Vi kan ju det nya, min mamma vet knappt hur man byter kanal på tv:n, säger Nina.

Men samtidigt som människan har goda förutsättningar för att klara av att jobba med många uppgifter parallellt, har ny forskning också visat att detta arbete inte sker helt gratis. Multitasking kostar, framför allt i form av en minskad produktionsförmåga, men i vissa fall också som stress.
– Det vi ofta gör är att vi kör på när det går bra. Vi borde ta ett kort break, men vill inte. Egentligen producerar man då sämre efter ett tag, säger Britt-Marie Stridh.
Även uppgifternas svårighetsgrad inverkar på människans förmåga till multitasking, och att kunna arbeta med saker parallellt handlar därför också om vilka typer av aktiviteter vi väljer att utföra.
– Vi kan klara av att till exempel prata i telefon och samtidigt skumma en text för att se om den är viktig eller inte. Men för att lära sig något ordentligt behöver man fokusera på en sak i taget, säger Britt-Marie Stridh.

När Joshua Rubinstein, forskare i flygsäkerhetsfrågor på Federal aviation administration i Atlantic City, och kolleger på den psykologiska institutionen vid University of Michigan, undersökte hur multitasking påverkas av komplexiteten i uppgifter fann de ett starkt samband. Försökspersonerna i deras studie fick dels lösa räkneuppgifter som blev allt svårare att klara av med enkel huvudräkning, dels kategorisera geometriska figurer och mönster i ett psykologiskt test som kallas Wisconsin card sorting test. Båda delarna används ofta i neuropsykiatrisk utredning för att undersöka om en individ har en nedsättning i arbetsminnet eller förmågan att skifta mellan två arbetsuppgifter. Genom att kombinera dem båda kunde Rubinstein sedan testa på vilket sätt individens prestation förändrades i takt med att svårighetsgraden ökade. Resultatet visade att alla byten mellan uppgifterna kostade tid, men ju mer komplexa de blev desto mer tid krävdes det för att växla mellan dem. Slutsatsen blev således att mer avancerade uppgifter, som ofta involverar komplicerad problemlösning, kräver större fokus. Att sysselsätta sig med för mycket samtidigt kan därför inverka negativt på vår prestationsförmåga.

Melina och Nina bekräftar att trots att mycket i deras liv kräver en hög grad av multitasking, finns det vissa saker de gör i vardagen som kräver absolut koncentration, exempelvis i skolarbetet. För att inte fastna i annat och bibehålla uppmärksamheten på det som ska göras tar de till olika strategier. Dagen innan en skoluppgift ska lämnas in brukar de båda finna disciplinen till att göra den.
– Jag sticker ut och tränar, gör fyra koppar espresso, stänger in mig i mitt rum, sätter på musik och tänder stearinljus. Inget Facebook, inget pratande i telefonen, inget kolla mail, ingen får komma in och störa. Har jag Facebook på måste jag kolla det, eller om Pixie Market (en modeaffär på nätet, red:s anm.) har fått in någon ny klänning. Det går inte. Jag måste stänga av sådant. Jag isolerar mig och då kan jag hålla på hela natten. Fast jag har lärt mig att prioritera sömn också, berättar Nina.
Men hon har svårt att låta bli sms.
– Jag är alltid snabb att svara på sms och så väntar jag på att de ska svara tillbaka och då märker jag att jag jobbar mindre effektivt en stund, men det brukar gå ganska snabbt att hitta tillbaka till uppgiften. När jag är hög på träning och kaffe så tror jag att jag kan göra allt på en gång, haha. Utom att prata i telefon, det har jag inte tid med. Men sms går så snabbt, tycker Nina.
Melina gör tvärtom. Hon vill ha sällskap och andra saker som händer runt omkring för att kunna koncentrera sig.
– Jag gillar att vara i samma rum som någon annan, i köket när mamma lagar mat till exempel. Då är det liksom svårare att glida i väg och göra något annat för då kan ju hon märka det, säger Melina.

Bakom människans fantastiska egenskap att arbeta med olika saker parallellt står vår exekutiva funktion, den del av vårt tänkande som möjliggör planering och kontroll av arbetsuppgifter. Med hjälp av denna kan vi exempelvis tänka igenom vad som ska göras under kommande vecka, och liksom hindra oss själva från att utföra impulsiva handlingar. När det gäller multitasking tros vår exekutiva funktion inneha två roller, dels målskifte – nu vill jag fokusera på det här i stället, dels regelaktivering – nu måste jag förstå och koncentrera mig på vilka förutsättningar som krävs för att lösa den här uppgiften.

Tidskostnaden för multitasking är dock relativt liten om man ser till en enskild uppgift, samt räknar in andra fördelar av att arbeta med saker parallellt. Kognitionsforskarna David Meyer och David Kieras vid University of Michigan uppskattar att det troligtvis inte rör sig om mer än någon tiondels sekund varje gång vi byter en uppgift. Samtidigt kan detta summeras ihop till höga siffror om det till exempel rör sig om arbeten som kräver ständiga hopp mellan uppgifter. I sådana sammanhang kan multitasking inverka på både minskad produktivitet, upp till 40 procent enligt Meyer och Kieras beräkningar, samt en ökad säkerhetsrisk. Med andra ord ämnar sig multitasking bäst till enkla, rutinartade och mer vardagliga uppgifter, medan komplexa och riskabla arbeten bör ges vår fulla uppmärksamhet. Melina känner igen sig i resonemanget.
– Jag har en kompis som aldrig stänger av, säger hon. Hon är alltid inne på datorn, svarar alltid i telefon och svarar alltid på sms direkt. Hon får faktiskt inte särskilt mycket gjort.

Text: Alexander Rozental & Jenny Rickardsson
Bild:
cherryoon/flickr.com
Publicerades ursprungligen i Modern Psykologi

3 svar till “Multitasking: Konsten att göra allt på en och samma gång, del 2”

  1. Martin skriver:

    Intressant att lägga ihop denna forskning med fynd jag nyligen såg i en tidning om effektiv studieteknik.

    Studien gick ut på att försökspersoner skulle komma ihåg innehållet i en text en eller ett par dagar efteråt. Vissa fick till sin hjälp läsa materialet flera gånger, andra fick göra tankekartor och en tredje grupp fick efter en genomläsning skriva ned allt de kom ihåg av materialet (retrieval practice). Den sista gruppen kom ihåg bäst.

    Det mest intressanta fyndet i denna studie var att den grupp som läste materialet flera gånger generellt sett trodde att de kunde materialet bättre än de andra grupperna. Vi har alltså svårt att vad vi faktiskt kan.

    På samma sätt misstänker jag att det är med multitaskning. Det “känns” som om vi är mer effektiva, men i själva verket gör vi mindre och blir mer stressade…

  2. Nikals Laninge skriver:

    Påminner om en studie om kreativitet som jag läste. De som ansågs sig vara duktiga på att vara kreativa var betydligt mindre kreativa än dem som bara värderade kreativitet högt. Viss skillnad men jag tycker att båda pekar på lite dålig självkännedom.

    Min studie heter: I Am, I Think I Can, and I Do: The Role of Personal Identity, Self-Efficacy, and Cross-Application of Experiences in Creativity at Work
    Vad heter din?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.