Motivation bakom elitmotionärers träning

Med det ökade antalet elitmotionärer och med en egen bakgrund inom idrotten, valde Karin Johansson och Valeria Sjöbom på psykologprogrammet med inriktning mot idrott, att skriva sin masteruppsats om kvinnliga elitmotionärers motivation. Här kommer en kortare sammanfattning av de fann i sin studie.

Medan antalet livsstilsrelaterade sjukdomar ökar i Sverige har det parallellt vuxit fram en trend där vanliga Svenssons har blivit elitmotionärer och springer ultramaraton, genomför svenska klassiker och tränar på gym som aldrig förr. Även om fysisk aktivitet är en förutsättning för ett fysiskt och psykiskt välmående, kan det få motsatt effekt om det utövas i en överdriven omfattning. För att ta reda på vad som kan tänkas ligga bakom några av dessa elitmotionärers motivation, gjordes en kvalitativ studie på Umeå universitet, där sju unga kvinnor intervjuades om deras motivation till träning. Kvinnorna var mellan 18 och 30 år gamla och tränade på gym sju gånger i veckan eller mer. Intervjuerna utgick från Self-determination theory (SDT), som i korthet handlar om att människor har ett basalt behov av att uppleva samhörighet, kompetens och autonomi. SDT menar också att det finns olika typer av motivation, så kallade regleringar. De olika regleringarna delas upp i externa och interna regleringar, där de externa regleringarna är kopplade till utifrån-kommande faktorer, så som pengar, beröm och priser. De interna regleringarna kopplas i stället till inifrån-kommande faktorer, så som att man finner en aktivitet rolig i sig själv och att man uppskattar de belöningar som aktiviteten för med sig.

Tidigare forskning som utgått från SDT har bäst kunnat förklara motivation till träning utifrån dessa olika regleringar. I studien som utfördes på Umeå universitet framkom i intervjuerna att det finns många anledningar till varför de intervjuade kvinnorna tränar, bland annat att träningen är ett sätt att hantera stress, ångest och dåligt självförtroende. För vissa kvinnor utvecklades träningen till ett tvångsmässigt beteende som utfördes för att slippa må dåligt, snarare än något som fick dem att må bra. Många av kvinnorna upplevde också att det numera finns en fitness-trend i samhället som gör att man påverkas och gärna själv vill vara vältränad, men framför allt se vältränad ut. Som exempel togs Instagram där man översköljs av bilder på hur man bör se ut. Likt tidigare studier nämndes utseendeideal av kvinnorna som något de påverkas av och som driver dem till att träna, vilket tyder på en externt driven motivation.

Slutsatsen av studien var att kvinnornas träningsbeteende inte enbart kan förklaras utifrån en motivationsreglering inom SDT, utan av flera motivationsregleringar. Dock tillhörde alla regleringarna den externa typen av motivation, ingen av kvinnorna uppgav anledningar som kunde tolkas som intern motivation. Trots att några av kvinnorna nämnde att de tränar för att det är roligt, vilket skulle vara en intern motivationstyp, visade det sig att träningen har ett instrumentellt värde, inte ett egenvärde i sig. Kvinnorna uppgav att träningen var ett sätt att få känna sig duktig, att känna kontroll och ett sätt att umgås med andra. Författarna till studien tolkade det som att kvinnornas träning inte enbart kunde förklaras av motivationsregleringarna, utan även av de basala behoven: Att känna sig duktig kan tolkas som behovet av att uppleva sig kompetent, att känna kontroll kan tolkas som behovet av att uppleva autonomi och träningen som ett sätt att umgås kan tolkas som behovet av att uppleva samhörighet. Träningen fyllde alltså flera funktioner för kvinnorna i studien. Trots att kvinnorna uppgav flera anledningar till varför de tränar, hade de svårt att förklara själva träningsmängden. De var medvetna om att fördelarna med träning kan uppnås även när den utövas i betydligt mindre omfattning. Det skulle vara intressant att i en kvantitativ studie undersöka huruvida resten av Sveriges elitmotionärer håller med om att träningens positiva effekter kan uppnås även med en mindre mängd träning. (Förslagsvis kan detta undersökas med en webb-baserad enkät, så att elitmotionärerna hinner med att besvara enkäten mellan sina träningspass.)

EGEN SDT-FIGUR

Av: Karin Johansson och Valeria Sjöbom

Akademiskt lästips: The” what” and” why” of goal pursuits: Human needs and the self-determination of behavior av Deci och Ryan (2000)

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.