priscilla-du-preez-234138

Kan ett rikt socialt liv ge dig bättre hälsa?


Detta blogginlägg är skrivet av vår gästbloggare Paulina Gunnardo som annars föreläser och driver onlinemagasinet Ditt barn & Du – om barnets socioemotionella utveckling, föräldraskap och barns rättigheter. Hon är beteendevetare och fascineras över hur människor kommunicerar och påverkar varandra och hur tankar, känslor och beteenden påverkas i en social kontext.

Dom allra flesta av oss mår bra av att ha vänner och familj. Det ligger i människans natur att söka andras närvaro, att vilja känna tillhörighet och att skapa och behålla nära relationer. Att ett rikt socialt liv ger förutsättningar för en god hälsa har man vetat länge, både från forskningen och genom personliga erfarenheter. Men exakt hur ett rikt social liv påverkar hälsan beror på hur och vad man mäter eftersom olika definitioner och mätmetoder speglar olika inre processer och olika aspekter av hälsan. Det har dock gjorts så pass många studier med olika metoder och olika definitioner som pekar på samma sak att jag vågar uttala mig så pass brett och generellt; ett rikt socialt liv ger goda förutsättnings för en god hälsa, både fysiskt och mentalt.

Ensamhet och social exkludering syns i hjärnan

Men låt oss börja i andra änden och titta närmare på motsatsen till ett rikt socialt liv, nämligen ensamhet och social exkludering. Förutom att det kan kännas tråkigt att vara ensam kan det rent av vara skadligt. Bara genom att tänka på ensamhet och social exkludering aktiveras samma delar i hjärnan som aktiveras vid fysisk smärta.

Att social exkludering aktiverar samma delar i hjärnan som aktiveras vid fysisk smärta såg man i en studie där försökspersonerna fick kasta boll mellan varandra i ett virituellt spel. Spelet var riggat och en av deltagarna kände inte till att hen under spelets gång skulle bli mer och mer socialt exkluderad av de andra. Samtidigt som deltagarna spelade undersöktes deras hjärnor med fMRI för att forskarna skulle kunna se hur hjärnan arbetade under aktiviteten och hur den socialt exkluderade personens hjärna reagerade vid exkluderingen. Med hjälp av fMRI-kameran upptäckte man att det som man kan tidigare talat om som en luddig upplevelse faktiskt syns i hjärnan; att bli socialt exkluderad ur en grupp, utfryst, utestängd, ensam – det gör faktiskt ont.

Relationer som buffer mot stress och ohälsa

Tillbaka till något trevligare, nämligen ett rikt socialt liv och hälsa. 
Det faktum att människan tenderar att gruppera sig och vända sig till andra vid behov av emotionellt stöd tycks vara en del av vår natur. Det finns ett stort stöd i forskningen för att människan har ett grundläggande behov av tillhörighet och att människan i alla tider och i alla kulturer anslutit sig till grupper. Människan klarar sig bättre i grupp och kan då skydda varandra. Bara att ha någon att luta sig mot, någon som lyssnar och som kan hjälpa oss hantera svårigheter kan alltså påverka vår hälsa positivt.

Att sociala relationer, som vänner, familj och kollegor, påverkar vår hälsa positivt beror bland annat på det givande och tagande som relationer bygger på. Det innebär att vi ger och får tillgång till något som inom psykologin kallas social support.
Social support kan beskrivas som upplevelsen av att det finns någon som bryr sig om, att vi kan ge och få olika former av hjälp och stöd och att vi är en del av ett socialt nätverk. Den sociala supporten kan fungera dels som en buffer mot stress och ohälsa men också fungera som ett stöd de tillfällen när livet för med sig stora påfrestningar, är stressigt och tungt och vi behöver stöd från andra. Dom allra flesta klarar av att hantera enskilda stressfyllda eller jobbiga händelser men skulle dessa bli fler och pågå över en längre tid prövas vår förmåga att hantera det svåra på egen hand. Händer det att livet blir så tungt att vi själva inte orkar eller klarar av att söka hjälp, då är det bra att ha människor omkring sig som kan uppmärksamma vårt behov av hjälp och kan hjälpa oss att söka just det stöd vi är i behov av. Sådana prövningar skulle, om vi stod ensamma, innebära en högre risk att drabbas av både fysisk och psykisk ohälsa.

Rikt socialt liv och hälsa


Vad och vilka relationer ett rikt socialt liv innehåller är en subjektiv upplevelse. I en nyare studie, från 2011, bad man entreprenörer från Sverige med 0-49 anställda, själva skatta sin hälsa och sitt sociala liv i en enkät. Forskarna undersökte associationen mellan själv-skattad hälsa och själv-skattat socialt liv och vilka strategier deltagarna hade för att behålla en god hälsa. Studien genomfördes i två omgångar med fem års mellanrum och den grupp som rapporterade god hälsa vid första mättillfället jämfördes med den grupp som rapporterade sämre hälsa eller som varit inkonsekventa i sina svar. 6 av dem deltog sedan i kvalitativa intervjuer för att forskarna skulle få ta del av deltagarnas egna upplevelser och därmed få en fördjupad förståelse för resultatet av enkätundersökningen.

Resultatet av studien visade att ett rikt socialt liv vid första mättillfället var associerat med bibehållen god hälsa vid andra mättillfället, fem år senare. Deltagarna med en bibehållen god hälsa hade ett rikt socialt liv och värderade både vänner och familj men också kunder och andra entreprenörer som värdefulla sociala kontakter.

Lyssna inåt – Hur betraktar du ditt sociala liv? Vad behöver du i relationer för att må bra?
Lyssna utåt – Du är en pusselbit i en annan människas sociala liv och hälsa, som vän, familjemedlem, granne eller kollega. Hur kan du få andra att må bra?
Ge och ta – Det finns ett stort värde i att investera tid och engagemang i relationer och därmed också din egen och andras hälsa. Hur stort utrymme får sociala relationer i ditt liv och hur skulle du vilja ha det?

Vill du få mer inspiration av Paulina?
Besök hennes onlinemagasine Ditt barn & Du!

Akademiska referenser:
Cohen, S., & Ashby Wills, T. (1985). Stress, social support and the buffering hypothesis. Psychological Bulletin, 98, 310-357.

Eisenberger NI., Lieberman MD., Williams KD. (2003). Does rejection hurt? An FMRI study of social exclusion. Science 302: 290–292.

Gunnarsso, K., & Josephson, M. (2011). Entrepreneurs´ self-reported health, social life, and strategies for maintaining good health. Journal of Occupational Health, 53, 205-213.

Sargent, J., Williams, A., Hagerty, B., Lynch-Sauer, J., Houle, K., (2002). Sence of belonging as a buffer against depressive symptoms. Journal of the American Psychiatric Nurses Assosication, Vol. 8, No. 4, 120-129.