Computer night

När ältande kring en orättvisa övergår i besatthet – bokaktuella Andreas Svensson om rättshaveristiskt beteende

En person som upplever sig orättvist behandlad och ägnar orimligt mycket tid och möda åt att bestrida människor, myndigheter och ärenden kallas ofta till vardags för rättshaverist. Bakom beteendet finns en hög grad av ältande och svårigheter att släppa taget om vad man anser är ett oriktigt beslut, något som kan leda till en överdriven upptagenhet kring att få rätt och sin tur förorsaka mycket lidande för personen och dess närmaste omgivning. I den nyutgivna boken “Att möta människor med rättshaveristiskt beteende – Handbok för yrkesverksamma” förklarar Andreas Svensson, leg. psykolog, samt Jakob Carlander, leg. psykoterapeut, fenomenet och ger läsaren förståelse och tips på hur man bättre kan bemöta individer som uppvisar ett rättshaveristiskt beteende. Psykologifabriken fick en stund tillsammans med Andreas Svensson för att reda ut begreppen och höra vad det innebär att vara en rättshaverist.

Vad kännetecknar ett rättshaveristiskt beteende?

Rättshaveristiskt beteende, så som vi har beskrivit det, omfattar ofta en avvikande grad av ältande och upptagenhet kring en tvist, ofta med myndigheter eller andra institutioner, och en besatthet kring att driva ärendet eller att vinna tvisten – kosta vad det kosta vill. Personer med rättshaveristiskt beteende har samtidigt svårt att acceptera ett myndighetsbeslut eller utfallet av en rättstvist som är negativt för dem och driver ärendet bortom rimliga proportioner, ibland på bekostnad av familj, vänner och arbete.

Hur kommer det sig att du och din medförfattare Jakob Carlander har valt att skriva en bok i just detta ämne?

Jakob har agerat handledare och föreläst för organisationer som möter människor med rättshaveristiskt beteende i flera år, och kände att tiden var mogen att skriva en bok om det. Jakob har varit en mentor för mig under en lång tid och frågade mig om jag skulle vara intresserad av att främst granska och se till bokens teoretiska och vetenskapliga kvalitet. När vi satte oss och diskuterade bokens upplägg upptäckte vi att det fanns många intressanta och viktiga aspekter av rättshaveristiskt beteende som jag i egenskap av psykolog kunde skriva om, och jag gick in som medförfattare.

forfattare

Foto: Göran Billeson

Har ni egna erfarenheter av att möta människor som skulle kunna uppfattas som rättshaverister?

Jakob har mycket erfarenhet av hur man arbetar med och bemöter personer med rättshaveristiskt beteende från sin verksamhet med att föreläsa, handleda och att bedriva terapi. Jag fick under min PTP-tjänst möjlighet att arbeta med klienter vars problematik kretsade kring tvister med samhället och institutioner, och fick då se hur mycket lidande det innebär när en människa blir alldeles för upptagen med den sortens kamp.

Vilka är drivkrafterna bakom ett rättshaveristiskt beteende, varför ägnar vissa individer mycket tid och möda åt att bestrida vad de uppfattar som fel?

Det är svårt att hitta en gemensam nämnare, människor kan hamna i detta sortens beteende av många olika anledningar. Ofta har rättshaveristerna själva varit utsatta för en tvist eller en konflikt där de på något sätt kände sig orättvist behandlade eller kränkta. Detta kan hända alla och är självklart inget sjukligt. Men det innebär problem för personen och omgivningen när ältandet kring denna orättvisa uppgår i en besatthet och fixering vid att få rätt. I många fall blir det viktigare för rättshaveristen att vinna själva konflikten, än vad den eventuella vinsten skulle medföra. De mest tragiska och svårlösta fallen är de personer där kampen med en myndighet eller institution blir så långdragen och infekterad att det blir en central del av personens liv och nästan en del av dennes identitet.

Är ett rättshaveristiskt beteende alltid problematiskt, eller kan det tillföra något positivt också?

Rättshaverism, så som vi definierat det, innebär oftast lidande för alla parter och medför sällan något positivt. Rättshaveristiskt beteende är en olycklig produkt av två fantastiska inslag som utgör grunden i ett demokratiskt samhälle; en fungerande rättsapparat med klara procedurer för hur tvister ska lösas, samt möjligheten för medborgaren att granska, bevaka, framföra klagomål och få gehör från myndigheterna. Rättshaverism uppstår någon part i en konflikt inte accepterar utfallet av ett ärende och fortsätter driva det bortom rimliga proportioner, inte sällan med metoder som kan vara direkt destruktiva och till och med olagliga. Det är viktigt att betona att det inte bara är individer som blir rättshaverister, hela organisationer kan till och med uppvisa beteendet om en fråga blir tillräckligt infekterad.

Har rättshaveristiskt beteende ökat på senare tid?

Vi har inga säkra siffror på om beteendet ökat. Dock har den teknologiska utvecklingen i samhället gjort det lättare för människor med rättshaveristiskt beteende att nå ut med sitt budskap till många personer. För tjugo år sedan så kunde rättshaveristen främst ringa och skriva brev till myndigheter och tidningar, vilket ofta kostade både tid och pengar. Idag är det relativt enkelt att vidarebefordra sitt klagomål till samtliga kommunanställda eller alla som jobbar inom en enhet. Med sociala medier kan en historia också spridas oerhört snabbt, och det finns oftast få möjligheter att få till någon konstruktiv diskussion eller höra båda sidor av konflikten när något väl lagts ut på internet.

Rättshaveristiskt beteende beskrivs ofta bottna i psykisk ohälsa, på vilket sätt kan dessa personer må dåligt?

I boken ger vi exempel på psykiatriska diagnoser som uppvisar gemensamma drag med uttalad rättshaverism, exempelvis narcissism eller paranoid personlighetssyndrom. Vi lyfter även bristande mentaliseringsförmåga, en känslomässig kris eller stark oro som faktorer som kan bidra till att skapa rättshaveristiskt beteende. Vår bild av människor med rättshaveristiskt beteende är att dessa personer lider oerhört mycket som ett resultat av sitt agerande, och skapar även lidande för människor i deras omgivning. Vi tolkar rättshaveristiskt beteende som ett resultat av människor som på något vis har fastnat eller låst sig i en konflikt, och saknar förmågan eller färdigheterna att acceptera och gå vidare, men också att be om hjälp på ett adekvat sätt. Personerna har svårt att ta perspektiv på sin situation och utvärdera nya strategier, och har lätt för att hemfalla åt destruktivt beteende som gör det svårare för dem att komma överens med andra och lösa situationen.

Vad bör man tänka på om man kommer i kontakt med rättshaverister i exempelvis sitt yrke?

Rättshaveristiskt beteende är en utmaning att “bota”, när det gått djupt och pågått länge. I boken ger vi flera verktyg som vi tror kan vara hjälpsamma, såsom att tillämpa motiverande samtal, använda öppna frågor, arbeta med sammanfattningar och använda de resurser som finns inom verksamheten. Vi fokuserar även på vikten av ett empatiskt bemötande tillsammans med tydlighet kring vilka lagar och regler som gäller för verksamheten, och försöka nå samförstånd i den mån det går. Med rätt bemötande kan man oftast undvika att en tvist blir värre och leder till rättshaveristiskt beteende. Det är också viktigt att den som möter människor med rättshaveristiskt beteende har ett bra stöd på arbetsplatsen, har tydliga rutiner att arbeta efter och framförallt inte tar på sig för stort ansvar eller blir självkritisk över att situationen är svår att lösa – det här är en utmanande grupp att arbeta med.

Boken “Att möta människor med rättshaveristiskt beteende – Handbok för yrkesverksamma” av Jakob Carlander och Andreas Svensson är utgiven på Gothia Fortbildning och går att beställa direkt från förlagets hemsida.

Foto: https://www.flickr.com/photos/heylen/

Göran Billeson